Bakgrund: Fotledsdistorsion Àr en av de vanligaste muskeloskeletala skadorna och drabbarcirka 300 000 individer i Sverige varje Är. De flesta fotledsdistorsionerna pÄverkar de lateralaligamenten i foten. Vid en sÄdan skada kan tejp appliceras över den muskeloskeletala skadanoch pÄ sÄ vis passivt positionera den instabila fotleden i en mer anatomiskt gynnsam position.Syfte: Syftet med studien var att genomföra en pilotstudie för att fÄ indikationer pÄ effekternaav fotledstejpning med kinesiologitejp respektive icke-elastisk tejp i kombination med annanfysioterapeutisk behandling vid fotledsdistorsion. Metod: En studiedesign utvecklades ochgenomfördes som en pilotstudie för att undersöka skillnaden mellan kinesiologitejp och ickeelastisk tejp. Ett samarbete skapades mellan författarna och sju fysioterapeuter för att utföraett systematiskt utvecklingsarbete.

Introduktion: Jodbaserade röntgenkontrastmedel Àr bland de vanligaste anvÀnda lÀkemedel som administreras intravenöst. Kontrastmedel vid radiologiska undersökningar kan ge upphov till olika typer av överkÀnslighetsreaktioner, dÀrför Àr det viktigt för röntgensjuksköterskor att kunna vara förberedda och observanta pÄ symptom för att kunna tillgodose en patientsÀker vÄrd. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att studera symtombild och hur ofta överkÀnslighetsreaktioner intrÀffar, samt vilka patienter som Àr mest utsatta för kontrastmedelsöverkÀnslighetsreaktioner vid radiologiska undersökningar med intravenös eller intraarteriell administrering av jodbaserat icke-joniskt kontrastmedel. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturöversikt inom omrÄdet radiografi och utfördes systematiskt för att sortera ut vetenskaplig forskning som kunde ge svar pÄ syftet. 15 artiklar analyserades.

Syftet med detta arbete Àr att hitta en alternativ produktionsgren till Àgaren för det utvalda fallföretaget efter gÄrdens förutsÀttningar och göra relevanta kalkyler sÄ att Àgaren fÄr ett tillrÀckligt bra underlag att fatta ett beslut pÄ för de nÀrmsta Ären. Den aktuella gÄrden ligger i VÀrmland belÀgen pÄ VÀrmlandsnÀs. Idag bedrivs det spannmÄl- och grisproduktion, men efter mÄnga Ärs rationalisering pÄ gÄrden börjar det finnas arbetsutrymme för en alternativ produktion som ett extra ben att stÄ pÄ. FörutsÀttningarna pÄ gÄrden Àr mycket goda med bra anpassad miljö för kronvilt och befintliga maskiner och mark för egen-producerat foder. Marknaden i Sverige för nÀrodlat svenskt kött har pÄ senare tid ökat. Men det Àr fortfarande sÄ att den traditionella hjortköttproduktionen Àr svÄr att fÄ lönsamhet pÄ och man mÄste pÄ nÄgot vis förÀdla sin vara. Valet föll pÄ att titta nÀrmare pÄ mobilslakthantering och jÀmföra det med traditionell uppfödning dÀr man skjuter djuren i en hage och sedan skickar till ett slakteri.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, LandskapsvÄrdens hantverk, 15 hp, [2014].

Syftet med studien Àr att undersöka vilka kvaliteter förÀldralediga och icke förvÀrvsarbetande förÀldrar till barn pÄ förskolan uttrycker att förskolan besitter. Studien har inspirerats av ett   postmodernt perspektiv. Detta innebÀr att vi utgÄr frÄn att förskoleinstitutioner blir vad vi som samhÀllsaktörer gör dem till. De bÀr inte pÄ nÄgra inneboende kvaliteter, naturgivna syften eller egenskaper (Dahlberg, Moss & Pence, 2001).  För att besvara frÄgestÀllningen hur förÀldralediga och icke förvÀrvsarbetande förÀldrar till barn pÄ förskolan uttrycker förskolans roll har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer.

För att skapa mer verkliga siffror och aktualitet i beslutsunderlag har lean accounting som ekonomistyrningsmetod uppkommit. Metoden sĂ€gs bĂ€ttre komplettera de förĂ€ndringar som skett mot mer processorientering inom företag. Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva de skillnader och likheter som förekommer mellan traditionell ekonomistyrning och lean accounting. Även hur lean accounting kan utgöra ett mer komplett styrsystem i processorienterade företag i dess strĂ€van mot lönsamhet, diskuteras. Detta görs för att identifiera de brister som sĂ€gs uppkomma dĂ„ traditionella ekonomistyrningsmetoder anvĂ€nds i processorienterade företag.

Mental trÀning blir alltmer beprövat för att öka prestation och resultat inom idrottsvÀrlden. Det handlar om tekniker för att med hjÀrnans hjÀlp skapa bÀttre förutsÀttningar för idrottare att nÄ framgÄng. För elitsatsande idrottare börjar fenomenet bli en sjÀlvklarhet men gÀller detsamma för motionÀrer och icke-idrottare? Denna enkÀtstudie kartlÀgger hur individer resonerar kring mental trÀning utifrÄn deras idrottsliga bakgrund och erfarenheter. 91 kvinnor och 99 mÀn i Äldern 18 till 51 Är deltog.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattningar om hur de anvÀnder vardagliga och icke-planerade samtal för att frÀmja barns sprÄkutveckling, samt vilken potential detta arbete kan ha.Undersökningen utgick ifrÄn en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer som genomfördes med sex aktiva förskolepedagoger. De genomförda intervjuerna transkriberades och bearbetades för att kunna sammanstÀllas till ett tydligt resultat.Resultatet av studien har bland annat visat att pedagogerna Àr vÀl medvetna om att barn utvecklar sitt sprÄk i samspel och har dÀrför tÀnkt till angÄende hur de vill stötta dem i denna utveckling och hur de kan vara en sprÄklig förebild. Pedagogerna skiljer sig i sina beskrivningar av om och hur de anvÀnder sig av de vardagliga och icke-planerade samtalen som en sprÄkutvecklande metod i förskolan.En viktig slutsats som dragits av studien Àr att vissa av pedagogerna Àr vÀl medvetna om vad de önskar att uppnÄ med de vardagliga och icke-planerade samtalen och har tillsammans med sitt arbetslag lyft detta som en medveten metod för sprÄkutveckling, medan andra inte alls lyft det i arbetslaget.Genom denna studie hoppas jag kunna inspirera förskolepedagoger och andra som jobbar med eller pÄ annat sÀtt samtalar med barn att fÄnga upp och ta tillvara pÄ de vardagliga och icke-planerade samtalen. De har stor potential ? glöm inte bort att ta vara pÄ dem..

Mer Àn en tredjedel av Sveriges befolkning lider av lÄngvarig icke malign smÀrta som Àven Àr den frÀmsta anledningen till sjukskrivning i landet. TillstÄndet medför ofta omfattande fysiska, psykiska och sociala pÄfrestningar och utgör en barriÀr för att klara av dagliga aktiviteter. Forskning har visat att opiatterapi Àr mer effektivt vid lindring av icke-malign lÄngvarig smÀrta Àn alternativa analgetikum och placebo. Trots att behandlingsmetoden Àr allmÀnt accepterad vid lÄngvarig cancersmÀrta rÄder Ànnu oenigheter avseende lÄngvarig icke-malign smÀrta. Ett av de primÀra mÄlen för hÀlso- och sjukvÄrd Àr att hantera oförmÄga och lidande och förutom symtomreduktion Àr det viktigt att undersöka hur den hÀlsorelaterade livskvaliteten pÄverkas av en viss terapi.

Ocker Àr ingen ny företeelse, dÄ det finns uttryck för ocker i Bibeln. Definitionen för ocker har Àndrats genom Ären. Syftet med uppsatsen Àr att belysa ocker och jÀmföra med 36 § avtalslagen Uppsatsen anvÀnder traditionell juridisk metod. Traditionell juridisk metod innebÀr att man anvÀnder olika rÀttskÀllor som lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin. Kriterier för ocker Àr trÄngmÄl, oförstÄnd, lÀttsinne och beroendestÀllning.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad mellan idrottande och icke-idrottande ungdomar i avseende subjektivt vÀlmÄende. Barn och ungdomars hÀlsa Àr ett otroligt viktigt omrÄde att forska pÄ dÄ folksjukdomar, sÄsom till exempel fetma och diabetes, bereder ut sig och sjunker allt lÀgre ned i Äldrarna. DÀrför har föreliggande studie valt att undersöka omrÄdet för att se om vÀlmÄendet kan pÄverkas av att individen Àr engagerad i organiserad idrott.OmrÄdet undersöktes med hjÀlp av enkÀter som distribuerades i respondenternas skolmiljö. Totalt deltog 134 respondenter som var och en fick besvara frÄgor kring sin livstillfredsstÀllelse och sitt kÀnslomÀssiga vÀlbefinnande. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan idrottare och icke-idrottare.

Vi har jÀmfört elevers resultat pÄ matematiska problem pÄ en traditionell skola och en montessoriskola. Vi har Àven jÀmfört flickornas resultat med pojkarnas..

I denna uppsats har jag försökt belysa vad som legat till grund för att fatta ett beslut om att starta en riktad fritidsgÄrdsverksamhet bara för tjejer Är 2006 i BorÄs. Jag har ocksÄ velat studera vad som attraherar flickorna med verksamheten och om traditionell fritidsgÄrdsverksamhet i nÀromrÄdet pÄverkats. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag intervjuat politiker, tjÀnstemÀn och fritidsledare. Flickor som besöker TjejgÄrden och Göta fritidsgÄrd har fÄtt svara pÄ en enkÀt och jag har som komplement ocksÄ studerat en tidigare fritidsgÄrdsenkÀt som BorÄs Stad genomförde hösten 2006. I mitt resultat kommer jag fram till att BorÄs Stad bÄde behövde tillgodose ett behov av verksamhet för tjejer och att man pÄ detta sÀtt ocksÄ ville förebygga eventuella framtida svÄrigheter hos mÄlgruppen.

Syftet med föreliggande arbete Àr att med utgÄngspunkt i ett posthumanistiskt perspektivstudera hur pojkar blir till i nÀtverk av mÀnskliga och icke-mÀnskliga aktörer pÄförskolegÄrden. Ett posthumanistiskt perspektiv och en normkritisk teori Àr utgÄngspunkterför studien. VÄrt empiriska material har insamlats genom videoinspelningar och observationergenom observationsschema. Vi har genomfört studien pÄ en förskolegÄrd under tre tillfÀllen,total har 4,5 timmes empirisk material samlats in. Resultatet belyser tre teman som viuppmÀrksammat som Äterkommande i det empiriska materialet.

ForskningsfrÄgaPÄverkas kunders utvÀrdering av produkten vid införseln av olfaktoriska stimuli?SyfteVi har för avsikt att beskriva, analysera och diskutera om införsel av olfaktoriska stimuli pÄverkar kundernas produktutvÀrdering i en butik.MetodikUppsatsen utgÄr frÄn en kvantitativansats och anvÀnder sig av deduktion. Metodi-kvalet beror pÄ att grunden till rapporten Àr baserad pÄ hypoteser som författarna har valt att pröva, med hjÀlp av ett fÀltexperiment.SlutsatsRapporten kommer till slutsatsen att doftstimuli inte pÄverkar kunders produktutvÀrdering vid införseln av olfaktoriska stimuli i en möbelbutik..