Syftet med denna studie var att utifrån olika kvalitetsnormer jämföra och analysera skillnader mellan professionella undertextares undertexter och amatörers undertexter. Dialogen från fyra filmer parades med motsvarande undertexter av professionella undertextare så väl som av amatörer, varpå skillnader registrerades, viktades samt analyserades. Resultaten visar att det föreligger signifikanta skillnader mellan undertexter av professionella undertextare och amatörer på ett flertal punkter, som till exempel struktur och semantik, reduktion och expansion, antal tecken, antal ord, exponeringstid samt antal undertextenheter. Genomgående så översätter amatörerna originaldialogen mer ord-för-ord än vad de professionella undertextarna gör, samtidigt som de professionella undertextarna stryker stora delar av dialogen, vilket innebär att tittare som använder amatörundertexter får betydligt mer text att läsa, vilket i sin tur innebär att mindre tid ägnas åt filmernas bildmässiga innehåll..

Uppsatsens titel: Institutionella ägares syn på icke-finansiella risker Seminariedatum: 2006-01-17 Ämne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats i redovisning, 10 poäng Författare: Christoffer Hero & Martin Nilsson Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: GRI, Hållbarhet, Icke-finansiella risker, Institutionella ägare, Investerare. Syfte: Föreliggande studie har ett tvådelat syfte. För det första kartlägger vi i vilken utsträckning institutionella ägare tar hänsyn till icke-finansiella risker i ett investeringsobjekts hållbarhetsredovisning. För det andra redogör vi för hur informationen i en hållbarhetsredovisning kan förändras för att bättre tillgodose de institutionella ägarnas behov. Metod: Vi har valt en induktiv metod eftersom det inte finns någon befintlig fullständig teori inom det studerade området.

Syfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur socialarbetare reflekterar kring sig själva som professionella hjälpare utifrån aspekterna tanke och känsla, samt hur denna reflektion kan komma att påverka den professionella hjälpen. Uppsatsen grundar sig på följande frågeställningar: Hur definierar socialarbetarna den professionella hjälpen? I vilka situationer identifierar socialarbetarna att den professionella hjälpen tar sig uttryck? Vilka konsekvenser anser socialarbetarna att professionaliseringen av hjälpen får för dem som professionella hjälpare? Metod: Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervjun som datainsamlingsmetod. Fem intervjuer med verksamma socialarbetare har genomförts. Empirin har analyserats utifrån tre tidigare forskningsprojekt inom ämnesområdet samt med hjälp av tre definitioner av reflektionsbegreppet.

Syftet med denna studie var att utifrån olika kvalitetsnormer jämföra och analysera skillnader mellan professionella undertextares undertexter och amatörers undertexter. Dialogen från fyra filmer parades med motsvarande undertexter av professionella undertextare så väl som av amatörer, varpå skillnader registrerades, viktades samt analyserades. Resultaten visar att det föreligger signifikanta skillnader mellan undertexter av professionella undertextare och amatörer på ett flertal punkter, som till exempel struktur och semantik, reduktion och expansion, antal tecken, antal ord, exponeringstid samt antal undertextenheter. Genomgående så översätter amatörerna originaldialogen mer ord-för-ord än vad de professionella undertextarna gör, samtidigt som de professionella undertextarna stryker stora delar av dialogen, vilket innebär att tittare som använder amatörundertexter får betydligt mer text att läsa, vilket i sin tur innebär att mindre tid ägnas åt filmernas bildmässiga innehåll..

Vi har valt att undersöka hur nyemissioner påverkar aktiekursen. Detta eftersom det den senaste tiden genomförts ett antal nyemissioner på stockholmsbörsen. Undersökningen genomfördes genom en kvantitativ eventstudie av ett antal nyemissioner genomförda på stockholmsbörsen mellan åren 2000-2007. I undersökningen delades de identifierade bolagen upp efter storlek och bransch för att därigenom försöka finna eventuella mönster. För att kunna dra konkreta slutsatser beräknades, med hjälp av ett t-test, konfidensintervall för de olika kategorierna fram.

Runt om i världen finns en mängd olika typer av stödsystem för att premiera ickekonkurrenskraftiga energislag. Dessa stödsystem finns främst för att elkonsumenterna skakunna använda sig av relativt billig el. Från konsumentens perspektiv är det därför viktigt attde stödsystem som finns fungerar så bra som möjligt. Olika stödsystem innebär olikaosäkerheter och risker för tänkta investerare. Syftet med denna uppsats är därför att studeravilka osäkerheter investerare anser att det finns inom olika stödsystem för vindkraft och hurosäkerheterna inom det svenska stödsystemet påverkar deras investeringsbeslut.

Syftet med studien är att undersöka hur professionella uppfattar begreppet skam utifrån mötet med patienter och behandlingsprocessen. För att fånga in uppsatsens syfte har vi haft följande två huvudfrågeställningar:- Hur ser professionella på skambegreppet utifrån sin teoretiska kunskap och praxis?- På vilket sätt närmar sig de professionella patienternas eventuella skam- och skuldkänslor i behandlingen?Uppsatsen är baserad på kvalitativa intervjuer med sex professionella med olika yrkesbakgrunder inom det sociala fältet. Samtliga av de intervjuade har lång erfarenhet av samtal med människor. I studien problematiseras skuld- och skambegreppet, skammens uppkomst och yttring diskuteras, och fenomenet skamlöshet blir belyst.

Den finansiella teorin om effektiva marknader och rationella investerare har allt oftare blivitifrågasatt i takt med att marknaden utvecklats. Realtidskurser, rekommendationer och ryktenpräglar många investerares beslutsfattande och tvingar kanske fram ogenomtänkta beslut.Genom att diskutera och analysera hur riskbenägenhet påverkar investerarnasavkastningsmöjligheter ville jag se om detta öppnar upp möjligheter för så kallade noisetraders och arbitrage traders. Vidare diskuterar jag om marknadspsykologiska effekter kantänkas påverka börskurser över tiden eller om arbitrage traders fungerar som försvarare av deneffektiva marknaden och handlar bort anomalier som de psykologiska effekterna ger upphovtill. Slutsatsen av min diskussion är att investerare inte alltid handlar rationellt och attriskbeteendet hos investerare varierar med deras förväntningar, då riskbenägenheten kan ökavid förlust och minska vid vinst..

Antalet aktiva investerare har under senare tid ökat på de finansiella marknaderna. I takt med detta har ett växande intresse för börsen gett rum för nya informationskanaler. Den kostnadsfria information och de rekommendationer som en investerare har möjlighet att ta del av har kritiserats. Kvaliteten och objektiviteten har betvivlats som ett resultat av ett växande antal rekommendationer i media och uppmärksamhet bland investerare.Många som investerar har någon gång oroat sig över att investera rätt. Därför kan man fråga sig själv om de rekommendationer som vi intar från affärstidningar och Internet har något värde för investerare.

Individer som utövar någon typ av sport utsätter sig för både psykiskt och fysisk påfrestning. Denna påfrestning kan vara något som stressar individen och måste därför hanteras och bemästras på något sätt.  Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar hobby- respektive professionella ryttare, finns det någon skillnad i upplevelsen av motgångar i sin sport mellan hobbyryttare och professionella tävlingsryttare, och om grupperna har olika sätt att bemästra motgångar. Deltagarna var 11 kvinnor, fem professionella ryttare och sex hobbyryttare. Analysen gjordes genom meningskoncentrering, där olika teman utformades efter studiens frågeställningar.

Syftet med studien var att undersöka socialt stöd hos svenska professionella golfspelare. För att besvara syftet undersöktes följande frågeställningar: (1) Hur upplever svenska professionella golfspelare socialt stöd? (2) Hur beskriver svenska professionella golfspelare socialt stöd? En intervjuguide baserad på Social Support Scale skapades och intervjuerna genomfördes på (N=10) professionella golfspelare. De var mellan 20-27 år och hade tävlat i golf mellan 6-14 år på både en nationell och internationell nivå. För att analysera resultatet användes en kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats.

Svenska privatpersoner har blivit mer aktiva på börsen och därför harallt fler börjat intressera sig för finansiella instrument. I media har vi kunna observera att vid flertalet tillfällen har småsparare sammanlagt förlorat stora summor pengar ofta förenatmed stort risktagande. Problematiken kring stora förluster är, förutom det monetära bortfallet, att återhämtningstiden för kapitalet ökar kraftigt. Ytterligare ett problem försmåspararna är att de rekommendationerna som utfärdas har relativt lågträffsäkerhet och att småspararna inte tar hänsyn till detta. Det finns även en problematik kring tillfället att köpaen aktie, där slutsatsen är att det är svårt att köpa och sälja aktier vid rätt tillfälle även för professionella investerare.

Studiens syfte var att belysa några professionellas inom skola, socialtjänst och sjukvård erfarenheter i möte med personer med självskadebeteende. Metoden var kvalitativ med hermeneutisk inriktning och vi använde oss av semistrukturerade intervjuer. Våra frågeställningar var, hur beskriver de professionella självskadebeteende, vilka erfarenheter har de professionella av möte med personer med självskadebeteende, vilka tankar och känslor väcker självskadebeteende och hur hanteras det. De professionella vi mött har erfarenheter av personer i alla åldrar med självskadebeteende, både tjejer och killar. Resultatet visade att det vanligaste formen av självskadebeteende är cutting och att personer med självskadebeteende ofta har upplevt något traumatiskt i sin barndom, ofta har de även dålig självbild och låg självkänsla.

Med denna uppsats vill jag bidra med att utveckla förståelsen kring professionella tjänsteföretags (managementkonsulter) externa kommunikation. Uppsatsen belyser hur dessa kommunicerar gentemot en ?allmänhet?. I min uppfattning finns det inget tvivel i frågan kring varför konsultföretagen väljer att marknadsföra sig gentemot ett selektivt urval av människor. Det är just marknadsföringen och de potentiella nya kunder denna genererar som konsultbolagen är ute efter.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för om det föreligger en relation mellan finansiella och icke-finansiella mål i högteknologiska företag och hur denna i så fall gestaltar sig. En kvalitativ metod har företagits. Personliga intervjuer genomfördes på tre företag med två respondenter på vardera. Genom att belysa empiri genom teori försökte vi göra tolkningar rörande relationen. Det tycks föreligga en relation mellan finansiella och icke-finansiella mål.