Sök:

Sökresultat:

4184 Uppsatser om Icke materiella tillgćngar - Sida 13 av 279

"Till slut hade jag lÀrt mig sÄ bra att ingen tyckte jag var konstig lÀngre" : Intersektionella förstÄelser av passering och funktion utifrÄn ett genusvetenskapligt perspektiv

Uppsatsen syfte Àr att undersöka vilka normer om funktion och funktionsnedsÀttning som reglerar nÀr, var och hur personer med icke-synliga funktionsnedsÀttningar upplever att de kan passera som icke-funktionsnedsatta. Författaren analyserar förstÄelser av passering hos personer med icke-synliga funktionsnedsÀttningar utifrÄn en intersektionell förstÄelse av funktion, kön och genus. Med hjÀlp av transteoretiska tankar kring passering som praktik finner författaren flera likheter mellan hur tillfÀllen till passering skapas och förstÄs hos personer med funktionsnedsÀttningar och transpersoner bÄde i en social och medicinsk kontext..

Frikoppling eller samordning? : En studie om avskaffandet av sambandet mellan redovisning och beskattning för K2 företag.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en djupare insikt om hur en frikoppling mellan redovisning och beskattning skulle kunna se ut. Genom att undersöka hur revisionsbolagen stÀller sig till SamRoBs förslag om en frikoppling, SOU 2008:80, och vilka konsekvenser ett avskaffande av det materiella sambandet kan medföra för K2-företagen vill vi skapa en djupare förstÄelse i diskussionen om en total frikoppling av det materiella sambandet för K2-företagen.Uppsatsens undersökning utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsmetod och har en analytisk ansats. Data bestÄr av primÀr- och sekundÀrdata som kritiskt granskas för att bedöma undersökningens giltighet och tillförlitlighet.För att skapa förstÄelse kring sambandet mellan redovisning och beskattning presenteras relevanta begrepp och teorier. Vidare redogörs för innehÄllet i utredningen SOU 2008:80.Empirin presenterar respondenternas Äsikter och synpunkter om utredningens, SOU 2008:80, förslag om en frikoppling mellan redovisning och beskattning. Respondenterna avser tre anstÀllda frÄn tre av de största revisionsbolagen i Sverige.För K2 företag innebÀr en frikoppling i praktiken en samordning.

Queerperspektiv pÄ omvÄrdnad.

Heteronormativiteten spelar en stor roll i sjukvÄrden, pÄ grund av att normen skapar enmaktordning mellan vÄrdpersonal och patienter. Hbtq-personer Àr en patientgrupp somosynliggörs i vÄrden pÄ grund av den rÄdande heternormen. Queerteori Àr en ifrÄgasÀttandeteori som analyserar maktordningar som sexualitet och kön. Den Àr lÀmplig att applicera pÄvÄrden eftersom den kan hjÀlpa vÄrdpersonal att undvika att göra heteronormativa antaganden.VÄrt syfte Àr att sammanstÀlla forskning om hbtq-personers upplevelser av vÄrden samt göra enqueerteoretisk analys utifrÄn resultatet. Denna studie Àr en litteraturstudie baserat pÄ 14kvalitativa artiklar vilka söktes fram genom databaserna PubMed, CINAHL samt PsychInfo.Resultatet delades in i tre teman ? komma ut, materiella och strukturella faktorer samt(o)kunskap och (o)synliggörande.

Icke-verbalt ledarskap i klassrummet : En studie i hur lÀraresicke-verbala ledarskap pÄverkar eleverna och klassrumsmiljön

Syftet med studien Àr att belysa pÄ vilket sÀtt lÀrares icke - verbala ledarskap kan pÄverka kommunikationen med eleverna och den miljö de befinner sig i. I studien har observationer och intervjuer genomförts med tvÄ erfarna pedagoger. För att lÀraren ska lyckas skapa en god klassrumsmiljö och fÄ med sig eleverna i undervisningen krÀvs att lÀraren lyckas skapa förtroendefulla relationer med eleven. LÀrarens engagemang, skicklighet i att anvÀnda sitt kroppsprÄk och planering av miljön i klassrummet Àr faktorer som pÄverkar elevers lÀrande. Om eleverna kÀnner förtroende i sin lÀrandemiljö, att de Àr en del i den ökar förtroendet för lÀraren, vilket i sin tur bidrar till goda resultat..

EMU:s effekt pÄ utrikeshandeln i Europa : En empirisk paneldatstudie

I denna uppsats studeras hur den Europeiska MonetÀra Unionen inverkat pÄ nÄgra europeiskalÀnders export till EMU-lÀnder och icke-EMU-lÀnder. Skattningen görs med paneldatametodpÄ kvartalsobservationer mellan 1985 och 2003. Modellen som anvÀnds Àr en dynamiskexportfunktion. Resultaten tyder pÄ en signifikant effekt. Den genomsnittliga exporten för deeuropeiska nationerna till EMU-lÀnderna ökade 1999 med 10 % och till icke-EMU-lÀndernamed 14 %.

Sjuksköterskans icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder vid illamÄende och krÀkningar

BakgrundFör mÄnga patienter Àr illamÄende och krÀkningar ett vanligt omvÄrdnadsproblem. Enbart farmakologiskbehandling hjÀlper inte för alla patienter med illamÄende och krÀkning, komplettering med ickefarmakologiskabehandlingsmetoder kan öka vÀlbefinnandet.SyfteSyftet med uppsatsen var att belysa vilka icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan lindraillamÄende och krÀkningar postoperativt samt hos patienter i samband med cytostatikabehandling.MetodDetta Àr en litteraturstudie som baseras pÄ 13 vetenskapliga artiklar sökta via databaserna PubMed, Cinahlsamt via manuell sökning.ResultatIcke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder har i kombination med farmakologisk behandling nÀstan alltidpositiva effekter pÄ illamÄende och krÀkningar. För att pÄ bÀsta sÀtt hjÀlpa patienten Àr det viktigt med ennoggrann bedömning av de individuella riskfaktorerna. Denna bedömning kan ocksÄ hjÀlpa vÄrdpersonalatt identifiera patienter med ökad risk för illamÄende och krÀkning. MÄnga av de icke-farmakologiskametoderna kan patienten utföra sjÀlv och dÀrmed kÀnna kontroll över sin situation vilken i sig ger patientenett ökat vÀlbefinnande.DiskussionRutiner för anvÀndning av icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder behöver utformas.

Utflyttning av aktiebolag : AnstÄnd med betalning av utflyttningsskatt för immateriella tillgÄngar vid ett aktiebolags utflyttning inom EU

Samarbetet inom Europeiska Unionen har inneburit ett alltmer integrerat Europa. Skapandet av den inre marknaden, en marknad utan handelshinder och med fri ro?rlighet fo?r varor, personer, tja?nster och kapital, inneba?r att privatpersoner och fo?retag i stort ska vara ofo?rhindrade att ro?ra sig o?ver landsgra?nserna. Ett bolag etablerat i en medlemsstat kan exempelvis ha intresse av att flytta till en annan medlemsstat. Av princip kan tyckas att EU-ra?tten, med ha?nvisning till etableringsfriheten, ska mo?jliggo?ra en sa?dan allokering utan att bolaget ifra?ga tvingas utsta? na?gon negativ sa?rbehandling.

Avskrivningar pÄ materiella anlÀggningstillgÄngar ? vilka bedömningar genomförs?

Bakgrund och problemdiskussion: Onoterade företag kan vÀlja att följa antingen BokföringsnÀmndens regelverk eller RedovisningsrÄdets rekommendationer. De företag som följer rekommendationerna frÄn BokföringsnÀmnden kan vÀlja mellan olika avskrivningsmetoder vid redovisning av materiella anlÀggningstillgÄngar. Redovisningsnormer kan tillÄta flera korrekta val och företagen i sin tur mÄste sjÀlva bestÀmma vilken princip som ska tillÀmpas. Olika val som företag gör pÄverkar bÄde resultatrÀkningen och balansrÀkningen. Individer har dock en tendens att utgÄ frÄn egenintresset och strÀvar efter att vÀlja det val som ger den största nyttan.

Att vara eller att icke vara agent? : En analys av flickor och pojkars texter ur ett genusperspektiv

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om vilka betydelser som skrivs fram i yngre elevers narrativa texter. Hur pojkar och flickor förhÄller sig till genus nÀr de skriver berÀttelser och hur deras berÀttelser kan förstÄs i förhÄllande till den systemiskt funktionella grammatiken Àr denna studies huvudfokus. Genom institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier fick vi ta del av redan insamlat material. Data för vÄr studie utgjordes av 18 texter skrivna av elever i Ärskurs 2 vid ett enskilt tillfÀlle. Med systemisk funktionell grammatik som teoretisk bas utfördes en transitivitetsanalys och en ergativitetsanalys, för att besvara följande frÄgestÀllningar: Med vilka processtyper realiseras mening i de olika elevtexterna? Hur skrivs agentivitet och pÄverkanskraft (ergativitet) fram i processerna? Hur samspelar agentivitet och genusidentitet i texterna med skribenternas kön? Vi fann att relationella och materiella processer Àr vanligast förekommande i bÄde pojkar och flickors texter.

KÀrnan i förÀndring. : En litteraturöversikt avseende ungdomar i behandling.

Det finns betydande svÄrigheter i att urskilja vad det Àr som gör att en behandling fungerar. Behandlingsutfallet pÄverkas av olika faktorer och beroende pÄ vilken infallsvinkel behandlingen har, antas olika angreppssÀtt. I föreliggande studie undersöks de specifika- och icke-specifika faktorerna samt kriminogena behov för att fÄ en överblick i vad det Àr som pÄverkar en individ i behandling utifrÄn ett relationellt perspektiv. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vad behandlingsrelationer och terapeutiska allianser tillskrivs för vÀrde i forskning samt vilken vikt relationer ges i forskning om kriminogena behov. I följande studie har en litteraturöversikt med en begreppsanalys tillÀmpats för att kunna fÄ svar pÄ det uppstÀllda syftet och frÄgestÀllningarna.

Hur skapar man ett visuellt kommunikationssystem som riktar sig till icke svensktalande pantienter pÄ geriatriken?

Rapporten redogör för ett arbete om hur man med visuella medel kan hjÀlpa icke svensktalande patienter som ligger inlagda pÄ geriatriken att kommunicera hur ont de har, vart de har ont och vilken typ av smÀrta de kÀnner, till vÄrdpersonalen. Analyser har gjorts av det befintliga kommunikationsmaterialet som anvÀnds pÄ sjukhus. Baserat pÄ det materialet har det tagits fram ett förslag pÄ ett visuellt kommunikationssystem som Àr anpassat efter Àldre icke svensktalande patienter. Förslaget har grundats pÄ litteratur, forsknings artiklar, intervjuer och utprovning. Förslaget Àr bara en början pÄ lösningen av problemet och jag anser att man skulle kunna ta fram ett optimalare förslag om man utforskar vidare pÄ en lösning.

Effekten av icke-farmakologiska metoder p? sj?lvskattad sm?rta i samband med perifer venpunktion hos barn 6?12 ?r En litteraturstudie

Bakgrund: Procedurrelaterad sm?rta ?r ofta f?rekommande inom barnsjukv?rd, d?r venpunktion ?r en vanlig orsak. Enligt lag har barn r?tt till delaktighet, individanpassad information och b?sta m?jliga v?rd, vilket inkluderar att skyddas fr?n on?digt sm?rtsamma procedurer. Trots evidensbaserade riktlinjer f?rebyggs inte alltid procedurrelaterad sm?rta optimalt.

Religionsdidaktiska metoder : En litteraturstudie om icke-konfessionell religionsdidaktik i detmÄngkulturella klassrummet

Genom en litteraturstudie syftar den hÀr uppsatsen till att ta reda pÄ vad icke-konfessionell religionsdidaktik innebÀr i dagens mÄngkulturella klassrum. NÄgra möjliga svar har hittats men flera nya frÄgestÀllningar har dykt upp. I studien undersöks vad begreppen religionsdidaktik, icke-konfessionalitet och mÄngkulturellt klassrum innebÀr. DÀrefter vÀljs nÄgra metoder ut pÄ grundval av de resultat som framkommer i undersökningen.Religionsdidaktik Àr konsten att lÀra ut (om och av) religion utan att fastna i ett monokulturellt perspektiv. De offentliga och privata sfÀrerna Àr Ätskilda och det Àr dÀrför möjligt att i skolan ha en icke-konfessionell undervisning samtidigt som elever i det privata kan leva nÀra sin religion.

Queer femininitet? : Icke-heterosexuella, feministiska tjejer kommer till tals

Uppsatsen utgÄr frÄn syftet att utforska queer femininitet och det sÀtt som icke-heterosexuella, feministiska tjejer förhÄller sig till normativ och queer femininitet. Detta genomförs utifrÄn samtalsintervjuer, inriktade pÄ hur dessa tjejer upplever samhÀlleliga och den lesbiska vÀrldens normer kring femininitet. Studien har Judith Butlers teorier kring genussubversivitet som utgÄngspunkt. Materialet tar upp femininitet som begrÀnsande eller subversivt, det hÄrt reglerade normsystem som Äterfinns inom den lesbiska vÀrlden, butch/femme-fenomenet och bil-den av den icke-heterosexuella tjejen. Slutsatser som kan dras Àr att normer frÄn den lesbiska vÀrlden, den feministiska sfÀren samt samhÀllsnormer i stort, alla kraftigt sampÄverkar tjejernas förhÄllningssÀtt till femininitet.

Tryckpappersindustrins nedgÄng : Skogsindustrins hantering av minskad efterfrÄgan pÄ tidningspapper

Efterfra?gan pa? tryckpapper minskar i och med att tryckt media ersa?tts av digitala alternativ sa? som la?splattor och internet. Detta pa?verkar svenska skogsbolag som tillhandaha?ller ra?varor fo?r produktionen. Svensk skogsindustri a?r en mycket viktig na?ring fo?r Sverige och studien a?mnar da?rfo?r underso?ka hur svensk pappersindustri hanterar den minskade efterfra?gan och i med det den nedga?ng den sta?r info?r.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->