Konflikter är något som ofta syns i skolans värld och är därmed något man som lärare behöver lära sig att hantera. Konflikter kan ske mellan olika människor exempelvis mellan elever och elever, mellan lärare och elever men denna studie fokuserar på konflikter mellan elever och elever. Studien är baserad på en kvalitativ forskning där vi har valt att utgå från två frågeställningar med syfte att få en fördjupad förståelse om hur lärare och elever ser på arbetet med konflikthantering samt hur arbetet kan utvecklas. Semistrukturerade intervjuer har använts för att uppnå syftet. Studien har utförts på två olika skolor och intervjuer har gjorts med både pedagoger och elever för att få en så rättvis bild som möjligt.

Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera vad gymnasieelever anser är viktigt med att läsa kursen Historia 1. För att undersöka detta deltog sammanlagt 138 gymnasielever i årskurs 1 från sex olika gymnasieprogram som alla besvarade varsin enkät. Resultaten i den här undersökningen visade att elever ansåg att det är ganska viktigt att läsa historia och att den främsta specifika orsaken att läsa kursen var för att klara historieproven. Den här undersökningen gav också indikationer på att elever var ovetande om de teoretiska byggstenar som skolverkets ämnesplan anger som viktiga för att utveckla elevernas historiemedvetande. Detta då eleverna såg dessa byggstenar som samma sak, nämligen historia.

Syftet med undersökningen är att beskriva och problematisera pedagogers syn på en integrerad matematikundervisning för elever i behov av särskilt stöd. Vi valde då att intervjua pedagoger, specialpedagoger och en rektor på två år 0-6 skolor. Frågorna berörde bland annat hur pedagogerna och specialpedagogerna arbetar med elever i behov av särskilt stöd, vilken tanke de har med sitt arbetssätt och hur de skulle vilja arbeta om de fick önska. Rektorn fick bl.a. svara på frågan hur hon vill att hennes personal ska arbeta med elever i behov av särskilt stöd i matematik.

Yrkeslärare ska vara kunniga i sitt hantverksyrke, de ska kunna förmedla kunskaper på ett pedagogiskt sätt och möta elever med olika förutsättningar och behov. Syftet med denna studie var att ta reda på om yrkeslärare upplever att de har kunskaper att bemöta elever med neuropsykiatriska diagnoser och hur påverkar skolans kunskapskrav bemötande av elever med neuropsykiatriska diagnoser. Fyra verksamma yrkeslärare inom gymnasieskolan djupintervjuades utifrån en kvalitativ ansats med inspiration av fenomenografin. Resultatet visar att yrkeslärarna upplever att de inte har den kunskap de skulle vilja ha kring neuropsykiatriska diagnoser för att bemötande ska bli bra..

Studie- och yrkesvägledningenhar de senaste åren varit utsatt för politisk debatt. Många experter, forskare och politiker har uttalat kritik kring verksamheten, framförallt för att granskningar visat att engagemanget kring området varit bristfälligt på skolorna. Utredningar har gjorts, projektarbeten har satts igång och rekommendationer har getts ut, allt för att öka måluppfyllelsen enligt områdets styrdokument. Syftet med studien är att granska problematiken från skolans eget perspektiv, genom att dokumentera röster från skolans insida. Elever, lärare och studie- och yrkesvägledare har genom enkäter fått uttala sig om sina personliga erfarenheter, uppfattningar och preferenser angående verksamhetsområdet.

Detta arbete handlar om hur läs- och skrivinlärningen individanpassas till de elever, som pedagoger anser, har läs- och skrivsvårigheter. Genom litteraturstudier och kvalitativa intervjuer har vi undersökt hur pedagoger definierar läs- och skrivsvårigheter, vem som ger extra stöd och hur det ser ut. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex pedagoger som undervisar elever i lågstadiet. Vårt resultat visar att individanpassning för elever med läs- och skrivsvårigheter sker genom anpassat material i den ordinarie gruppen samt enskilt, tillsammans med speciallärare eller specialpedagog..

Resultatet från 2011 års nationella prov visar att problemlösning utgör det näst svåraste delområdet beträffande elever i årskurs 3. Flertalet forskare belyser att elever utvecklar nya kunskaper via kommunikation och samspel med andra klasskamrater. Vidare framhäver flera studier att somliga gruppkonstellationer ej resulterar i en stimulerande miljö för alla elever. Därigenom blir arbetets syfte att studera hur skilda gruppsammansättningar inverkar på elevers kommunikation vid problemlösningsarbete.Undersökningen genomfördes i en årskurs 2. Fyra skilda gruppkonstellationer valdes att studeras.

Matematik har blivit ett omdiskuterat ämne i hela Sverige de senaste åren och detta på grund av de dåliga resultaten som har uppnåtts i olika undersökningar. Det har även visat sig i forskning att matematikundervisningen till största del bedrivs med enskilt arbete i läromedel och att detta inte är till någon fördel för elever med särskilda matematiska förmågor. Syftet med arbetet är att analysera om läromedel i årskurs 4 stödjer elever med särskilda matematiska förmågor i deras utveckling och om lärarna får stöd i undervisningssituationer med dessa elever. För att kunna undersöka detta genomfördes en läromedelsanalys av sex förekommande läromedel i grundskolan för årskurs 4. Till läromedelsanalysen utvecklades ett analysverktyg.

Syftet med studien är att undersöka hur elever med typ I-diabetes upplever sin skolsituation samt hur personer i deras omgivning involveras i skolsituationen. Vi har tagit reda på om det förekommer något samarbete runt dessa elever och hur de bemöts i skolan. Litteraturen beskriver patofysiologiska-, psykosociala aspekter av sjukdomen och även teorier om det sociala samspelet.För att få svar på syfte och frågeställningar gjorde vi en kvalitativ undersökning via intervjuer och enkäter. De som deltog i undersökningen var: elever, klasslärare, idrottslärare, skolbespisningspersonal, skolsköterska, sjuksköterska och föräldrar till elever med diabetes. Resultatet visar att eleverna upplever sin skolsituation som väl fungerande tack vare ett gott samarbete mellan de involverade, där eleven står i fokus.

Syftet med studien är att få inblick i hur elever i årskurs fem upplever matematikläxorna och om det finns faktorer som påverkar inställningen positivt. Det empiriska underlaget består av en flerfaldig undersökningsmetod vilket innebär både en kvantitativ och en kvalitativ metod för att skaffa dataunderlag. Det kvantitativa underlaget består av en enkätundersökning som 47 elever besvarat och ett kvalitativt underlag bestående av 11 intervjuer med utvalda elever. Resultatet visar att matematikläxan uppfattas positivt av övervägande del. Slutsatser är att matematikläxan verkar vara ett flitigt använt arbetsätt i matematikundervisningen men den behöver individanpassas i större utsträckning, framför allt för elever med negativ inställning..

Att drabbas av afasi kan innebära att en högst mänsklig förmåga går förlorad, vilket kan begränsa patientens kommunikationsmöjligheter. Därmed ställs högre krav på den icke verbala kommunikationen. Vårdpersonal beskriver svårigheter att skapa förståelse i denna form av kommunikation. Till följd av detta blir samspelet lidande och omvårdnaden kan därför inte anpassas till den unika människan. Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa och sammanställa befintlig forskning, som beskriver hur olika icke verbala kommunikationsvägar integreras, i omvårdnaden till patienter som drabbats av stroke med afasi som följd.

Vi har gjort en undersökning genom att använda oss av litteraturstudier och sexton intervjuer. Vi har intervjuat personal på fyra olika gymnasieskolor. Studiens respondenter arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I studien har vi undersökt om elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi går på individuellt program eller om dessa elever är integrerade på nationella program och om elever får de kompensatoriska hjälpmedel de behöver i undervisningen. Resultatet av vår kvalitativa undersökning visar att de flesta gymnasieelever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är integrerade på nationella program.

Bakgrund och problem: Kategorin icke-vinstmaximerande organisationer kan delas upp i offentliga och privata organisationer. Kännetecknande för alla är att de har ett annat mål än att tjäna in vinst till ägare. Vinstmotiv måste ändå finnas eftersom organisationen behöver ekonomiska medel för sin framtida verksamhet. Den moderna ekonomistyrningen delas in i ?hårda? och ?mjuka? styrsystem.

Bakgrund: Kraven på redovisad finansiell och icke-finansiell informationen har ökat, vilkethar skapat behovet av ett nytt rapporteringsverktyg som tillhandahåller bättre resultat vidredovisning av information. Ramverket integrerad rapportering, , framtogs år 2010 avIIRC med målet att skapa ett universellt och enhetligt ramverk. Prestationsmätning speglaroftast företagets finansiella och icke-finansiella information och är även en adekvat del avramverket.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om företag uppfyller prestationskriteriet i sinårsredovisning för 2013 utifrån ramverket integrerad rapportering och ger en tydligpresentation av den finansiella och icke-finansiella informationen, i dem utvaldamultinationella svenska företagen. Vidare syftar uppsatsen till att påvisa hur företagenrapporterar indikatorerna samt hur redovisningen av indikatorerna skiljer sig åt år 2009respektive 2013.Avgränsning: Dem valda företagen är inte avgränsade utifrån ett branschperspektiv, iställetupprättades två kriterier. Företagen skall vara listade på OMSX30, vilket innebär att allaföretag är börsnoterade.

Vi lever idag i ett mångkulturellt samhälle och många barn i skolan går på modersmålsundervisning. Syftet med denna uppsats är att genom enkätundersökningar få en uppfattning om vad lärare, föräldrar och elever anser om modersmålsundervisning samt anledningen till varför vi har den. Den främsta orsaken till att elever och föräldrar vill ha modersmålsundervisning är att de ska lära sig sitt modersmål bättre. Lärarnas åsikter stöder den forskning som finns om modersmålets betydelse för andraspråksinlärningen. Studien svarar även på vilka elever som är behöriga till undervisningen och hur den kontrolleras och följs upp.