Bakgrund: I dagens samhälle finns flertalet tekniska nyskapelser som hjälper barn i vardagen och leder till stillasittande vardag. Idag är barnen mindre fysisk aktiva för att bland annat föräldrar skjutsar barnen till skolan. Barn rekommenderas idag att vara fysiskt aktiva i 60 minuter om dagen för hälsosam livsstil vilken endast en av fem barn kommer upp till. Den fysiskt inaktiva vardagen har stora negativa effekter på hälsan bland annat fetma, cancer och diabetes. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barns motivation till ökad fysisk aktivitet.

Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka den muntliga interaktionens funktion och utrymme i sfi-undervisningen.  Uppsatsen har utgått från fyra forskningsfrågor, där två riktar sig till sfi-läromedel, och två till sfi-lärare. För att besvara uppsatsens forskningsfrågor har vi intervjuat fyra verksamma sfi-lärare och gjort kvalitativa innehållsanalyser av deras läromedel. Vi har därmed undersökt de aktuella lärarnas syn på muntlig interaktion samt deras undervisningspraxis. I läromedelsanalyserna har vi undersökt hur stort utrymme den muntliga interaktionen får, samt vilken karaktär och vilket syfte de muntliga övningarna har.Studiens resultat blev att både de analyserade läromedlen och de intervjuade lärarna använde muntlig interaktion som metod för andraspråksinlärningen. De kvalitativa innehållsanalyserna visade att samtliga läromedel, i varierande utsträckning, uppmuntrar till interaktionella moment med innehåll snarare än form i centrum.Resultatet från intervjuerna visade att lärarna värderar den muntliga interaktionen högt.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Bakgrund: Hand i hand med dagens ökad fokus på risk har intresset ökat för ettriskhanteringskoncept som kallas Enterprise Risk Management (ERM). Tanken medmodellen är att hantera risk övergripande istället för isolerat på separata områden iföretaget. De största fördelarna med modellen sägs vara bättre beslutsfattande inomorganisationen, att riskmedvetenheten ökar och att intressenter får bättre förtroendeför företaget.Syfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra den teoribildning om ERM som växerfram med praktisk erfarenhet från icke-finansiella företag som implementeratmodellen. Målet är också att skapa förståelse för både för- och nackdelar medmodellen.Avgränsning: Undersökningen har inriktats på icke-finansiella företag eftersom färrestudier har gjorts inom området.Metod: En kvalitativ fallstudie av två icke-finansiella företag har genomförts med enabduktiv ansats och en blandning av explorativ och deskriptiv design.Resultat: Undersökningen visar att ERM skapar vissa positiva effekter för företagenmen också att en del problemområden har identifierats. De begränsningar i modellensom uppstår anses vara nära relaterat till svårigheten med att hantera mjuka risker ochproblemet med att ERM kan bidra med för stor passivitet i verksamheten dåminimering av risk blir mer omfattande.

Att utföra fysisk aktivitet har funnits sedan långt bak i tiden. Motiven till varför har varit varierade beroende på tidsepok och motionär.Därför var syftet med den här undersökningen att ta reda på vad det är som motiverar elever i årskurs 8 till att utföra fysisk aktivitet på fritiden. Förutom att undersöka vilka motiven var ville vi även se om det förekom några skillnader mellan flickor och pojkar. Resultatet framtogs genom en kvantitativ metod som bestod enkätundersökning. Resultatet av undersökningen blev att pojkarnas svar var det som överraskade oss genom att ange roligt som det allra främsta motivet för att utföra fysisk aktivitet på fritiden medan flickorna överaskade oss med att i större skala än pojkarna ange prestation som motiv.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva icke akuta patienters upplevelser av akutmottagning. Studien baserades på 12 vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: akutmottagningen var det snabbaste och bästa sättet att få hjälp med sina åkommor och sitt lidande, väntan kan accepteras men kan också förstärka oron beroende på bristande information, vilja bli respekterad och inte vara till besvär. Resultatet visade att akutmottagningen var lättillgänglig med bra öppettider och de gav den mest kompletta vården. Det framkom även missnöje med primärvården.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolärt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolärt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka välbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera äldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet är inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvårdnaden för denna patientgrupp.

Fysisk aktivitet på recept (FaR) är relativt nytt, och har börjat användas mer och mer inom hälso- och sjukvården. Det finns ofta en FaR- samordnare som hjälper klienter med hur de ska gå tillväga med sitt recept. FaR vänder sig främst till de som är i störst behov av fysisk aktivitet, det är viktigt att dessa personer blir och förblir fysiskt aktiva. Denna studie ger en kännedom om hur FaR på Hisingen jobbar med sin verksamhet, hur det upplevs att få ett FaR, vilken roll FaR- samordnaren har med det motiverande samtalet och hur det ser ut sexmånader efter receptet skrevs ut. Studiens syfte är att undersöka klienters upplevelser av FaR kompletterat med motiverande samtal samt att se om klienten är fysisk aktiv efter sex månader efter det att receptet löstes in.

SammanfattningSyfteAaron Antonovsky, medicinsk sociolog, beskriver känsla av sammanhang, KASAM, i vilken utsträckning vi uppfattar tillvaron som begriplig, hanterbar och meningsfull. Detta menar han har stor betydelse för hur vi klarar påfrestningar i livet och därmed upprätthåller hälsa.Studien undersöker om det finns ett samband mellan antal timmars utövande av fysisk aktivitet och grad av KASAM hos personalen på en skola.  Metod Studien gjordes som en kvantitativ fallstudie på en skola i södra Norrland. Aaron Antonovskys livsfrågeformulär (KASAM - 13) användes för att mäta personalen KASAM. Ytterligare en enkät användes där personalen fick besvara antal timmar fysisk aktivitet de utövande per vecka, sysselsättning på skolan, ålder, kön och civilstånd. Urvalet gjordes utifrån bekvämlighetsprincipen.

Barn blir allt mer stillasittande och som ett led i detta försämras deras hälsa. Då de vistas största delen av dagen i skolan, är skolan en betydande arena för att främja barns hälsa samt uppmuntra dem till fysisk aktivitet. 2003 infördes tillägget i Lpo94, om att skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Studiens syfte var därför att undersöka om fyra pedagoger följer tillägget. Delsyfte var att ta reda på deras uppfattning om huruvida de följer läroplanstillägget.

Medlemskapet i EU har fått effekter på den direkta beskattningens område då internrättsliga skatteregler måste utformas i enlighet med EUF-fördraget. Icke-bosatta som tillfälligt arbetar i Sverige beskattas enligt en definitiv källskatt i SINK eller A-SINK. Beskattning sker på bruttoinkomsten, kostnadsavdrag medges inte. Vidare medges inte heller avdrag som är kopplade till den skattskyldiges personliga förhållanden.Mot bakgrund av EUDs praxis fastställdes SINK och A-SINK vara oförenliga med de fria rörligheterna i fördraget. Oförenligheten bestod i den diskriminering som uppstod då en icke-bosatt beskattades hårdare än en bosatt person i motsvarande situation.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolärt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolärt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka välbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera äldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet är inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvårdnaden för denna patientgrupp.

Vi människor har de senaste decennierna blivit allt mer stillasittande, vilket innebär en ökad risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar samt övervikt. Detta har också bidragit till att fysisk inaktivitet idag räknas som den fjärde ledande riskfaktorn för global dödlighet. Eftersom alla barn i Sverige idag tillbringar mycket tid i skolan så är skolan och idrottsundervisningen en viktig plattform för att förmedla vikten av fysisk aktivitet för att hälsan inte ska försämras. Syftet med denna konsumtionsuppsats är att undersöka eventuella samband mellan fysisk aktivitet i skolåldern och ett fortsatt fysiskt aktivt liv. Vi kommer även att belysa om en rad övriga faktorer påverkar om individen blir fortsatt fysiskt aktiv.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka samband mellan socialt stöd och nätverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa hos gymnasielever i årskurs tre. Frågeställningarna var huruvida det fanns några samband mellan socialt stöd och nätverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa, vilken form av socialt stöd och nätverk som var mest relevant och vilken roll dess storlek har, samt om det fanns några skillnader mellan könen i förhållandet till socialt stöd och nätverk.MetodUndersökningen är en explorativ och kvantitativ enkätstudie där totalt 326 individer från olika skolor i Eskilstuna, Stockholm och Filipstad ingick. Åldern på deltagarna varierade mellan 17 och 21 år och medelålder var 18 (±0,7) år. 198 var tjejer och 123 killar, fem personer ville ej svara på frågan eller uppfattade sig inte som något av alternativen. Deltagarna besvarade frågor med fasta svarsalternativ kring kvalitén på sitt sociala stöd och storleken på sitt sociala nätverk, samt om upplevd fysisk och psykisk hälsa.

Användningen av droger har de senaste åren minskat bland unga men samtidigt dör fler än någonsin till följd av narkotikamissbruk. Bland Göteborgs gymnasieungdomar är narkotikaanvändningen högre än i andra delar av landet. Drogproblematiken är en viktig och aktuell fråga då den orsakar skador både hos individen och i samhället. Ett sätt att arbeta med frågan grundar sig på en hälsopromotiv synvinkel där bland annat fysisk aktivitet har visat sig fungera som skyddsfaktor mot att testa och använda droger. Syftet med studien är att kartlägga samband mellan fysisk aktivitet och drogkonsumtion bland gymnasieungdomar.