Sök:

Sökresultat:

5109 Uppsatser om Icke finansiella mćtt - Sida 8 av 341

VĂ€rderingsarbetet med IAS 39 - Inom Sveriges storbanker

Bakgrund & problem: Redovisning av finansiella instrument har lÀnge varit ett debatterat Àmne, detta pÄ grund av den finansiella marknadens ökade komplexitet och sÄrbarhet. IASB?s standard IAS 39 reglerar upptagandet och vÀrderingen av finansiella instrument i bolagens finansiella rapporter. TillgÄngar och skulder skall vÀrderas till verkligt vÀrde. NÀr en aktiv marknad för handel existerar vÀrderas dessa till marknadsvÀrde, i de fall dÀr en aktiv marknad saknas kommer vÀrdering att göras utifrÄn uppskattningar och vÀrderingstekniker.

Analys och visualisering av optioner och andra finansiella instrument : Utveckling och studie av portföljhanteringssystem

Bakgrund: Ett sÀtt att minska risker vid handel med finansiella instrument Àr att bygga portföljer. För att kunna hantera portföljer med olika finansiella instrument och valutor samt kunna hantera flera portföljer samtidigt, anvÀnds portföljhanteringssystem. Studenter kan genom att anvÀnda sig av sÄdana system lÀra sig hur finansiella marknader fungerar. Kraven pÄ ett portföljhanteringssystem Àr inte desamma som kraven pÄ ett kommersiellt system och dÀrför finns det ett behov att utveckla en modell för denna kontext.Syfte: Denna uppsats Àmnar bygga en modell i PowerPlus Pro som studenter kan anvÀnda sig av för att befÀsta sina kunskaper och öka sin förstÄelse för hur finansiella instrument fungerar.Metod: För att bygga modellen har kvalitativ metod anvÀnds och för att studera hur portföljhanteringssystem ska byggas och anpassas efter studenters behov har kvalitativa intervjuer anvÀnts.Slutsatser: VÄr modell uppfyller de krav som stÀllts pÄ den och Àr anpassad för undervisning pÄ ett universitet genom att den Àr anvÀndarvÀnlig och pedagogiskt uppbyggd. Modellen lÀmpar sig inte för anvÀndning av markadsaktörer.     .

Operationell prestation och företagsförv - en logistic regressionsanalys av operationell prestation och dess förklaringsgrad till förvÀrv

Uppsatsens titel: Operationell prestation och företagsförvĂ€rv- en logistic regressionsanalys av operationell prestation och dess förklaringsgrad till förvĂ€rv Seminariedatum: 2006-05-31 Ämne/kurs: Kandidatuppsats i finansiering, 10 akademiska poĂ€ng (15 ECTS-poĂ€ng) Författare: Andreas Lundmark, Johan Lundquist, Johan Lusth Handledare: Göran Anderson Nyckelord: Logistic regressionsanlays, förvĂ€rv, operationell prestation, vinstmaximering Syfte: Genom en logistic regressionsanalys testar vi till hur stor del det gĂ„r att förklara förvĂ€rv genom bolags operationella prestation. Teoretiskt perspektiv: DĂ„ vi undersöker ett nytt fenomen har vi valt att presentera den tidigare forskning som tangerar vĂ„ra ansatser. Denna forskning studerar företags finansiella profiler vid förvĂ€rv, dĂ€r bĂ„de förvĂ€rvare och icke förvĂ€rvare undersöks och jĂ€mförs med varandra och branschindex. Metod: Genom att jĂ€mföra förvĂ€rvande bolag med icke förvĂ€rvande bolag i en logistic regressionsanalys undersöker vi till hur stor del vĂ„ra mĂ„tt pĂ„ operationella prestationer kan förklara förvĂ€rv. Resultat: Vi fann inga signifikanta resultat, ingen av de sex förklarande variablerna var signifikant till förvĂ€rv, samt vi fann ingen förklaringsgrad för operationell prestation till förvĂ€rv.

Icke-finansiell information i Ärsredovisningar : en studie av stora svenska företag i detaljhandels-, verkstads- och lÀkemedelsbranschen

AnvÀndarna av extern redovisning fokuserar pÄ framtiden medan traditionell redovisning baseras pÄ historiska data. Amerikanska undersökningar visar att analytiker efterfrÄgar mer icke-finansiell information för att kunna göra bÀttre prognoser. Företagens Ärsredovisningar fungerar idag som informationsbÀrare och Àr ett viktigt beslutsunderlag för analytiker. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva de svenska förhÄllandena vad det gÀller redovisad och efterfrÄgad icke-finansiell information. Genom att studera svenska Ärsredovisningar samt tillfrÄga analytiker hur de stÀller sig till icke-finansiell information har vi besvarat följande frÄgor.

Vilka Àr bankernas interna drivkrafter för att utveckla finansiella tjÀnster pÄ Internet?

Syfte: FörstÄ hur bankens marknadsstrategier, tekniska och organisatoriska utveckling har pÄverkat utvecklingen av finansiella tjÀnster pÄ Internet Metod Den metod vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativa forskningsintervjuer med beslutsfattare inom det svenska bankvÀsendet. Genom att göra personliga intervjuer uppkom det en helt annan kontakt med respondenten. Tanken var Àven att vi skulle intervjua personer pÄ bankerna vilka dagligen arbetar med liknande frÄgor, detta för att fÄ sÄ bra kvalitet som möjligt pÄ de svar som vi fick. Vi valde att intervjua tvÄ av de fyra stora svenska bankerna, valet föll pÄ Handelsbanken och SEB. Slutsats Det finns primÀra och sekundÀra strategier bakom utvecklingen av finansiella tjÀnster pÄ Internet i Sverige. Dessa strategier Àr integrerade med varandra.

Icke-narrativa berÀttarmetoder i dataspel

Fram till nu har en stor majoritet av allt berÀttande definierats som narrativt. Men dataspelen har möjliggjort berÀttande som inte passar in pÄ definitionen av ett narrativ. Det hÀr arbetet har granskat om det Àr möjligt att förmedla en hel berÀttelse endast med hjÀlp av icke-narrativa berÀttarmetoder. För att undersöka de icke-narrativa berÀttarmetoderna har en mod byggd pÄ Half-Life 2-motorn (Valve, 2004) skapats, dÀr dessa metoder implementerats. En testgrupp har fÄtt spela moden samtidigt som en strukturerad observation Àgt rum.

CSR som vÀrdeskapare? : En studie av sambandet mellan CSR och finansiell prestanda

Syftet med studien Àr att undersöka hur sambandet mellan företags CSR-prestanda och finansiella prestanda ser ut pÄ den svenska aktiemarknaden under Ären 2006 till 2008. Under senare Är har CSR getts allt större utrymme i den allmÀnna debatten och kan dÀrför förvÀntas ha fÄtt utökad betydelse Àven ur ett finansiellt perspektiv. Trots att det genom Ären har genomförts mÄnga empiriska studier som har undersökt sambandet mellan företags CSR- prestanda och dess finansiella prestanda Àr det Ànnu inte klarlagt hur detta samband ser ut. Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr att företags marknadsvÀrdering Àven reflekterar icke-finansiell information, dÀribland information om företagens CSR-prestanda. Undersökningen genomförs i form av en regressionsstudie dÀr sambandet mellan CSR-prestanda och marknadsvÀrdering respektive lönsamhet söks.

En kartlÀggning av debatten kring Basel II

Genom denna uppsats vill vi lyfta fram de förestÀllningsramar som rÄder internationellt angÄende BaselkommittÚns nya kapitaltÀckningsregler, Àven kallad Basel II. UtifrÄn dessa förestÀllningsramar har vi för avsikt att identifiera hur det ser ut praktiskt i Sverige. VÄr slutsats Àr att finansiella institutioner generellt vÀlkomnar intentionerna med Basel II. Dock rÄder det skilda uppfattningar om det Àr praktiskt möjligt att genomföra en internationell standardisering av kapitaltÀckningsregler. Det finns farhÄgor om att Basel II inte kommer att uppnÄ de uppsatta mÄlen.

Negativ icke verbal kommunikation i klassrummet

En av de viktigaste uppgifterna för en pedagog Àr att förmÄ elever att respektera varandras olikheter och att motverka trakasserier och mobbning. Detta kan uppstÄ i olika former. Ett exempel Àr den icke verbala kommunikationen mellan eleverna, nÄgot som vi bör vara rustade för att förhindra. Denna studie undersöker vilken negativ icke verbal kommunikation som förekommer mellan elever i klassrummet och hur ofta detta sker, samt skillnader mellan en Är 4 och en Är 8. Detta har skett genom sex observationstillfÀllen och en enkÀtundersökning.

Icke-farmakologiska behandlingsmetoder vid demensrelaterad agitation : En litteraturstudie

Syftet med denna studie var att via litteraturen beskriva eventuella effekter av icke-farmakologiska behandlingsmetoder vid demensrelaterad agitation. Data samlades in genom sökning i databaserna Medline och Academic Search Elite..

EMU : och dess pÄverkan pÄ de finansiella marknaderna.

Den 1 januari 1999 bildade elva lĂ€nder (Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Irland, Luxemburg, NederlĂ€nderna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike) en europeisk valutaunion, det som ocksĂ„ kallas euroomrĂ„det. Grekland anslöt sig, som en tolfte och ny deltagare, i januari 2001. Även om Sverige, Danmark och Storbritannien inte deltar frĂ„n start har det varit klart att EMU kommer fĂ„ konsekvenser för olika sektorer.FrĂ„gorna som behandlats i detta arbete Ă€r följande:Har EMU haft en effekt pĂ„ de finansiella marknaderna i de lĂ€nder som Ă€r med i valutaunionen?Har Sveriges, Storbritanniens och Danmarks finansiella marknader förĂ€ndrats pĂ„ samma sĂ€tt som i de lĂ€nder som Ă€r med i EMU, fast dessa lĂ€nder stĂ„r utanför?Syftet med detta arbete Ă€r att analysera de finansiella marknaderna, genom berĂ€kningar av vissa kĂ€nda finansiella variabler, i de lĂ€nder som deltar i valutaunionen och tre lĂ€nder som stĂ„r utanför (Sverige, Danmark och Storbritannien). Detta för att se om de finansiella marknaderna har pĂ„verkats av EMU och hur de har pĂ„verkats i och med intrĂ€det.De variabler som behandlats Ă€r; ?-vĂ€rdet, för att se om lĂ€nderna gĂ„r mot en gemensam marknadsrisk.

Beröring : En litteraturstudie om den sÄ kallade icke nödvÀndiga beröringen i omvÄrdnaden av Àldre personer

Bakgrund: Beröring Àr livsviktigt genom hela livet. MÀnniskor mellan 66 och 100 Är Àr de som fÄr minst beröring. Beröring Àr en form av icke verbal kommunikation som kan förmedla kontakt och inge trygghet. DÄ Àldre personer ofta fÄr nedsatt kommunikationsförmÄga blir den icke nödvÀndiga beröringen, det vill sÀga beröring som inte relaterat till omvÄrdnadsuppgifter, ett naturligt kommunikationsmedel. Syftet: Belysa icke nödvÀndig beröring i omvÄrdnaden av Àldre personer.

Hur finansiella belöningar anvÀnds för att styra och motivera anstÀllda : En studie utförd pÄ mindre Sparbanker i Sverige

En viktig frÄga inom mÄnga organisationer Àr hur ledningen ska agera för att styra och motivera sina anstÀllda till att prestera. Ett sÀtt att försöka pÄverka sin personal Àr att anvÀnda sig av finansiella belöningar. Dessa kan se olika ut beroende pÄ hur företaget vÀljer att anvÀnda sig av dem, till exempel kan de vara individuella, kollektiva eller en kombination. De kan Àven baseras pÄ olika faktorer som till exempel försÀljning, antal kundmöten eller antal arbetstimmar. Denna uppsats undersöker hur ledningen pÄ mindre Sparbanker i Sverige anvÀnder sig av finansiella belöningar för att styra och motivera sina anstÀllda.

RR 22 vs ny IAS 1 - en jÀmförelsestudie

Syfte: Syftet med föreliggande uppsats Àr att göra en jÀmförelse mellan RR 22 och IASB: s utkast till ny IAS 1, samt analysera och diskutera vad skillnaderna kom-mer att fÄ för konsekvenser för de finansiella rapporterna. Metod: För att kunna uppfylla vÄrt syfte med föreliggande uppsats har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod. Vi har ocksÄ haft ett abduktivt synsÀtt. Slutsatser: Genom vÄr jÀmförelse och analys har vi kommit fram till att redovisningen blir striktare och mer detaljerad, vilket ökar jÀmförbarheten mellan olika företags finansiella rapporter, nÀr IASB: s utkast till ny IAS 1 börjar gÀlla Är 2005..

Kvinnan, Gud och kristendomen : En analys av tre lÀroböcker i religionskunskap för gymnasiet

Internationalisering har lÀnge ansetts vara positivt och bra för företags ekonomiska tillvÀxt och globala konkurrenskraft. Det finns dock bÄde fördelar och nackdelar, vilka varierar beroende pÄ företagets internationaliseringsprocess, det vill sÀga pÄ vilket sÀtt och till vilken grad företaget internationaliseras. En mÀngd forskare inom internationell affÀrsverksamhet har tidigare studerat sambandet mellan internationaliseringsgrad och finansiell prestation. Resultaten har dock varit varierande, men mÄnga av de senare forskningsresultaten tyder pÄ att ett icke-linjÀrt samband existerar. Inga likande studier har gjorts pÄ svenska företag vilket denna studie Àmnar göra.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->