Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för SME företagens val av finansiering och val av kapitalbudgeteringsteknik.  Vidare är syftet att se hur finansieringsvalet och valet av kapitalbudgeteringsteknik förhåller sig till varandra. Detta är viktigt av anledningen att SME företagen bidrar till sysselsättningsskapandet i samhället, och finansieringsvalet och användandet av kapitalbudgeteringstekniker kan vara fundamentala för deras bidrag. För att erhålla en djupare förståelse har ett kvalitativt tillvägagångssätt valts där sju tillverkande SME företag i Sverige intervjuats. De huvudsakliga resultaten är följande, (1) SME företag använder mestadels återinvesterat kapital och undviker att finansiera investeringar från utomstående finansiella institutioner. Vidare, (2) användes mindre sofistikerade kapitalbudgeteringstekniker oavsett valet av finansieringskälla.

Konvergerande ekonomier har gett upphov till nya behov såsom ett internationellt standardiserat redovisningssystem. I EU gäller sedan den första januari 2005 för noterade företag International Accounting Standards Boards (IASBs) system kallat IFRS. Detta regelsystem styr bland annat vilken information som företag ska lämna kring sina finansiella instrument. Just dessa regler är dock i en utvecklingsfas, vilket ledit till att företag för 2005 års årsredovisningar fått välja mellan att redovisa efter den äldre standarden IAS 32 eller den nyare vid namn IFRS 7. Svenska storbanker har genomgående valt att redovisa efter den nyare standarden.Trots att införandet av IFRS 7 till stor del är motiverat av en strävan efter att öka användares förståelse för hur finansiella instrument påverka företags exponering för finansiella risker så varnas det för att 2005 års årsredovisningar inte alltid blir jämförbara, då bland annat på grund av den valfrihet som företag har.

Uppsatsens titel: Värdering till verkligt värde av finansiella instrument - Följer företagen IAS 32 p. 92? Ämne/kurs: FEK582, Kandidatuppsats Företagsekonomi, 10p Författare: Jennie Andersson, Martin Borg, Josefin Byqvist Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: Finansiella instrument, verkligt värde, IAS 39, IAS 32, redovisningsutveckling Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva den problematik som finns vid Large Cap-företagens upplysningslämnande enligt IAS 32 p. 92, och genom detta kartlägga en del av den svenska redovisningsutvecklingen. Metod: Vi använder oss av en induktiv samt deskriptiv ansats, och med hjälp av en kvantitativ dokumentstudie, kvalitativa intervjuer och grundad teori (Glaser & Strauss) besvaras vår forskningsfråga.

För att skapa en effektiv och konkurrenskraftig kapitalmarknad har Europeiska Unionen beslutat om en gemensam redovisningsstandard som trädde i kraft år 2005. IAS 39 är en standard för redovisning och värdering av finansiella instrument. Enligt denna ska finansiella instrument värderas till verkligt värde och värdeförändringar ska påverka det redovisade resultatet eller eget kapital. Syftet med denna uppsats är att undersöka om IAS 39 har skapat en mer rättvisande bild av företagets finansiella ställning till dess intressenter samt hur revisorernas arbetssätt har anpassats. Efter den empiriska undersökningen bestående av fyra intervjuer med revisorer kan uppsatsförfattarna konstatera att det föreligger delade meningar huruvida en mer rättvisande bild har skapats.

Denna studie syftar till att beskriva användningen av mått och analysera dess nyttjande på olika hierarkiska nivåer i svenska företag, samt att diskutera hur olika styrförutsättningar och synsätt i styrningen inverkar på den interna måttanvändningen. Studien är en fallstudie och utgår från kvalitativ metod. Den huvudsakliga datan har inhämtats via personliga intervjuer med ekonomicheferna i tre noterade tillverkningsföretag som ingår i studien. Detta har medfört en inblick i vilken situation företagen befinner sig i samt den interna måttanvändningen i verksamheten. Uppsatsen utgår från contincency-teorin som ansats för att belysa företagens förmåga att anpassa sina ekonomistyrsystem efter omgivningen.

I denna kvalitativa studie har vi undersökt icke-heterosexuellas upplevelser av att ?kommaut? som icke-heterosexuell i förhållande till rådande samhällsnormer samt undersökt derasupplevelse av att vara icke-heterosexuell i dagens samhälle. I studien intervjuades åttakvinnor om deras upplevelser och erfarenheter. Materialet analyserades sedan med hjälp avheteronormativitet och socialkonstruktionism. Av studien framgår att respondenternaupplevde att det blir allt mer socialt accepterat i samhället att ha annan sexuell läggning änheterosexuell.

Fo?r att skapa ha?llbar utveckling kra?vs ett samspel mellan ekonomisk tillva?xt och miljo?pa?verkan. Banker har genom kreditverksamheten mo?jligheten att pa?verka hur ett fo?retag arbetar med miljo?fra?gor. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar hur ett fo?retag kan ta ansvar fo?r miljo?n.

Syftet med studien är att se hur bankerna hanterar risk samt hur regelverket Basel II påverkar bankernas riskbedömning i det nuvarande finansiella läget. Tillvägagångssättet för problemställningen är deduktiv och en kvalitativ metod används. Teoriavsnittet inleds med att behandla regelverket Basel II och därefter förklaras begreppet kapitaltäckning och vad som däri ingår. I empirin sammanställs hur respondenterna ser på riskhantering och regelverket Basel II samt deras åsikter om det finansiella läget idag.Undersökningen leder fram till att Basel II-regleringen har gjort att de svenska bankerna blivit mer försiktiga i sin kreditbedömning då reglerna för bedömningen har stramats åt hårdare än tidigare. Därmed sänker bankerna betydligt sina risker vid utlåning vilket var anledningen till att regelverket lagstadgades. Konkurrensen har delvis ökat i och med att bankerna fått tillåtelse att använda sig av intern riskklassificeringsmetod.

Bakgrund: Gruppen äldre icke-heterosexuella i Sverige beräknas omfatta 80 000 personer. I sjuksköterskeutbildningen existerar begränsad kunskap om äldre HBT-personer.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara äldre och icke-heterosexuell.Metod: I litteraturstudien sammanställdes åtta kvalitativa artiklar publicerade mellan 2001 och 2009. Litteratursökningar genomfördes i databaserna CINAHL, PsychINFO och PubMed. Efter genomläsning, kvalitetsbestämning och analys av innehållet sammanställdes artiklarna i fem kategorier och 16 subkategorier.Resultat: Äldre icke-heterosexuella såg på och hanterade sin sexuella identitet på olika sätt. Överlag tyckte många deltagare att de hade ett gott självförtroende samt kände att de var nöjda med livet.

Människors sätt att kommunicera utgörs av verbala och icke-verbala uttryck. De verbala uttrycken står för det talade och skrivna ordet medan de icke-verbala uttrycken består av röst, ansiktsuttryck och kroppsspråk. Arne Maltén (1998) menar att det är de icke-verbala uttrycken som är den största informationskällan för att vi ska kunna förmedla och mottaga olika budskap. Eftersom det utgör en sådan stor del av det vi kommunicerar har vi valt att studera hur fem gymnasielärares icke-verbala uttryck ser ut under genomgång, detta har undersökts genom observationer. Resultatet av observationerna visar att lärarna överlag var duktiga användare av de icke-verbala uttrycken.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som bidrar till reducerad förekomst av beteendestörningar och ökar välbefinnandet hos personer med demens. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie där 15 artiklar inkluderades. Icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som inkluderades i den här studien var musik, aktivitet och träning och massage och beröring. Beteendestörningar framför allt agitation kan lindras med hjälp av massage och beröring, aktivitet samt musikterapi i olika former. Det är viktigt att utforma alla dessa omvårdnadsåtgärder utifrån individen för att erhålla ett gott resultat.

Kronisk smärta är ett tillstånd som drabbar många människor i olika åldrar. Varje år behandlas tusentals patienter inom öppen- och slutenvården på grund av kroniska smärttillstånd. Syftet med litteraturstudien var att finna icke-medicinska omvårdnadsåtgärder som har positiva effekter på kronisk smärta. Litteraturstudien utgick från en manifest innehållsanalys om 21 vetenskapliga artiklar och två litteraturstudiers resultat. Genom studien framkom följande sju icke-medicinska omvårdnadsåtgärder som har positiva effekter på kronisk smärta; musik, avslappning och meditation, samtal, akupunktur, transkutan nervstimulering (TENS), ultraviolett ljus och värme- respektive kylbehandling.

Detta arbete är det första steget i en lång process vars slutgiltiga mål är att utveckla en metod för automatisk övergång från en icke-generisk objektorienterad applikation till en generisk.Helst borde stöd för en sådan transformation implementeras i en utvecklingsmiljö, IDE. En analogi skulle kunna dras till faktorisering av klasser, en operation som stöds av de flesta utvecklingsmiljöer idag. Som ett första steg i en pågående process är detta arbete tänkt att fungera som ett icke-trivialt exempel för framtida analys. Exemplet består av ett icke-generisk och ett generisk grafpaket som är skrivet i Java 1.4.2 respektive Java 5.0. Uppsatsen beskriver övergången från den icke-generiska till den generiska lösningen på systematiskt sätt som går att upprepa.

Syftet med denna studie är att bidra med en ökad förståelse och kunskap gällande de kriterier som skapar relevanta prestationsmått och som används i vinstdrivande företag. Vidare är syftet att undersöka om tidigare forskares föreslagna kriterier för prestationsmått uppfylls och om dessa kriterier är tillräckligt relevanta. Efter genomförda intervjuer och analyser framkom att det finns stora brister främst gällande uppfyllandet av kriterierna för de icke-finansiella prestationsmåtten och ett förslag framförs gällande att företagen borde sträva efter branschöverskridande och standardiserade mått med klara regler för hur dessa skall redovisas. Vidare föreslås en ny modell gällande kriterier för prestationsmått samt vidare forskning i ämnet efterlyses..

Alla individer som har arbetat och bott i Sverige omfattas av premiepensionen. Det innebär att individer i Sverige som betalar skatt tvingas till ett ställningstagande på den finansiellamarknaden.Många individer saknar kunskap om finansiell planering för att kunna fatta genomtänkta ekonomiska beslut för premiepensionen. Många sparare är av den anledningen i behov av hjälp och stöd, samt individanpassad information om finansiell planering. Under de senaste åren har konkurrensen inom den finansiella tjänstesektorn varit ett omdebatterat ämne. På grund av att kritik har riktats mot finansiella tjänster i anknytning till premiepensionen, saknar individer förtroende för den finansiella tjänstesektorn.