??Försäljningsbranschen använder sig av både monetära och icke-monetära belöningar, vilka kan bidra till att få säljare motiverade. En fallstudie har genomförts på ett försäljningsföretag. Empiriskt material samlades in genom intervjuer med sju säljare i två små organisationer, varav fyra i en liten organisation och tre i en mikroorganisation. Frågeställningen i studien var att förklara hur säljarna i den lilla organisationen samt mikroorganisationen motiverades av monetära och icke-monetära belöningar för att sedan förklara om det förekom skillnader mellan säljarnas motivation av belöningar beroende på organisationens storlek.

Denna uppsats har skrivits i syfte att undersöka om finansiella aktörers information angående risk i fondsparande är förenlig med investerares riskuppfattning. Idag följer finansiella institutioner EU-direktiv och svensk lagstiftning när de riskklassificerar sina fonder. Konkret används 5-årig historisk volatilitet mätt med standardavvikelse. Vi har därför ämnat undersöka om det riskmått och teorierna som ligger till grund för det är tillfredställande i sin nuvarande form. Vi har undersökt detta med hjälp av så väl traditionell som behovsfokuserad finansieringsteori.

Sammanfattning Titel: Värderingsproblematik vid finansiella instrument: En studie ur revisorns perspektiv.Författare: David Carlsson & Per-Johan ElertHandledare: Andreas JanssonKurs: Civilekonomuppsats 30 HP, VT 2011Seminariedatum: 31 majNyckelord: Revision, finansiella instrument, utan marknadsvärde, värdering.  Syfte: Vårt syfte är att belysa och skapa en förståelse för de problem som revisorerna själva anser finns vid värderingsprocessen av finansiella instrument. Vår ambition är att få fram nya aspekter på vad revisorerna anser vara svårt utöver det som litteraturen kring svårbedömda tillgångar tar upp. Metod: Vårt syfte är inte att göra några statistiska generaliseringar utan vi vill få fram vad revisorerna själva upplever vara svårt och fånga nyanserna bakom dessa svar. Därför kommer vi att i huvudsak använda oss av en deduktiv ansats med inslag av induktion. Teori: Teorikapitlet är uppdelat i fyra olika teman identifierade utifrån hur revisions- värderingsprocessen går till. Inom dessa teman har vi sedan tagit fram åtta stycken problemantaganden. Empirisk metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi genom ett subjektivt urval genomfört semi-strukturerade intervjuer med nio respondenter. Syftet med intervjun var att se om våra problemantaganden stämde in med respondenternas åsikter samt att få fram nya problem som upplevs av respondenterna. Slutsats: Revisorer ställs inför en hel del problem i revisionsprocessen av finansiella instrument.

Bakgrund och problem: Olika belöningssystem har den senaste tiden skapat stora rubriker massmedialt. Belöningssystem används som ett styrningsverktyg för att skapa incitament hos de anställda samt motivera dessa till att göra ett bättre arbete. Det är av stor betydelse att de anställdas mål överensstämmer med företagets övergripande mål och strategier. För att uppnå detta mål inom företaget som vidare skapar effektivitet används en rad olika belöningsformer. Dessa är såväl monetära som icke-monetära samt delas ut kollektivt och/eller individuellt.

År 2007 var det högkonjunktur och ett bra år för svenska företag. Den finansiella krisen, vars effekter blev kännbara i Sverige under år 2008, förde dock med sig ökad instabilitet i världsekonomin och finansiella risker såsom kredit-, likviditets-, ränte-, valuta och prisrisk blev i hög grad aktuella. År 2009 var det lågkonjunktur och situationen för företagen såg därmed mycket annorlunda ut. Denna studie undersöker i vilken utsträckning företag i indexet Stockholm OMX 30 har förändrat sin finansiella riskrapportering i årsredovisningen mellan åren 2007 och 2009. Mot bakgrund av de regelverk som finns för riskrapportering, samt tidigare forskning på området, har ett mått på kvalitet definierats.

Problem: Bankerna har olika finansiella förutsättningar för att klara sig igenomfinansiella kriser. De problem som bankerna kan drabbas av, kan bero på en mängdolika faktorer som bland annat kreditförluster, finansiella oro i andra länder, bankernasbuffert och etc. Det är intressant att göra en jämförelse av hur bankerna klarar sigigenom en finansiell kris. Frågan som jag vill med denna studie besvara är:? Hur påverkades de två svenska bankerna, Handelsbanken och Swedbank, av denfinansiella marknaden under finanskrisen 2008 och tiden efteråt och hur sågbankernas finansiella situation ut året innan den finansiella krisen?Syfte: I detta arbete vill jag göra en undersökning om den finansiella situationen och deekonomiska förutsättningarna av två av de stora svenska bankerna, Handelsbanken ochSwedbank under 2000-talets finanskris.

Denna uppsats har som syfte att beräkna omfattningen och värdet av icke-marknadsarbetet i Sverige samt hur det skulle sättas i relation till nationalräkenskaperna. Som grund till beräkningarna ligger SCB: s tidsanvändningsstudie 2000/2001 samt statistik på löner och befolkningsmängd från SCB från det aktuella året. Uppsatsen fokuserar även på hur individer i Sverige har valt att fördela sin tid mellan marknadsarbete, icke-marknadsarbete och fritid. Två tidsallokeringsmodeller utarbetade av Becker respektive Gronau diskuteras. Uträkningarna av värdet på icke-marknadsarbetet beräknas enligt tre olika metoder: den generella metoden, specialistmetoden och alternativkostnadsmetoden.

Enron, WorldCom och Skandia, mygel och båg, lögnaktiga företagsledare och skadat förtroende har banat väg för en ny syn på företagande, intern kontroll och internrevision. Svensk kod för bolagsstyrning tillkom i Sverige och Sarbanes-Oxley Act i USA för att återställa förtroendet för den finansiella rapporteringen och förbättra styrningen av bolagen. För att uppnå trygghet och förtroende i en organisation och mellan aktörer behöver varje organisatorisk nivå ha ett instrument för att garantera en objektiv bedömning av verksamheten, finansiella rapporter och sitt ansvarsområde. Aktieägarna har till sin hjälp de externa revisorerna, verkställande direktören har ekonomichefen och styrelsen har internrevisorerna. När girighet och vinstmaximering står över all hänsyn i företag blir det mer och mer viktigt med en väl fungerande bolagsstyrning.

Bakgrund: Stroke är en sjukdom som innefattar olika skador som uppstår i hjärnan som orsakas av en emboli eller en trombos som täpper till kroppens blodkärl där en förträngning finns. Detta gör att hjärnans celler inte får syre. Cellerna dör och en skada uppstår. Tre av fyra som insjuknat i stroke får kommunikationssvårigheter i form av afasi som resulterar i svårigheter att tala och förstå. Tidigare forskning har visat att personer som har afasi är beroende av den icke-verbala kommunikationen.

År 2007 var det högkonjunktur och ett bra år för svenska företag. Den finansiella krisen, vars effekter blev kännbara i Sverige under år 2008, förde dock med sig ökad instabilitet i världsekonomin och finansiella risker såsom kredit-, likviditets-, ränte-, valuta och prisrisk blev i hög grad aktuella. År 2009 var det lågkonjunktur och situationen för företagen såg därmed mycket annorlunda ut. Denna studie undersöker i vilken utsträckning företag i indexet Stockholm OMX 30 har förändrat sin finansiella riskrapportering i årsredovisningen mellan åren 2007 och 2009. Mot bakgrund av de regelverk som finns för riskrapportering, samt tidigare forskning på området, har ett mått på kvalitet definierats.

Intresset för den svenska företagsamheten har ökat markant under 1990- talet. Det finns ett betydande samhällsintresse för de mindre företagens kapitalförsörjning då nystartade företag ofta har problem med att få tillgång till finansiella resurser. Kreativa företag kan på olika sätt få tillgång till nödvändiga resurser utan att synligt belasta balansräkningen vilket inom forskningen givits benämningen finansiell bootstrapping. Finansiell bootstrapping innebär att företagare kan få tillgång till nödvändiga resurser genom att använda metoder som minimerar och/eller helt eliminerar behovet av externa finansiella medel. Det finns fem kategorier av bootstrappers, nämligen ägarfinansierade, minimerande, fördröjande, relationsorienterade samt bidragsorienterade bootstrappers.

Målet med arbetsterapeutens arbete är att möjliggöra utförandet av vardagliga aktiviteter. Arbetsterapeuternas arbetstid innefattar både patient- och icke-patientrelaterad tid. Den icke-patientrelaterade tiden är tid som upptar en stor del av arbetsterapeutens arbetstid men som inte syns. Denna studie bygger på en enkätstudie som avsåg att lyfta fram och tydliggöra arbetsterapeuternas patient- och icke-patientrelaterade tid. Syftet med denna uppsats var att undersöka vad arbetsterapeuten i primärvården gör på sin arbetstid när han/hon inte träffar patienter.

Studien syftar till att belysa finanskrisens reella påverkan på företagens finansiella riskhantering. Läsaren ska också få en ökad förståelse för hur ett mindre antal svenska företag hanterar sin finansiella risk och hur denna hantering måhända har förändrats.I denna studie har det framkommit att företag både i Kalmar, Emmaboda och Borås inte i någon större utsträckning påverkats av den finansiella krisen som rådde mellan 2007-2010. Det som har skett i två av företagen är en ökad intern kontroll och ökad krav vad gäller kontroll av kontroller för att på så vis minimera risk för företagets intressenter. Således har en viss påverkan skett som följd av finanskrisen och arbetet med riskhantering för ett urval av företag i Sverige.Respondenternas inställning till finanskrisens 2007-2010 påverkan har varit att de inte har förändrat sitt dagliga arbete nämnvärt som följd av krisen..

År 2007 var det högkonjunktur och ett bra år för svenska företag. Den finansiella krisen, vars effekter blev kännbara i Sverige under år 2008, förde dock med sig ökad instabilitet i världsekonomin och finansiella risker såsom kredit-, likviditets-, ränte-, valuta och prisrisk blev i hög grad aktuella. År 2009 var det lågkonjunktur och situationen för företagen såg därmed mycket annorlunda ut. Denna studie undersöker i vilken utsträckning företag i indexet Stockholm OMX 30 har förändrat sin finansiella riskrapportering i årsredovisningen mellan åren 2007 och 2009. Mot bakgrund av de regelverk som finns för riskrapportering, samt tidigare forskning på området, har ett mått på kvalitet definierats.

Finanskrisen som utlo?stes ho?sten 2008 av en alltfo?r genero?s utla?ningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifra?gasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och da? framfo?rallt va?rdering till verkligt va?rde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod fra?mst i att redovisningsmetoden till stor del bygger pa? subjektiva bedo?mningar av tillga?ngar som a?r sva?ra att verifiera fo?r utomsta?ende intressenter.