Majoriteten av idrottsskador inklusive skada pÄ frÀmre korsbandet (Anterior Cruciate Ligament, ACL) uppstÄr i slutet av trÀning/tÀvling nÀr personen tenderar att vara trött. Nuvarande funktionstest inför ÄtergÄng till idrott efter skada utvÀrderar ofta individens hoppförmÄga i ett icke-uttröttat tillstÄnd.Syfte: Syftet med följande studie var att se huruvida prestationen i tvÄ olika enbenshopp kunde skilja sig mellan före och efter 25 minuters löpning, varav 15 minuter pÄ hög-intensiv nivÄ och om hopprestationen skiljer sig mellan oskadade och ACL-opererade kvinnor.Metod: Totalt deltog 8 friska kvinnor, utan pÄgÄende besvÀr frÄn nedre extremitet samt 6 fÀrdigrehabiliterade ACL-opererade kvinnor som ÄtergÄtt till sin tidigare aktivitetsnivÄ. Deltagarna genomförde tester vid tvÄ olika tillfÀllen. Ett Pre-test-tillfÀlle dÄ intrÀning av distans- och cross-overhopp samt ett max-pulstest (HRmax) pÄ löpband utfördes. Ett Test-tillfÀlle dÀr respektive hopp utfördes före och efter cirka 25 minuters löpning varav 15 minuter var pÄ hög-intensiv nivÄ (>RPE 15 eller >85 % av HRmax).

Majoriteten av idrottsskador inklusive skada pÄ frÀmre korsbandet (Anterior Cruciate Ligament, ACL) uppstÄr i slutet av trÀning/tÀvling nÀr personen tenderar att vara trött. Nuvarande funktionstest inför ÄtergÄng till idrott efter skada utvÀrderar ofta individens hoppförmÄga i ett icke-uttröttat tillstÄnd.Syfte: Syftet med följande studie var att se huruvida prestationen i tvÄ olika enbenshopp kunde skilja sig mellan före och efter 25 minuters löpning, varav 15 minuter pÄ hög-intensiv nivÄ och om hopprestationen skiljer sig mellan oskadade och ACL-opererade kvinnor.Metod: Totalt deltog 8 friska kvinnor, utan pÄgÄende besvÀr frÄn nedre extremitet samt 6 fÀrdigrehabiliterade ACL-opererade kvinnor som ÄtergÄtt till sin tidigare aktivitetsnivÄ. Deltagarna genomförde tester vid tvÄ olika tillfÀllen. Ett Pre-test-tillfÀlle dÄ intrÀning av distans- och cross-overhopp samt ett max-pulstest (HRmax) pÄ löpband utfördes. Ett Test-tillfÀlle dÀr respektive hopp utfördes före och efter cirka 25 minuters löpning varav 15 minuter var pÄ hög-intensiv nivÄ (>RPE 15 eller >85 % av HRmax).

Bakgrund och Problem: DÄ konkurrensen bland organisationer idag Àr tuffare strÀvar de stÀndigt efter utveckling- och förÀndringsarbete. För att kunna ligga steget före sina konkurrenter samt för att kunna nÄ uppsatta mÄl inom organisationen, krÀvs det styrmedel sÄsom belöningssystem. Belöningssystem motiverar de anstÀllda till att utvecklas samt att prestera utöver sina dagliga arbetsuppgifter. Det finns olika former av belöningssystem och de delas upp i monetÀra och icke-monetÀra. Exempel pÄ monetÀra belöningssystem Àr bonus och icke-monetÀra belöningssystem Àr utbildning och feedback.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att identifiera och rangordna de faktorer som gynnar (facilitatorer) och hÀmmar (barriÀrer) till trÀning hos personer som varit ryggmÀrgsskadade i minst 10 Är. FrÄgestÀllningarna i studien Àr följande: Vilka facilitatorer och barriÀrer har störst betydelse för om man trÀnar eller inte? Samvarierar kön, Älder, skadenivÄ, antal Är efter skadan samt arbetssituation om man trÀnar eller inte? Samvarierar trÀningsfrekvensen före skadan och aktivitetsgraden efter skadan? Vilka Àr de optimala förutsÀttningarna för att personer med ryggmÀrgsskada trÀnar?MetodEn enkÀt skickades ut till 47 personer som hade haft en ryggmÀrgsskada mer Àn 10 Är och deltagit i nÄgot av RG Aktiv Rehabiliterings ?RetrolÀger?. EnkÀten innehöll pÄstÄenden om facilitatorer och barriÀrer till trÀning. PÄstÄendena utformades till enkÀten utifrÄn resultat frÄn tidigare studier, och enkÀten pilottestades pÄ 6 personer med ryggmÀrgsskada.

En jÀmförande studie av storbankernas ekonomistyrning pÄ regional nivÄ dÀr fokus i huvudsak har legat pÄ planering och prognostisering. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ studie med hjÀlp av bland annat intervjuer. Undersökningens slutsatser i huvuddrag:Budgetens betydelse har minskat. AnvÀndning av icke-finansiella mÄtt har ökat.Kundernas behov stÄr i centrum..

Syftet med denna studie Àr att analysera, beskriva och försöka förstÄ gymnasieelevers motivation i Àmnet idrott och hÀlsa ur ett genusperspektiv. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vad Àr det som motiverar eleverna att delta i idrott och hÀlsa? Hur skiljer sig motivationen mellan könen? För att uppnÄ syftet och frÄgestÀllningarna anvÀnde vi oss av en kvantitativ enkÀtmetod samt en litteraturstudie med hermeneutisk teori som tolkningsverktyg. VÄra enkÀter besvarades av gymnasielever i Äk 2 i en mellanstor stad i norra Sverige.Resultatet av vÄr studie dÀr 118 elever deltog, varav 65 flickor och 53 pojkar, visade att eleverna blev motiverade av olika faktorer. Motivationsfaktorerna skiljde sig dels mellan könen men Àven mellan motiverade och icke motiverade elever.

The collective agreement contains many important provisions concerning the relationship between employers and employees. When a collective agreement applies in the workplace, both employers and employees are bound by it. However, only employers of those two, can take part in the collective agreement, and therefore negotiate the content of it.The purpose of this study is to answer the following question: Why are rules that has been interpreted in collective agreements not expressed in writing? Therefore, the Swedish collective agreement system will be examined, and a distinction between types of silent regulations will be made to find causes. The potential for workers to act on a collective agreement with quiet regulations will also be examined.Collective agreements are signed on three levels: central, union and local levels.

Bakgrund: Robot-assisterad kirurgi har blivit alltmer popul?rt och effektivt som en alternativ teknik till traditionell ?ppen kirurgi. Detta tillv?gag?ngss?tt som anv?nder ett avancerat system f?r att genomf?ra kirurgiska ingrepp har utvecklats ?ver tid och inneb?r flera f?rdelar som ?kad precision och kontroll samt minskad risk f?r komplikationer. Trots framstegen st?r kirurgiska team inf?r utmaningar med anpassning till den nya tekniken och behovet av att utveckla strategier f?r att uppn? optimalt resultat.

Barn beh?ver en stabil relation till sina f?r?ldrar, men att uts?ttas f?r eller bevittna v?ld ?kar risken f?r psykisk och fysisk oh?lsa. Arbetet syftar till att underso?ka och faststa?lla barnets ra?ttigheter i umga?ngesma?l, da?r det fo?rekommer uppgifter om att en umga?ngesfo?ra?lder uto?vat va?ld eller o?vergrepp mot barnet, enligt ga?llande ra?tt samt ur ett barnra?ttsperspektiv. Studien innefattar en j?mf?relse mellan svensk, norsk och dansk r?tt.

Uppsatsens titel: Operationell prestation och företagsförvĂ€rv- en logistic regressionsanalys av operationell prestation och dess förklaringsgrad till förvĂ€rv Seminariedatum: 2006-05-31 Ämne/kurs: Kandidatuppsats i finansiering, 10 akademiska poĂ€ng (15 ECTS-poĂ€ng) Författare: Andreas Lundmark, Johan Lundquist, Johan Lusth Handledare: Göran Anderson Nyckelord: Logistic regressionsanlays, förvĂ€rv, operationell prestation, vinstmaximering Syfte: Genom en logistic regressionsanalys testar vi till hur stor del det gĂ„r att förklara förvĂ€rv genom bolags operationella prestation. Teoretiskt perspektiv: DĂ„ vi undersöker ett nytt fenomen har vi valt att presentera den tidigare forskning som tangerar vĂ„ra ansatser. Denna forskning studerar företags finansiella profiler vid förvĂ€rv, dĂ€r bĂ„de förvĂ€rvare och icke förvĂ€rvare undersöks och jĂ€mförs med varandra och branschindex. Metod: Genom att jĂ€mföra förvĂ€rvande bolag med icke förvĂ€rvande bolag i en logistic regressionsanalys undersöker vi till hur stor del vĂ„ra mĂ„tt pĂ„ operationella prestationer kan förklara förvĂ€rv. Resultat: Vi fann inga signifikanta resultat, ingen av de sex förklarande variablerna var signifikant till förvĂ€rv, samt vi fann ingen förklaringsgrad för operationell prestation till förvĂ€rv.

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att undersöka varför mÀnniskor i Älderskategorin 35-49 Är inte lyssnar pÄ radiokanalen P4 VÀstmaland, en av Sveriges Radios 26 st P4 kanaler. Den andra punkten som analyserats Àr, varför P4 VÀstmanlands publik lyssnar pÄ kanalen. Med hjÀlp av fokusgruppsintervjuer via sociala media Facebook undersöks 15 personer uppdelade i tvÄ fokusgrupper: P4s lyssnare och icke lyssnare. Det gemensamma för bÄda grupperna Àr radiolyssnande som intresse och Älderskategorin. Tillsammans har grupperna genererat ca 234 facebook-inlÀgg, som utgör grundmaterialet till denna studie.

Majoriteten av idrottsskador inklusive skada pÄ frÀmre korsbandet (Anterior Cruciate Ligament, ACL) uppstÄr i slutet av trÀning/tÀvling nÀr personen tenderar att vara trött. Nuvarande funktionstest inför ÄtergÄng till idrott efter skada utvÀrderar ofta individens hoppförmÄga i ett icke-uttröttat tillstÄnd.Syfte: Syftet med följande studie var att se huruvida prestationen i tvÄ olika enbenshopp kunde skilja sig mellan före och efter 25 minuters löpning, varav 15 minuter pÄ hög-intensiv nivÄ och om hopprestationen skiljer sig mellan oskadade och ACL-opererade kvinnor.Metod: Totalt deltog 8 friska kvinnor, utan pÄgÄende besvÀr frÄn nedre extremitet samt 6 fÀrdigrehabiliterade ACL-opererade kvinnor som ÄtergÄtt till sin tidigare aktivitetsnivÄ. Deltagarna genomförde tester vid tvÄ olika tillfÀllen. Ett Pre-test-tillfÀlle dÄ intrÀning av distans- och cross-overhopp samt ett max-pulstest (HRmax) pÄ löpband utfördes. Ett Test-tillfÀlle dÀr respektive hopp utfördes före och efter cirka 25 minuters löpning varav 15 minuter var pÄ hög-intensiv nivÄ (>RPE 15 eller >85 % av HRmax).

Sammanfattning:En patient som genomgÄtt ett kirurgiskt ingrepp kan uppleva postoperativ smÀrta. Oavsett graden av smÀrta kan det vara svÄrt för sjuksköterskan att göra en korrekt bedömning.Syfte: Syftet med vÄr systematiska litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan bedömer patientens postoperativa smÀrta. Metod: Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl, Cochrane, Elin@Kalmar, PubMed och Psychinfo. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskan anvÀnde sig av olika tillvÀgagÄngssÀtt i bedömningen av postoperativ smÀrta hos patienten. Tecken hos patienten sÄsom verbal kommunikation, icke-verbala-, och vitala tecken samt anvÀndning av smÀrtskattningsinstrument sÄsom VAS (Visuell Analog Skala) var vanligt förekommande sÀtt att bedöma patientens postoperativa smÀrta.

Denna studie unders?ker rollen och effekterna av prestationsm?tning inom h?lso- och sjukv?rden med fokus p? urologmottagningen p? Sahlgrenska universitetssjukhus. Genom att anv?nda en kvalitativ metod med intervjuer av medarbetaren p? mottagningen, lyfter studien fram hur prestationsm?tning p?verkar effektivitet, produktivitet och kvalitet. Resultatet fr?n studien visar att b?de finansiella och icke-finansiella m?tt ?r viktigt f?r att uppr?tth?lla ekonomisk stabilitet, f?rb?ttra patientn?jdheten samt medarbetartillfredsst?llelsen. Engagemanget samt produktiviteten hos medarbetarna har ?kat d? de har regelbundna m?ten och feedback, trots vissa utmaningar med arbetsmoral och motivationsbrist.

Syfte: Syftet med studien var att studera, analysera och tolka elevers upplevelse av och motivation till Àmnet idrott och hÀlsa, avsett om eleverna var föreningsaktiva respektive icke föreningsaktiva inom idrotten.Bakgrund: I bakgrunden har föreningsidrott och Àmnet idrott och hÀlsa beskrivits ur ett historiskt perspektiv. FortsÀttningsvis har upplevelsen av skol- och föreningsidrott i relation till varandra utifrÄn tidigare forskning behandlats. Begreppet habitus bearbetades vidare i samband med idrottsintresse och tidigare erfarenheter av fysiska aktiviteter. Avslutningsvis bearbetades och definierades begreppet motivation.Teoretisk ram: I egenskap av teoretisk ram för denna studie har McClellands motivationsteori att anvÀndas. Denna motivationsteori brukar Àven kallas för den förvÀrvade behovsteorin.