IllamÄende och krÀkningar hos kvinnor som behandlas med cytostatika mot bröstcancer Àr ettomfattande problem inom den onkologiska omvÄrdnaden. MÄnga kvinnor upplever, trots vÀlutvecklade lÀkemedel för att motverka cytostatika utlöst illamÄende och krÀkningar denna, förmÄnga fruktade biverkan. Syftet med litteraturöversikten var att finna förebyggande ochlindrande icke farmakologiska metoder som kan hjÀlpa till att minska det cytostatika utlöstaillamÄendet och krÀkningarna som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer i samband medcytostatikabehandlingen och effekten av dessa metoder.Som teoretiskt stöd anvÀndes OremŽs egenvÄrdsteori och för att identifiera metoderna gjordesen litteraturöversikt med kvantitativa originalartiklar ur vetenskapliga tidskrifter. De ickefarmakologiska metoderna som studerades var akupressur, elektroakupunktur, yoga,fysisktrÀning, massage och utbildning.AnvÀndandet av dessa icke farmakologiska metoder visade pÄ en minskning av cytostatikautlöst illamÄende och krÀkningar, antingen som placeboeffekt eller som faktisk effekt. Sombifynd diskuteras Ängest och stress effekt pÄ illamÄende och krÀkningar, eftersom metodernavisat sig kunna inverka och förbÀttra kvinnornas sinnesstÀmning genom suggestion.De studerade icke farmakologiska metoderna Àr förhÄllandevis lÀtta att tillÀmpa och Àr inte sÄtidskrÀvande.

Hypertoni Àr idag en folksjukdom som berör mÄnga patienter i vÄrden. Det Àr dÀrför viktigt som sjuksköterska att ha kunskap om de olika behandlings-metoderna. Syftet var att studera vilka livsstilsförÀndringar som kan pÄverka hypertoni och att belysa sjuksköterskans roll vid de icke-farmakologiska metoderna. Fokus inriktades mot primÀrvÄrden hos patienter som var över 18 Är. Litteraturstudien Àr baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar. Resultatet kategoriserades i kost, övervikt, viktminskning, fysisk aktivitet, andning, stress, rökning och alkohol.

Ett av de vanligaste bekymren hos patienter som kommer i kontakt med ambulanssjukvÄrden Àr smÀrta i nÄgon form. Sedan den första november 2005 tillÄts inte samtlig ambulanspersonal att administrera lÀkemedel. Det Àr dÀrför rimligt att anta att ambulanspersonalen ocksÄ har andra, icke-farmakologiska, sÀtt att lindra patienters smÀrta. Författarna sÄg dÀrför ett intresse i att utforska hur ambulanspersonalen ser pÄ begreppet smÀrta och behandlingen av densamma.Syftet med studien var att, med fokus pÄ icke-farmakologiska ÄtgÀrder, beskriva hur svensk ambulanspersonal omhÀndertar patienter med smÀrta.Studien genomfördes med hjÀlp av fem intervjuer med olika kategorier av ambulanspersonal. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Àr en folkhÀlsosjukdom, som förutsÀgs vara en av de tre vanligaste dödsorsakerna i vÀrlden Är 2020. De symptom som följer Àr mÄnga och kan pÄverka patienten, bÄde fysiskt och psykiskt. Oro/Ängest Àr karaktÀristiska symptom vid KOL och denna studies syfte var att beskriva icke-farmakologiska ÄtgÀrder vid detta tillstÄnd. En litteraturstudie inom Àmnet genomfördes, utifrÄn Polit och Beck?s nio steg, dÀr resultatet grundades pÄ vetenskapligt granskade artiklar.

Postoperativ smÀrta Àr nÄgot som merparten patienter som genomgÄr kirurgi upplever och som kan leda till lÀngre ÄterhÀmtning, sÀmre livskvalité och lÄngvariga smÀrttillstÄnd om den inte behandlas adekvat. Det finns förutom farmakologisk smÀrtbehandling Àven icke farmakologiska metoder för att lindra smÀrta. Syftet med denna studie var att göra en kunskapsöversikt över icke farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder vid postoperativ smÀrta. En litteratursökning gjordes i fyra databaser: Cinahl, PubMed, Amed/EBSCO samt Psychinfo. Nitton artiklar valdes ut för analys.

SmÀrta Àr bÄde en sensorisk och en kÀnslomÀssig subjektiv upplevelse. Barn har ett vÀlutvecklatsmÀrtsinne och Àr mer emotionella Àn vuxna. Man bör strÀva efter att lindra smÀrta, dÀr harsjuksköterskan en viktig roll, hon kan se till sÄ barnet fÄr behandling för sin smÀrta. Det finnsmÄnga olika icke-farmakologiska smÀrtlindringsmetoder som hjÀlper barn att hantera smÀrtsammaupplevelser, de ska reducera stress, bearbeta rÀdslor och stÀrka barnets copingmekanismer. Syftetmed denna studie var att belysa icke-farmakologiska smÀrtlindringsmetoder (IFSM) inompediatriken.

Bakgrund: Barn som upplevt flykt m?ter komplexa psykologiska, fysiska och sociala utmaningar. Flyktingbarn utg?r en s?rskilt s?rbar grupp, d?r sjuksk?terskan har en avg?rande roll i att ge v?rd som fr?mjar trygghet, tillit och v?lbefinnande. Sjuksk?terskan har ett ansvar att bedriva personcentrerad v?rd.

För tidigt födda barn utsÀtts för mÄnga smÀrtsamma procedurer varje dygn och detta kan leda till ett förÀndrat smÀrtbeteende senare i livet. Icke farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder har visat sig ha en betydande del i smÀrtbehandlingen av för tidigt födda barn, dÄ farmakologiska metoder medför mÄnga negativa effekter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva det nuvarande kunskapslÀget om vilka omvÄrdnadsinterventioner som sjuksköterskan kan anvÀnda sig av för att smÀrtlindra barn som Àr födda för tidigt. Studien genomfördes som en systematisk databassökning i databaserna Pubmed och Cinahl och resulterade i 19 funna studier. Studierna analyserades, granskades och sex olika huvudfynd framkom: glukos, icke-nutritivt sugande, kÀnguruvÄrd, omhÄllning, massage och vÄrdmiljö.

Bakgrund: Globalt Àr hypertoni ett hot mot folkhÀlsan och förekommer hos 40 % av vÀrldens befolkning och hos 27 % i Sverige. Hypertoni Àr starkt relaterat till utvecklingen av kardiovaskulÀra sjukdomar som stÄr för 31 % av alla dödsfall i vÀrlden. Sjuksköterskans arbete Àr bland annat att förebygga hypertoni och dess följdsjukdomar.Syfte: Syftet var att beskriva icke-farmakologiska interventioner som kan tillÀmpas i blodtryckssÀnkande syfte hos patienter med primÀr hypertoni.Metod: Litteraturstudie med en strukturerad sökning i Medline, Cinahl och AMED. Sökord som anvÀndes var hypertension, therapy och drug therapy samt i Medline anvÀndes Àven diabetes. Dataanalysen skedde med inspiration av konventionell innehÄllsanalys.Resultat: Tre studier visade att fysisk aktivitet minskade blodtrycket signifikant.

IllamÄende och krÀkningar hos kvinnor som behandlas med cytostatika mot bröstcancer Àr ettomfattande problem inom den onkologiska omvÄrdnaden. MÄnga kvinnor upplever, trots vÀlutvecklade lÀkemedel för att motverka cytostatika utlöst illamÄende och krÀkningar denna, förmÄnga fruktade biverkan. Syftet med litteraturöversikten var att finna förebyggande ochlindrande icke farmakologiska metoder som kan hjÀlpa till att minska det cytostatika utlöstaillamÄendet och krÀkningarna som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer i samband medcytostatikabehandlingen och effekten av dessa metoder.Som teoretiskt stöd anvÀndes OremŽs egenvÄrdsteori och för att identifiera metoderna gjordesen litteraturöversikt med kvantitativa originalartiklar ur vetenskapliga tidskrifter. De ickefarmakologiska metoderna som studerades var akupressur, elektroakupunktur, yoga,fysisktrÀning, massage och utbildning.AnvÀndandet av dessa icke farmakologiska metoder visade pÄ en minskning av cytostatikautlöst illamÄende och krÀkningar, antingen som placeboeffekt eller som faktisk effekt. Sombifynd diskuteras Ängest och stress effekt pÄ illamÄende och krÀkningar, eftersom metodernavisat sig kunna inverka och förbÀttra kvinnornas sinnesstÀmning genom suggestion.De studerade icke farmakologiska metoderna Àr förhÄllandevis lÀtta att tillÀmpa och Àr inte sÄtidskrÀvande.

Bakgrund: V?rldsh?lsoorganisationen (WHO) arbetar f?r att uppn? b?ttre h?lsa f?r alla m?nniskor ur ett globalt perspektiv. WHO:s senaste riktlinjer f?r psykisk h?lsa f?rd?mer anv?ndningen av tv?ngsmetoder inom psykiatrisk v?rd. ?ven om minskning av just tv?ngs?tg?rder inom psykiatrisk v?rd ?r ett av de viktiga internationella m?len, anv?nds det fortsatt i Sverige f?r att f?rhindra patienter fr?n att skada sig sj?lva och omgivningen.

Den tekniska miljön pÄ en röntgenavdelning kan orsaka oro och Ängest för ett barn. Den stora maskinen, den smala, hÄrda sÀngen/britsen, trÄnga utrymmen, hamrande ljud, blinkande lampor och Äsynen av nÄlar för kontrastinjektion kan upplevas som skrÀmmande. Det krÀvs kunskap om barns egenskaper, omvÄrdnadskompetens och extra tid för förberedelse för en röntgensjuksköterska för att utföra en lyckad undersökning. Syftet med denna studie var att studera barns upplevelser pÄ en röntgen avdelning och vilka icke-farmakologiska metoder som anvÀnds i en röntgenundersökning. TvÄ frÄgestÀllningar anvÀndes för att nÄ detta: Hur upplever barn en röntgen undersökning? Vad finns det för icke-farmakologiska metoder som hjÀlper till att lyckas med undersökning av barn pÄ röntgenavdelning? Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt med hjÀlp av sex av Goodmans sju steg och den aktuella forskningen genomsöktes i tre databaser samt genom manuell sökning.

I Sverige Àr det omkring 200 000 personer som fÄtt diagnosen demens. LÀkemedelskostnaderna för behandling av demenssymtomen anses uppgÄ till 160 miljoner kronor/Är i Sverige. Att anvÀnda sig utav icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder kan ses som ett alternativ, bÄde ur etisk synpunkt sÄvÀl som ekonomisk. Det Àr dÀrför viktigt att sjuksköterskan kÀnner till vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som finns tillgÀngliga. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder i omvÄrdnaden av oroliga, agiterade och aggressiva personer med demens.

Syftet med studien var att undersöka effekten av icke-farmakologiska behandlingsmetoder vid tecken pÄ Ängest hos individer med demens pÄ sÀrskilt boende samt hur ett sÀrskilt boende för individer med demens bör utformas. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med hjÀlp av 13 vetenskapliga artiklar som ansÄgs relevanta för studien. Resultat: Att lyssna pÄ musik kan ha en positiv inverkan pÄ individer med demens som visar tecken pÄ Ängest, och i kombination med aktivitet öka tankemönster. Enbart aktivitet pÄ verkade inte Ängest nÀmnvÀrt. Ljusterapi gav en positiv effekt i en studie, medan en annan studie inte visade nÄgon effekt.

Syftet med studien var att beskriva icke farmakologiska metoder för att reducera barns rÀdsla och smÀrta inför cancerrelaterade behandlingar och undersökningar. Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design. 21 vetenskapliga artiklar inkluderades, analyserades och lades som grund för resultatet. Resultatet visade att distraktion var den vanligaste förekommande icke farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrden för att minska barns rÀdsla och smÀrta inför smÀrtsamma cancerrelaterade behandlingar och undersökningar. Distraktion i form av kommunikation, beröring och hjÀlpmedel distraherar, lugnar, ökar smÀrttoleransen, förbÀttrar vÄrdresultatet och ger positiva vÄrderfarenheter.