Syftet med föreliggande arbete Àr att med utgÄngspunkt i ett posthumanistiskt perspektivstudera hur pojkar blir till i nÀtverk av mÀnskliga och icke-mÀnskliga aktörer pÄförskolegÄrden. Ett posthumanistiskt perspektiv och en normkritisk teori Àr utgÄngspunkterför studien. VÄrt empiriska material har insamlats genom videoinspelningar och observationergenom observationsschema. Vi har genomfört studien pÄ en förskolegÄrd under tre tillfÀllen,total har 4,5 timmes empirisk material samlats in. Resultatet belyser tre teman som viuppmÀrksammat som Äterkommande i det empiriska materialet.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att finna hur och om BalancedScorecard kan fungera som alternativt styrningsverktyg för eninsamlings- och bistÄndsorganisation som Individuell MÀnniskohjÀlp. Dessutom syftar studien till att se om ettanvÀndande av Balanced Scorecard möjliggör enoperationalisering av deras insamlings- och kommunikationsavdelnings vision.Metod: Vi har utfört en kvalitativ fallstudie av Individuell MÀnniskohjÀlps insamlings- och kommunikationsavdelning. Data har frÀmst samlats in genom personliga intervjuer ochdokumentundersökningar.Teoretiskt perspektiv: VÄr teoretiska referensram bestÄr av prestationsmÀtning, Balanced Scorecard samt ett exempel pÄ anvÀndande av Balanced Scorecard i en icke-vinstdrivande organisation.Empiri: Studien bygger pÄ intervjuer med medarbetare pÄ Individuell MÀnniskohjÀlp och pÄ deras insamlings- och kommunikationsavdelning. Dessutom har dokument rörande verksamheten haft en stor roll. Sammanfattningsvis kan sÀgas att ett BSC kan vara en möjlig vÀg för en insamlings- och bistÄndsorganisation att mÀta sin mÄluppfyllelse.

Ett syfte med tidserieteori Àr att dekomponera en observerad tidsserie i en summa icke observerbara komponenter. Dessa komponenter Àr Trend, Cykel, SÀsong, Kalendereffekter, ExtremvÀrden samt IrreguljÀra effekter.Det finns tvÄ olika teorier för dekomponering av tidsserier, modellbaserad dekomponering och icke modellbaserad dekomponering. De tvÄ olika teorierna skiljer sig Ät i grunden. Den hÀr uppsatsen syftar till att utvÀrdera de tvÄ sÀsongsrensningsmetoderna TRAMO/SEATS och X-12 ARIMA samt att sÀsongsrensa tidsserien över den totala lönesumman, vilken Àr en del av statistikprodukten Lönesummor arbetsgivaravgifter och preliminÀr A-skatt (LAPS) producerad av SCB..

Undersöka vilka olika motivationsfaktorer och belöningar Ă€r motiverande för medarbetare samt vilka belöningar Ă€r motiverande pĂ„ kort och lĂ„ngt sikt. Även undersöka hur medarbetare förhĂ„ller sig till belöningssystem Metod: Jag har anvĂ€nt kvantitativ metod bestĂ„ende av enkĂ€ter. Data jag samlat in, kodades om till siffror och sedan redogjordes med hjĂ€lp av olika typer av diagram och tabeller, vilket blev grunden för min analys. Slutsats: Att ha bra kontakt med sina medarbetare och chefer, att fĂ„ ta eget ansvar, utvecklingsmöjligheter/utbildningsmöjligheter, att fĂ„ feedback och beröm samt att fĂ„ högre lön Ă€r de mest motiverande belöningarna. Utvecklingsmöjligheter/utbildningsmöjligheter Ă€r mest motiverande pĂ„ lĂ„ngt sikt medan de övriga nĂ€mnda belöningarna Ă€r mest motiverande bĂ„de pĂ„ kort och lĂ„ngt sikt.

Uppsatsen Mission Impossible - JÀmstÀlldhet vid Lunds Universitet? syftar till att ge en sammanhÀngande bild av hur vi kan förstÄ varför Lunds universitets jÀmstÀlldhetspolicy inte har implementerats.Vi har utgÄtt frÄn existerande jÀmstÀlldhetsplan och lagstiftning för att i kontrast till tillgÀngligt empiriskt material bekrÀfta att jÀmstÀlldhet inte föreligger, och planen inte följts.Institutioner reflekterar mönster av fördelningsfördelar.Det finns skÀl att misstÀnka att jÀmstÀlldhet som frÄga reducerats för att detta rubbar status quo. Givetvis urholkar det kraften i demokratin om beslut fattade av vÄra valda församlingar ignorerasVi finner i uppsatsen att begreppet makt i sin klassiska definition inte rÀcker för att beskriva fenomenet vi stÀlls inför. Den yttersta makten, hör och hÀpna, Äterfinns inte hos agendaskrivare, och ej heller i sammantrÀdesrummet. Vad vi visar Àr att icke-handling styr över ekonomiska resurser, fasta tjÀnster, policybeslut pÄ Lunds universitet.5 nyckelord: implementering, icke-implementering, glastak, jÀmstÀlldhet, genus..

Det traditionella styrmedlet, budgeten, har under de senaste Ären blivit starkt ifrÄgasatt. Den största anledningen till detta Àr att företag har svÄrt att konkretisera sina lÄngsiktiga mÄl via budgeten. Företaget som författarna kommit i kontakt med fokuserar starkt pÄ tre finansiella mÄl, och risken finns dÄ att de förbiser de icke finansiella mÄtten, som Àr lika viktiga för att bibehÄlla de goda resultat de haft de senaste Ären..

Under 1900-talets första hÀlft var frÄgan om tro och vetande föremÄl för en intensiv debatt. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka tre utvalda filosofers stÀllningstagande i frÄgan om den kristna trons sanningsansprÄk. Uppsatsen Àr komparativ i den mening att jag jÀmfört filosofernas svar utifrÄn begreppen reduktionism och icke-reduktionism. Ett reduktionistisk synsÀtt innebÀr att religionen relateras till en icke-religiös kontext som ensam fÄr förklarar religionen som sÄdan. Ett icke-reduktionistisk synsÀtt innebÀr att religionen inte tillÄts reduceras sÄ att den kan förklaras utifrÄn orsakssammanhang av till exempel sociologisk eller psykologisk natur.

Bakgrund: Etiska dilemman ?r en del av barnmorskans vardag inom f?rlossningsv?rd. Ett etiskt dilemma uppst?r n?r motstridiga v?rden kolliderar och det f?religger en sv?righet att bed?ma vilket v?rde som b?r ges f?retr?de. Barnmorskans etiska kod ?r v?gledande i beslutet men i slut?ndan ?r det barnmorskan sj?lv som avg?r. Att tvingas kompromissa med barnmorskeprofessionens v?rdegrund kan f?ranleda moralisk stress och oh?lsa. Litteratur?versiktens teoretiska referensram utg?rs av kvinnocentrerad v?rd och teorier om st?d. Syfte: Att beskriva barnmorskors och barnmorskestudenters erfarenheter av etiska dilemman inom f?rlossningsv?rd. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativa studier.

Syfte:Syftet med följande studie Àr att analysera vilka faktorer som förekommer i beslutsunderlagen vid faststÀllandet av VA-taxan, samt hur utförligt beskrivna dessa Àr. Detta för att utförligt förstÄ vad beslutsunderlagen grundar sig pÄ i kommuner runt om i Sverige.Metod:Att utgÄ frÄn den hermeneutiska filosofin, torde en ökad förstÄelse realiseras, dÄ vi anvÀnder den kunskapen genom att utföra en pilotstudie. Detta innebÀr att vi under studiens gÄng har rört oss mellan teorin och empirin, och erhÄllit en abduktiv forskningsansats.Teori:Studien utgÄr ifrÄn tidigare forskning inom omrÄdet som har anvÀnts för att identifiera vÄra traditionella samt icke traditionella faktorer.Empirin:Den datainsamlingsmetod vi har anvÀnt Àr en semitstrukturerad djupintervju baserad pÄ fem olika kommuners VA-verksamheter, samtliga med traditionella verksamhetsformer.Analys:Vi genomförde en omfattande analys för att upptÀcka skillnader och likheter mellan kommunerna samt förekomsten av faktorerna. Samtliga kommuner tar hÀnsyn till traditionella faktorer dÄ dem förekommer, dÀremot varierar det mellan de icke traditionella faktorerna och dess förekomst.Slutsats:Studiens slutsats visar att vÄra traditionella faktorer Àr mer framstÄende mot det icke traditionella. Det visar sig Àven att de icke traditionella faktorerna förekommer i större utstrÀckning Àn vad som framgÄr i tidigare studier.

Rökning och passiv rökning Àr ett folkhÀlsoproblem som orsakar mycket ohÀlsa.PÄ senare Är har attityderna kring rökning Àndrats frÄn att ha varit rökarens rÀtt att röka till icke-rökarens rÀtt att slippa bli exponerad. Det hÀr kan leda till konflikt mellan icke-rökare och rökare dÄ mÄnga icke-rökarna vill slippa exponeras för tobaksrök samtidigt som rökarna enligt lag har rÀtt att röka i utomhusmiljö. Syftet med att göra den hÀr studien Àr att undersöka rökares och icke-rökares upplevelser kring rökning med förhoppningen om att komma fram till en lösning dÀr bÄda gruppernas upplevelser kan mötas. Icke-rökare vill slippa exponeras och rökare vill fÄ röka i fred. Det finns ett problem med detta och det Àr att mycket av det tobakspreventiva arbetet som gjorts i Sverige syftat till att gör det besvÀrligt att vara rökare.

This paper deals with the relations between landscape rooms and monuments in an area north of MönsterÄs in Kalmar lÀn. After archaeological excavations had been carried out in the area 1991, an article promote it to the ?Bronze Age district of MönsterÄs? (KÀllström 1993). There are two main problems that I deal with in this paper. First: The relations between the natural places and the monuments or memorials.

Swedish: Det hÀr kandidatarbetet undersöker om karaktÀrer med icke-normativ sexualitet finns representerade i digitala spel och hur dessa framstÀlls. Arbetet har Àven fokus pÄ de reaktioner samhÀllet har visat i samband med att spel som behandlar Àmnet icke-normativ sexualitet kommit ut pÄ marknaden. Syftet Àr att uppmÀrksamma och ge insikt om icke-normativ sexualitet som Àmne och hur diskussionen av detta kan leda till en utveckling inom spelmediet. Informationen som anvÀndes för att undersöka Àmnet och dess reaktioner finns sammanstÀllt under ett forskningsmomentet, vilket sedan utvecklas till flera noveller. Dessa noveller har sedan anvÀndes i en undersökning som genomfördes av 11 stycken deltagare.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare bemöter icke önskvÀrda beteenden hos lÄgstadieelever, samt att studera om pojkar gör fler normövertrÀdelser och dÀrför fÄr fler tillsÀgelser Àn flickor. Detta Àr en pilotstudie som ocksÄ har som mÄl att undersöka om den valda forskningsmetoden kan leda till djupare förstÄelse av klassrumsinteraktionen mellan lÀrare och elever. TvÄ metoder anvÀndes för att fÄ svar pÄ frÄgorna, först gjordes klassrumsobservationer i tvÄ klasser nÀr dessa Àgnade sig Ät enskilt arbete. Efter observationerna gjordes semistrukturerade intervjuer med de tvÄ undervisande lÀrarna. Studien har ett beteendevetenskapligt perspektiv och resultatet visar att forskningsmetoderna Àr lÀmpliga att anvÀnda vid studier av klassrumsbeteenden och interaktion mellan elever och lÀrare.

FrÀmsta anledningen till en tillÀggsisolering Àr att det önskas bÀttre energihushÄllning i en byggnad. Detta kan göras med olika material och olika tekniker. Inom byggnadsvÄrdssammanhang förs det en diskussion om de fuktbuffrande materialen Àr bÀttre vid tillÀggsisolering dÄ de Àr hygroskopiska Àn de icke hygroskopiska som Àr mest frekvent anvÀnda i det konventionella byggandet. Denna rapport utvÀrderar om det finns nÄgra dokumenterade fakta som styrker att de hygroskopiska och ekologiska materialen fungerar bÀttre i byggnadsvÄrdssammanhang Àn de icke hygroskopiska. Olika isolermaterial frÄn de tvÄ nÀmnda grupperna jÀmförs utifrÄn olika parametrar..

Arbetet studerar de odefinierade platserna i staden. Det handlar om de överblivna och övergivna platserna, som stÄr i kontrast till de planerade och funktionsbestÀmda. Dessa platser kan till synes sakna funktion och anvÀndning i staden men sÄ behöver fallet nödvÀndigtvis inte vara. Beroende pÄ vilket sÀtt man vill framhÀva dessa odefinierade platser i staden anvÀnds olika definitioner. En litteraturstudie har gjorts pÄ fyra olika författares definitioner av icke-platser.