Behovet av att analysera och lagra extrema mÀngder data har lett flera stora företag att utveckla nya former av datalagringssystem med egenskaper som skapar nya möjligheter inom vÀrlden av datalagring men samtidigt stÀller krav pÄ utvecklaren med de okonventionella lagringsmodellerna. Denna rapport tittar nÀrmare pÄ moderna tillÀmpningar inom icke-relationella databaser i samband med applikationsutveckling. Med kÀnnedom om dess egenskaper vill denna rapport belysa hur man skulle kunna tillÀmpa de nya teknologierna pÄ ett passande sÀtt..

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie med den hermeneutiska fenomenologin somvetenskapligt perspektiv. Syftet Àr att beskriva hur rekryterare sjÀlva uppleverfenomenet första intrycket samt hur den icke verbala kommunikationen pÄverkar detta.Vi vill genom en situation som en anstÀllningsintervju beskriva hur rekryterare uppleverdet första intrycket utifrÄn egna erfarenheter, samt hur handslag, kroppshÄllning,utseende, gester och ögonkontakt pÄverkar detta. VÄra forskningsfrÄgor lyder enligtföljande; Hur upplever rekryterare det första intrycket vid en anstÀllningsintervju? Hur,fem icke verbala signaler pÄverkar det första intrycket under anstÀllningsintervjun? Föratt besvara forskningsfrÄgorna har sex semistrukturerade intervjuer genomförts medrekryterare som har stor erfarenhet av anstÀllningsintervjuer. VÄra teoretiskautgÄngspunkter har varit attributionsteorin samt det fundamentala attributionsfelet dÀrbÄda Àr grenar inom den kognitiva teorin.

För att ett företag inom handeln ska vara lönsamt i dagens konkurrenssamhÀlle Àr det viktigt att sÀrskilja sig frÄn mÀngden. En stor del av handeln bestÄr av företag som Àr aktiva inom detaljhandeln. Inom detaljhandeln pÄgÄr en stÀndig kamp om kundernas uppmÀrksamhet och dess lojalitet. Att ha kompetent personal, som Àr skickliga pÄ att kommunicera med sina kunder, kan göra att företaget sticker ut ur mÀngden och blir unikt pÄ marknaden. Genom att anvÀnda rÀtt kommunikation kan företagets budskap förmedlas pÄ ett korrekt och intressevÀckande sÀtt.Kommunikation kan delas in i tvÄ skilda delar, verbal samt icke-verbal kommunikation.

AbstraktSyfte. Att beskriva vilken farmakologisk smÀrtlindring barnen pÄ en neonatalintensivvÄrdsavdelning erhÄller inför och efter insÀttning av thoraxdrÀnage, samt att jÀmföradetta mot avdelningens lokala anvisningar för smÀrtbehandling.Bakgrund. SmÀrta hos nyfödda barn Àr historiskt sett underskattad och underbehandlad.Barn som vÄrdas pÄ neonatal intensivvÄrdsavdelning utsÀtts för mÄnga smÀrtsammaprocedurer dagligen, och en av de mest smÀrtsamma procedurerna Àr insÀttning avthoraxdrÀnage. Det finns anvisningar för hur procedursmÀrta ska behandlas hos nyföddabarn, men det finns inga studier som visar att dessa anvisningar följs i praktiken.Design. Studien Àr en retrospektiv journalgranskningsstudie som utförts med kvantitativmetod.Metod.

En deskriptiv litteraturstudie genomfördes för att undersöka vilka symtom vid sjukdomen fibromyalgi som lindrades av kognitiv beteendeterapi och mindfulness. Resultatet visade att kognitiv beteendeterapi minskade symtomen smÀrta, trötthet, Ängest, depression, stelhet samt ger en förbÀttrad sömn. Mindfulness minskade symtomen smÀrta, depression samt ger en förbÀttrad sömn. Denna kunskap kan anvÀndas av sjuksköterskor i omvÄrdnaden av patienter med sjukdomen fibromyalgi. Resultatet tyder pÄ att kognitiv beteendeterapi och mindfulness kan vara ett alternativ till den farmakologiska behandlingen..

Rapporten handlar om hur olika brandfarliga varor skall kunna kategoriseras med hjÀlp av parametern FIGRA. Syftet med arbetet var att kunna undersöka om det gick att anvÀnda FIGRA i ett större anvÀndningsomrÄde. FIGRA Àr en förkortning som stÄr för FIre Growth RAte och som belyser olika produkters brandtillvÀxt. Olika försök har genomförts med standardgods, kartonger med en bestÀmd kontrollvolym, brandfarliga och icke brandfarliga varor. De brandfarliga varorna var lacknafta, Hammarlack och Karlsons universalklister.

Titel: Debuterande fastighetsma?klares socialiseringsprocess och dess etiska pra?gelNiva?: C-uppsats i fo?retagsekonomi Fo?rfattare: Maria Hall & Philip Stra?dal Handledare: Lars-Johan A?ge Datum: 2014 ? majSyfte: Intresset va?cktes ur uppfattningen om fastighetsma?klares generellt la?ga fo?rtroende bland allma?nheten samt deras rapporterade etiska snedsteg i media. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur den organisatoriska socialiseringsprocessen av debuterande fastighetsma?klare pra?glas av etiska aspekter med avsikt att fra?mja framtida etiska ageranden.Metod: Uppsatsens metod baseras pa? valet av intervjuer fo?r att fa? kvalitativ data. Intervjuerna semi- strukturerades utifra?n en operationaliserad intervjuguide.

Utökade e-postsystem Àr en populÀr typ av grupprogram som ger anvÀndarna fler möjligheter Àn att bara hantera e-post, utökade e-postsystem ger bl a anvÀndarna möjligheten att föra kalender, schemalÀgga möten och delegera uppgifter. Denna undersökning utgÄr ifrÄn kÀnda icke-tekniska utmaningar med att nÄ anvÀndaracceptans av grupprogram, genom en fallstudie i en statlig organisation studeras vilken inverkan dessa utmaningar har pÄ utökade e-postsystem. Syftet med denna uppsats Àr att den ska ge insikter Ät organisationer som har infört utökade e-postsystem men som har svÄrigheter med att nÄ anvÀndaracceptans av den funktionalitet som sÄdana system tillhandahÄller. Viktiga slutsatser som har kunnat dras Àr att de studerade icke-tekniska utmaningarna med att nÄ anvÀndaracceptans i högsta grad har en inverkan pÄ acceptansen av mÄnga av de funktioner som utökade e-postsystem tillhandahÄller. Speciellt verkar tekniska begrÀsningar i systemet göra att mÄnga av dessa utmaningar blir kÀnda..

Bakgrund: I Sverige ska de statligt Àgda bolagen frÄn och med den första januari 2008, upprÀtta en hÄllbarhetsredovisning. Motsvarande skyldighet finns inte för icke-reglerade bolag, dessa kan dock frivilligt vÀlja att presentera hÄllbarhetsinformation. Institutionell teori menar att organisationer inom en institution efterliknar varandra som ett reslutat av samhÀllets pÄtryckningar. Regeringens riktlinjer gÀllande en obligatorisk hÄllbarhetsredovisning för statliga bolag skulle pÄ sÄ sÀtt kunna resultera i en indirekt reglering av de icke-reglerade företagen. De undersökta bolagen i denna studie Àr det statliga bolaget Vattenfall AB samt de icke-reglerade bolagen E.ON Sverige AB, Tekniska Verken i Linköping AB och MÀlarenergi AB.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida de fyra undersökningsföretagen kan ha pÄverkats av Regeringens riktlinjer för en obligatorisk hÄllbarhetsredovisning för statliga bolag.

Syftet med studien var att undersöka skillnader i stress, ÄterhÀmtning samt coping hos individer som genomfört tÀvlingsinriktad diet jÀmfört med de som dietat av icke-tÀvlingsmÀssiga skÀl. 86 individer (64 mÀn och 21 kvinnor) deltog dÀr medelÄldern var 25. Metoden i studien var kvantitativ och bestod av ett tredelat formulÀr innehÄllandes de svensköversatta instrumenten Recovery-Stress Questionnaire for Athletes (RESTQ-Sport) (Kellmann & Kallus, 2001) och Brief COPE (Muhonen & Torkelson, 2005), samt ett egenkomponerat formulÀr dÀr informanterna fick kategorisera sig som en av tre diettyper: I) Bodybuilding (BB, n=26), Annat tÀvlingssammanhang (AT, n=32) samt Icke-tÀvlingssammanhang (IT, n=28). Resultatet visade en statistisk skillnad i stress mellan de olika diettyperna, dÀr BB upplevde mer stress jÀmfört med IT, samt att BB upplevde mer av stressdelskalan utmattning Àn IT. De implikationer som framhÀvts har riktat sig mot att sprida en bÀttre förstÄelse för ÄterhÀmtning hos dietister inom allmÀnvÄrd likvÀl som dietcoacher inom bodybuilding..

Bakgrund: Icke-tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r hur operationsteamet fungerar tillsammans p? operationssalen. Att kunna hantera dessa f?rdigheter kan f? en p?verkan p? patients?kerheten och s?ledes operationsutfallet. Operationssalen definieras som en h?griskmilj? med m?nga utmaningar.

Lipider Àr en viktig energikÀlla och olösliga i vatten. De transporteras med hjÀlp av lipoproteiner ut till kroppens celler. Exempel pÄ lipoproteiner Àr low density lipoproteins (LDL) och high density lipoproteins (HDL). LDL och HDL kan delas in i sju respektive tio subklasser beroende pÄ storlek. Det har visat sig att en stor andel smÄ LDL-partiklar i blodet ökar risken för hjÀrt- och kÀrlsjukdom.

VÄr ambition med uppsatsen Àr att undersöka och analysera nÀr, och om, ett mindre företag baserat i Sverige behöver ytterligare incitament, utöver ordinarie lön, för att motivera sin personalstyrka. Vi kommer att undersöka vilka olika typer av belöningar som finns och hur dessa anvÀnds i praktiken hos vÄra fallföretag. Vi för resonemang runt bÄde monetÀra och icke-monetÀra belöningar och vilka sammanhang dessa kan vara aktuella..

Uppsatsen gör en genomgripande kvalitativ analys av redovisningens roll i institutionsteatern, i tvÄ fallstudier, med fokus pÄ synliggörande av vÀrdeskapande. Syftet Àr att öka förstÄelse för redovisningens funktion vid styrning av verksamheter med icke-finansiella mÄl. Ytterligare en ambition med uppsatsen Àr att föreslÄ ett förhÄllningssÀtt till icke-mÀtbara vÀrden i redovisning och styrning.Inledningsvis presenteras de tvÄ analysobjekten som valts för fallstudier; Stockholms stadsteater och VÀsterbottensteatern. Genom samtalsintervjuer och observationer gör författaren nÀrlÀsningar av analysobjekten som sedan relateras till utvald litteratur, praktiker och modeller av relevans för studien. HÀr förs resonemang kring de bÄda analysobjekten utifrÄn rÄdande teori inom redovisning, styrning och arts management.Studien antyder att redovisningens roll i teatern Àr mÄngfacetterad; den fyller en inre och en yttre funktion, i en konkret respektive abstrakt dimension.

Den svenska skolan har genomgÄtt stora förÀndringar, samhÀllet stÀller andra krav pÄ dagens unga och internationella mÀtningar visar att svenska elever presterar sÀmre i skolan. Forskning har visat pÄ att icke-kognitiva kunskaper spelar stor roll för framtidsutvecklingen samt för utvecklingen av kognitiva kunskaper. Vad Àr skolans uppdrag för att utveckla barn och ungas icke-kognitiva kunskaper? Genom en kvalitativ innehÄllsanalys granskas Skollagen, grundskolans lÀroplan och FN:s barnkonvention, med fokus pÄ skolans uppdrag för barn och ungdomars utveckling av icke-kognitiva kunskaper, ungas rÀttigheter till en trygg skolmiljö och möjlighet till socialisering samt hur dokumenten fördelar ansvaret mellan skolan respektive hemmet i barnets utveckling. Studien har ocksÄ granskat utbildningsplanen för grundskollÀrarutbildningen pÄ Högskolan VÀst för att klargöra lÀrares kunskapsomrÄde och analyserat hur en socialpedagogisk referensram kan komplettera lÀrare i ovanstÄende ansvar och uppdrag i förhÄllande till hemmet.