I dagens hårda konkurrens blir det allt viktigare för organisationer att koncentrera sig på sina kärnkompetenser och minska sina kostnader. Detta kan göras genom outsourcing som har blivit en allt mer utbredd företeelse bland organisationer. Intressant är att relativt lite uppmärksamhet har ägnats åt relationerna mellan organisationer och leverantörer och hur organisationer kan styra och kontrollera dessa relationer. Den existerande litteraturen idag behandlar främst relationerna inom en organisation och inte mellan organisationer. Vi har därför valt att studera den eventuella problematik en organisation upplever när de styr sina outsourcade funktioner.

Syftet med detta arbete är att studera hur elever på hotell- och restaurangprogrammet upplever kunskapsförmedlingen på skolan och om den kunskap som förmedlas lever upp till de förväntningar som eleverna har på sina lärare. Min metodologiska utgångspunkt är en kombination av kvalitativ observation och kvantitativ datainsamling med hjälp av enkät.Jag har valt att studera endast en skola och då en i en liten stad. Jag har själv för avsikt att, efter avslutad utbildning, undervisa på en mindre ort i Sverige. I uppsatsarbetet har jag valt att låta elever och lärare svara på enkätfrågor anonymt för att få så ärliga svar som möjligt. Detta är min främsta metod för att nå fram till mina svar.

Inledning: Idag krävs det att alla aktiebolag i Sverige får sina räkenskaper granskade av en kvalificerad revisor. Det har länge varit på tal om att avskaffa revisionsplikten i landet och följa utvecklingen inom EU. Olika förslag på gränsvärden har tagits fram under åren och det senaste presenterades av Näringsminister Maud Olofsson den 25 mars 2010 vilket avser bli gällande i november 2010. Förslaget gäller för de aktiebolag som underskrider två av följande kriterier: 3 miljoner kronor i nettoomsättning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 anställda. Avskaffandet av revisionsplikten ses som ett viktigt steg i den svenska regelförenklingen för företag.Problemformulering: Revisionsarbetet har hittills nästan enbart behandlat de delar som är lagstadgade och andra delar har kommit i skymundan.

I dagens företag är det vanligt att ha speciella kunder som betraktas som företags nyckelkunder (Key account management, KAM). Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur företag som använder sig av nyckelkunder väljer ut, utvecklar och bibehåller relationen med sina nyckelkunder. För att kunna undersöka detta gjorde vi en fallstudie på ett stort företag i Sverige. Frågeformuläret baserades på våra forskningsfrågor och tre respondenter intervjuades. Vår empiriska undersökning visade att företag ser till kunders lönsamhet, storlek på kunden samt försäljningsvolym.

Syftet med denna studie är att studera förskollärares och barnskötares uppfattningar kring lekens betydelse för barns lärande samt att jämföra om det framträder några likheter eller skillnader i deras uppfattningar. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer använts. Fyra förskollärare och fyra barnskötare har intervjuats. I resultatet framkom att leken och lärandet hör ihop och att dessa två begrepp uppfattas gå "hand i hand med varandra". Det var flera likheter än skillnader i förskollärares och barnskötares syn på lekens betydelse för lärandet.

En förutsättning för att elever ska kunna tillägna sig kunskap är att de förstår det som lärarna säger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fått delge sina uppfattningar om sina lärares sätt att tala i undervisningen genom att besvara en enkät. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningsspråket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lärares språk och om lärarnas undervisningsspråk påverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt är positiva till lärares sätt att tala, men att många av dem inte alltid förstår vad lärarna säger. Eleverna ger därmed uttryck för att vara beroende av lärarnas undervisningsspråk och menar att det påverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutändan också deras inlärning. .

Syftet med denna rapport är att utreda vad matematik- respektive karaktärsämneslärare på yrkesprogrammen på gymnasiet anser att det finns för för- respektive nackdelar med en ämnesintegrering mellan deras ämnen. Med hjälp av en enkät har de två grupperna fått delge sina för- och nackdelar samt i vilken utsträckning de tillämpar en sådan ämnesintegrering. Enkäten användes också som underlag för en intervju som låg till grund för en beskrivning av hur ett ämnesintegrerat arbete kan gå till. Majoriteten av lärarna var positiva till att ämnesintegrera och ansåg att de tillämpade en sådan undervisning men endast ett fåtal samarbetade med sina kollegor över ämnesgränserna..

Detta examensarbete är en undersökning av metoder som lärare i tyska pågymnasieskolan använder för att intressera och motivera sina elever. Eftersom intressetför tyska som språk och ämne är betydligt mindre än till andra främmande språk, harjag undersökt lärarnas sätt att utöva ett positivt inflytande på elever som kan hjälpa tillatt förhindra elever från att avsluta sina studier i tyska. I min undersökning har jaganvänt en kvalitativ metod, d.v.s. intervju av fyra tyskalärare på gymnasieskolan.Resultatet visade att de mest effektiva och motivationsskapande metoderna ärverklighetsanknutna och elevaktiverande och att variation i undervisningen är enavgörande faktor som hjälper lärare i tyska att skapa ett positivt inlärningsklimat iklassrummet.

Rapporten är en kvalitativ studie där nio idrottstränare har intervjuats och syftet är att beskriva hur tränare upplever sina aktivas alkoholvanor och hur det upplever att det inverkar på idrottsutövandet. Därtill undersöka om tränarna är medvetna om föreningen har någon alkoholpolicy att arbeta efter. Många förväntar sig att ett aktivt idrottande och deltagande i en idrottsförening ska leda till en hälsosam livsstil. Idrotten ska vara en trygg miljö ur en alkoholsynpunkt där föräldrar ska kunna låta sina barn delta med förtroende. Det flesta tränare är medvetna om att deras aktiva konsumerar alkohol men inte i samband med idrottsutövandet.

Friskvårdstimmar, i form av fysisk aktivitet under betald arbetstid, är ett alltmer vanligt sätt för arbetsgivare att försöka påverka sina anställdas hälsa. Vad som visar sig på många arbetsplatser är dock det låga utnyttjandet av friskvårdstimmarna. Många undersöker hur man på bästa sätt motiverar människor till nya livsstilsvanor, men vems är egentligen ansvaret att friskvårdstimmarna utnyttjas? Syftet med den här studien var att undersöka hur några anställda på Livgardet ? ett regemente inom det svenska försvaret, som erbjuder sina anställda tre timmar friskvård varje vecka ? uppfattar friskvårdstimmarna och ansvar för fysisk aktivitet och hälsa. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades, med inspiration av den fenomenografiska ansatsen, för att få fram de anställdas uppfattningar.

SammanfattningTitel:                             Hur får företaget sina anställda motiverade till sitt arbete?Datum:                         2012-05-25Nivå:                             C-uppsats i företagsekonomi 15 hpFörfattare:                   Ida Jensen, Nicklas Gustafsson samt Tanja LjubezHandledare:                 Thomas KarlssonExaminator:                 Petter BoyeProblembakgrund:     En av de viktigaste resurserna inom organisationerna är kunskapskapitalet som finns hos de anställda. För organisationerna handlar det om att maximera utnyttjandet och utvecklandet av kunskapskapitalet. Därmed måste de anställdas krav, behov och förväntningar tillfredsställas till den högsta möjliga grad.Problemformulering: Hur får företaget sina anställda motiverade att utföra arbetet? Genom en tillfredsställande arbetsmiljö, tydlig ansvarsfördelning, möjlighet till karriärmässig och personlig utveckling eller via belöningar som erbjudanden eller bonus?Syfte:                                  Syftet med genomförandet av studien är att få en bredare och djupare förståelse av hur företag motiverar sina anställda för att maximera utnyttjandet av kunskapskapitalet.Metod:                          En kvalitativ undersökning har gjorts där vi inriktat oss mot fyra kontorschefer.

Denna uppsats handlar om hur några elever ser på sina högstadielärares arbete, när det gäller utvecklingssamtal, betygskriterier samt möjligheterna att få göra egna reflektioner samt diskutera med lärarna. Syftet är att studera om lärarna gör så som de enligt läroplanen ska göra. Uppsatsen innehåller en genomgång av tidigare betygssystem samt det nuvarande systemets för- och nackdelar enligt forskare, lärare och skolledare. Sex elever som slutade högstadiet våren 2006 har intervjuats om hur de minns att deras lärare genomförde utvecklingssamtal, gick igenom betygskriterier samt gav eleverna chans att reflektera över eller diskutera sina prestationer. De gick på en högstadieskola, där lärarna under denna tid arbetat mycket aktivt med betyg och bedömning.

Denna studie handlar om vårdnadshavares engagemang i sina barns skolgång utifrån ett lärarperspektiv. Om lärare ska kunna lyckas i sin lärarroll krävs det ett bra föräldrasamarbete (Andersson, 2004; Flising, Fredriksson & Lund, 1996; Ivarson - Jansson, 2001). Läraren är den som har skyldighet att ha kontakt med vårdnadshavare. De är även de som har störst möjlighet att kunna påverka relationen till både barnet och vårdnadshavare (Flising, Fredriksson & Lund, 1996; Ivarson - Jansson 2001). Syftet med studien är att undersöka om lärare i dagsläget uppfattar några hinder för att engagera vårdnadshavare i barnens skolgång samt tydliggöra vad lärare vill att vårdnadshavare ska ha engagemang i gällande sina barns skolgång. Undersökningen genomfördes genom en litteraturstudie samt en enkätundersökning.

Den studerande organisationen är ett försäkringsbolag i Sverige som har erbjudit sina medarbetare att delta i ett projekt de kallar Karriärplanering för alla. Detta för att ge medarbetarna möjlighet till personlig utveckling, vilket förväntas öka medarbetarnas engagemang och därmed utveckla organisationen samt öka dess lönsamhet. Syftet med denna studie är att undersöka upplevda effekter och möjligheter av organisationens karriärplanering; hur medarbetarna i organisationen upplever den karriärplanering de genomgått, hur de ser på sina möjligheter att göra karriär inom organisationen samt hur de påverkas av den rådande organisationskulturen. Studien har gjorts genom en kvalitativ forskningsmetod. Empiriska data insamlades genom intervjuer för att söka kunskap om medarbetarens mer djupgående upplevelser.

Att som kvinna drabbas av hjärtinfarkt är en traumatisk och omvälvande upplevelse. Många kvinnor relaterar inte sina symtom till hjärtinfarkt och tror dessutom att det är en sjukdom som mest drabbar män. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att drabbas av hjärtinfarkt. Metoden var kvalitativ innehållsanalys och 13 vetenskapliga artiklar på området studerades. Analysen resulterade i fyra kategorier som speglade kvinnors upplevelser under insjuknandet i hjärtinfarkt och den tidiga rehabiliteringen.