Denna uppsats syftar till att undersöka hur fyra uttryckningspoliser i Värmland upplever den emotionella intelligensens betydelse i deras vardagliga arbete. Poliser utsätts dagligen för si-tuationer, där de konfronteras av både sina egna och andras känslor. Polis är ett högriskyrke, därför är det viktigt att förebyggande åtgärder är i fokus. Vi anser att det är intressant att un-dersöka hur poliser uppfattar och värderar betydelsen av känslor i arbetet. Vår undersökning är en kvalitativ studie baserad på intervjuer.

Öppen källkod i kommersiellt syfte blir allt vanligare. Öppen och sluten källkod medför olika förutsättningar då ett företag som utvecklar öppen källkod inte kan ta betalt för användandet av en produkt på samma sätt som ett företag som utvecklar sluten källkod. Vad finns det för samband mellan dessa olika strategiska förutsättningar och valet av källkodslicens hos ett företag som utvecklar öppen källkod jämfört med ett som utvecklar sluten källkod?Ett företag som utvecklar öppen källkod måste leverera ett mervärde till sina kunder i form av goda kundrelationer eller överlägsen produkt på grund av att de inte kan binda sina kunder i samma utsträckning som ett företag som utvecklar sluten källkod. Ett företag som utvecklar sluten källkod har även valet att erbjuda sina kunder en standardiserad produkt som medför en låg totalkostnad förkunden..

Remitteringar är pengar som migranter skickar till sina ursprungsländer. Syftet med denna studie var att undersöka hur migranter från utvecklingsländer upplever att remitteringarna påverkar livsvillkoren i Sverige samt hur de upplevda livsvillkoren kan förstås utifrån teorier kring social exkludering och relativ fattigdom. För att kunna undersöka detta var utgångspunkten tre frågeställningar: Upplever migranter från utvecklingsländer att remitteringarna påverkar deras val av sysselsättning, och i så fall hur? Upplever migranterna att remitteringarna påverkar deras val av var de bosätter sig, och i så fall hur? Om migranterna inte hade skickat pengar vad hade de valt att lägga dem på då?Metoden för insamling av material var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet påvisar att det finns migranter vars val av sysselsättning påverkas av att de skickar pengar till sina ursprungsländer, på så vis att de tenderar att prioritera arbete framför utbildning.

AbstractSyftet med denna studie var att undersöka:Om delägarna i Älvdalens Besparingsskog röjer sin ungskog i större omfattning än andra skogsägare i Sverige.Hur delägarna i Älvdalens Besparingsskog utnyttjar sina skogsbruksplaner.Hur entreprenörerna får sina uppdrag.Studien genomfördes som dokument-och litteraturstudier, enkät samt personliga intervjuer.Röjningsfrekvensen i Sverige år 2012 var 18,4 procent av röjningsbehovet, enligt Riksskogstaxeringen.Skogsvårdsaktiviteten i Älvdalens socken är sannolikt högre än i landet i övrigt.Enkäten visar att endast cirka 38 procent av delägarna i Älvdalens besparingsskog konsulterar sin skogsbruksplan när beslut skall tas angående röjning.Skogsbruksplanerna används i liten omfattning.Entreprenörerna får sina uppdrag till cirka 80 till 90 procent genom att skogägarna kontaktar entreprenören.Cirka 80 till 85 procent av röjningsarbetet görs av entreprenörer med en ökande trend.Ungskogsröjning, Älvdalens Besparingsskog, skogsbruksplan, entreprenörer.

Uppsatsens syfte är att visa på dansbandsbranschens förmåga att anpassa sina strategier efter förändrade omvärldsfaktorer, samt visa på vad som kan förbättras inom området strategisk ledning utifrån ett affärsstrategiskt perspektiv.En kvalitativ undersökning där den huvudsakliga empirin bygger på genomförda intervjuer. Uppsatsen grundar sig i nio genomförda intervjuer med personer inom dansbandsbranschen.Att arbeta med dansband tycks vara en livsstil där besluten präglas av att, som Sven Ingvars sjunger, ?Det kommer från hjärtat?. Sammanfattningsvis vill vi belysa det behov av en intresseorganisation som vi anser föreligger, då vi lokaliserat en brist på initiativ för gemensam utveckling ur ett långsiktigt perspektiv. Detta utgör en avsaknad, vilken är en konsekvens av att aktörerna har anpassat sina strategier utefter överlevnad, på bekostnad av en potentiell utveckling..

Syftet med vår studie är att undersöka vilka uppfattningar barn i årskurs två har om sina livschanser utifrån ett etnicitetsperspektiv. Vi vill undersöka vad barn har för tankar om sitt framtida yrkesval. Vi vill även ta reda på om deras etniska bakgrund har någon påverkan för skapandet av deras uppfattningar kring deras framtid och livschanser. Undersökningen kommer att göras i två olika stadsdelar i en etniskt segregerad storstad. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer i form av fokusgruppsintervjuer.

SammanfattningMitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur ett alkoholmissbruk påverkar interaktionen mellan individer i ett partnerförhållande där mannen missbrukar. När en partner lever med en missbrukare utvecklas ofta ett medberoende. Fokus i uppsatsen är hur ett medberoende påverkar de anhöriga i sina relationer med missbrukaren och i det sociala livet med andra personer Uppsatsen är kvalitativ och den bygger på intervjuer med fyra respondenter som lever eller har levt med en alkoholmissbrukare, och en respondent som är behandlingsterapeut inom tolvstegsprogrammet De teorier jag använder mig av är symbolisk interaktionism och stämplingsteorin. Slutsatsen är att medberoendet utifrån mina respondenter varierar från ett starkt medberoende till ett obefintligt medberoende. Vad som är den främsta orsaken till ett medberoende är hur den medberoende ändrar sitt beteende.

Syftet med vår uppsats är att redogöra för om företag idag kan få förtroendet från sina kunder att tillta genom att de inför en kvalitetscertifiering t.ex. en ISO 9000-standard. Vi har även försökt att tolka vad som mer kan ha påverkan vid en kunds förtroendebedömning av företag. Resultatet vi har kommit fram till är att företag måste arbeta mer gentemot sina kunder än att enbart verka utifrån en kvalitetscertifiering för att erhålla förtroende..

Denna studie berör områdena participatory design, speldesign samt idégenerering och syftar till att undersöka hur spelföretag interagerar med sina slutanvändare vid speldesign samt om participatory design kan användas i speldesign för att främja känslor av delaktighet och ägandeskap. Studien har genomförts med intervjuer och undersökningar i form av en analys av fyra svenska spelföretags hemsidor och sociala medier för att se på deras interaktion med sina slutanvändare vid speldesign, samt en participatory designworkshop. Resultaten från litteraturstudien och workshopen visar på att participatory design kan användas för att främja känslor av delaktighet och ägandeskap hos deltagarna. Vidare visar undersökningen av de svenska spelföretagen att interaktionen med sina slutanvändare över lag är låg. De slutsatser som studien visar på är att genom att erbjuda sina användare möjligheten att bli delaktiga och att interagera med spelföretaget så får man en aktiv och stimulerande miljö vilken gynnar både spelföretaget och deras slutanvändare. Vad gäller participatory design så visar studien att det är ett förhållningssätt som går att använda inom speldesign. Vidare så visar det också sig att, om behovet för att välja ut mellan flera olika metoder och tekniker inom participatory design uppstår, så är ett ramverk ett mycket användbart och hjälpsamt verktyg..

Studiens syfte var att undersöka och ge en övergripande bild av sfi-lärare upplevelser av att studera under liknande språkliga villkor som sina elever på sfi. För att kunna ge en helheltsbild valde jag att använda mig av tre frågeställningar som fokuserar på olika delar av deras upplevelser; hur talar lärarna om sina erfarenheter av att vara elev under liknande språkliga villkor som sina elever? Hur talar lärarna om sina erfarenheter av att möta sina elever sedan de börjat studera på kursen? Vilka insikter uttrycker lärarna att kursen har gett om sfi-lärarrollen?För att undersöka detta fick sfi-lärare på en skola i en medelstor svensk stad gå en nybörjarkurs i arabiska på målspråket, dvs arabiska var det enda språk som användes i undervisningen och kommunikationen med kursens lärare. Efter kursen genomfördes individuella samtalsintervjuer med sfi-lärarna. Därefter gjordes en innehållsanalys där svaren analyserades i ett sociokulturellt perspektiv på lärande.Resultatet visade att sfi-lärarna uppgav att det varit något annorlunda än de förväntat sig att studera på målspråket.

Organisationer strävar hela tiden efter att höja kvalitén på sina varor och tjänster, samt att få sina anställda att prestera bättre. En viktig faktor för att lyckas är medarbetarnas hälsa. Tidigare forskning visar att en viktig del i det hälsofrämjande arbetet är ledarskap och kommunikation. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Lidingö Stads kultur- och fritidsförvaltning har arbetat för att främja sina anställdas hälsa. Undersökningen byggde på en kvalitativ forskningsmetod och utfördes genom halvstrukturerade intervjuer.

I denna uppsats undersöks huruvida ungdomar anser sig påverkas av sina föräldrar när de gör sina gymnasieval och dessutom om det finns några skillnader i denna eventuella påverkan beroende på vid vilken skola eller vilken inriktning ungdomarna studerar vid. Undersökningen har gjorts med ungdomar som studerar vid årskurs tre vid två gymnasieskolor, en friskola samt en naturbruksskola. Den metod som användes var både en kvalitativ en kvantitativ metod, detta i form av intervjuer och enkäter, vilket innebär en metodtriangulering. Som teoretiskt perspektiv användes Pierre Bourdieus teorier om kapital, habitus och fält för att se om det har någon betydelse för hur ungdomar väljer, hur deras föräldrar eventuellt påverkar dem och om det har någon betydelse för eventuella skillnader som kan finnas mellan hur ungdomar vid olika skolor eller inriktningar väljer. Sedan finns även en förförståelse angående att det finns en skillnad i hur ungdomar har påverkats av sina föräldrar beroende på vid vilken skola eller inriktning de studerar.

Studien grundar sin handling på syftet, att ur ett intersektionellt perspektiv undersöka på vilka bevekelsegrunder föräldrar väljer att placera sina barn i fristående skolor. Studien har inspirerats av en fallstudie eftersom både enkäter och intervjuer har använts. Valet av skola där undersökningen har ägt rum gjordes utifrån ett stratifierat urval, det vill säga ett slumpmässigt val men inom vissa ramar. Informanterna till intervjuerna valdes ut med hjälp av ett subjektivt urval. När det gäller intervjuerna, användes semistrukturerade intervjuer, det är intervjuer där respondenterna kan tala fritt om den ställda frågan.

Syftet med denna studie var att undersöka flerspråkiga elevers syn på sin identitet. Materialet som användes i studien för att belysa undersökningsfrågan bestod av en enkät som besvarades av 5 stycken informanter. Materialet analyserades genom att informationen från informanterna tolkades på ett individuellt och generellt plan. I nästa steg analyserades materialet genom att informationen kopplades ihop med de teoretiska utgångspunkterna, som sökte förena språk och identitet. Resultatet visade att samtliga informanter identifierade sig med sina modersmål och majoriteten av informanterna identifierade sig även med svenskan.

Detta examensarbete handlar om fördomar i förskolan samt grundskolans tidigare skolår. Huvudfrågan i arbetet innefattar hur barn visar sina fördomar i förskolan och grundskolans tidigare skolår..