I mitt arbete har jag gjort en kartläggning över vad några fysiklärare använder i form av digitala medier i sina klassrum och hur de förhåller sig till dessa. Arbetet innehåller även en mindre inventering av olika digitala medier och hur dessa kan användas i undervisningen. Alla lärarna som deltog i undersökningen använder digitala medier i sin undervisning men i olika utsträckning och på olika sätt. De är överens om att en varierad undervisning leder till att man som lärare når ut till och motiverar fler av sina elever. Digitala medier är en stor hjälp för att genomföra just en sådan varierad undervisning.

På senare tid har företags skattefrågor fått en större betydelse dåallt fler intressenter ser till hur företag hanterar sinaskattekostnader. Nya dimensioner som skapats innefattar etik,moral och socialt ansvar. För att företagen ska tillfredsställa sinaintressenter måste de minska på skattekostnaderna samtidigt somde följer de regelverk som reglerar skattehanteringen. Företagetsskattekostnader, skatterisker samt de kostnader som uppstår för atthantera företagets skattefrågor är de områden som skattestrateginska beröra..

Syfte: Syftet är att på Liseberg undersöka chefernas psykosociala arbetsmiljö utifrån ett ledarskaps- och kompetensförsörjningsperspektiv.Metod: Kvantitativ metod, totalundersökning där 70 stycken enkäter skickades via mail till samtliga chefer på Liseberg, för bearbetning av data användes defgo-verktyg. Resultat: Majoriteten av Lisebergs chefer uppfattar att den psykosociala arbetsmiljön är god. De ger uttryck för att ha gott stöd från sina chefer och ett bra samspel med sina medarbetare. Trots denna positiva inställning uttrycker majoriteten av cheferna att de fått fler arbetsuppgifter och utökade ansvarsområden. Flertalet av cheferna uppger att man ofta eller nästan alltid behöver arbeta övertid för att hinna med sina arbetsuppgifter. Den akademiska utbildningsnivån bland Lisebergs chefer är betydligt lägre än i jämförelsestudien ISM13(Institutet för Stress Medicin rapport 13)..

Tron på den egna förmågan (self-efficacy) och upplevelsen av kontroll (locus of control) påverkar människors agerande och bedömningar av sina möjligheter. Syftet med undersökningen var att öka förståelsen för hur studenter från psykologlinjen i Stockholms Universitet bedömde sina chanser att få ett arbete direkt efter utbildningen. Fyra studenter deltog i undersökningen och data samlades genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Resultatet visade att möjligheterna till att få arbete efter examen ansågs vara goda men att den praktiska tjänstgöringen för psykologer, PTP, sågs som en flaskhals. Erfarenhet, kontakter, ålder, kön och utbildningsinriktning ansågs kunna påverka möjligheterna till att få en PTP-tjänst och påverkade också deltagarnas bedömning av sina chanser.

Syftet med studien är att ta reda på vad en ungdom med utvecklingsstörning har för drömmar efter avslutad skolgång. Syftet är också att kartlägga vilka omkringliggande faktorer på olika nivåer som påverkar elevens möjligheter till att förverkliga sina drömmar. Vi redogör och diskuterar vilka individuella möjligheter och hinder som finns, vi tar även att ta upp närmiljöns och samhällets betydelse. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med en elev, dennes lärare samt yrkesvalsläraren på en gymnasiesärskola. För att få en vidgad syn på elevens situation har vi även genomfört observationer.

Att beskriva hur unga kvinnor med psykisk ohälsa som deltar i en kognitivt inriktad självstärkande intervention, resonerar avseende sina resurser och möjligheter för att skapa förutsättningar till att skaffa ett arbete/studera och komma in i en social gemenskap. Vidare är syftet att kartlägga vilka motiv och förväntningar informanterna hade för att gå utbildningen..

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera elevers upplevelser av återgång till den kommunala vuxenutbildningen för att komplettera ofullständiga gymnasiebetyg. Vi valde även att undersöka hur det kommer sig att elever har ofullständiga gymnasiebetyg trots fullständiga gymnasieutbildningar samt vad de menar var skälen till att återuppta sina gymnasiestudier. Då vi ville undersöka elevernas erfarenheter och upplevelser beslutade vi oss för att använda kvalitativ metod och genomförde sex intervjuer med fyra kvinnor och två män. Intervjuerna analyserades genom så kallad innehållsanalys med stöd i begreppen handlingshorisont, brytpunkter, habitus, kapital, fält och aktörer. Studiens resultat visar att orsakerna till elevernas ofullständiga betyg var bristande motivation, personlig omognad, konflikter med lärare och för dessa elever alltför opassande undervisningsmetoder.

Syftet med rapporten är att förbättra och effektivisera Kultur Skånes kommuni-kation med sina externa målgrupper. Som ett led i processen har en målgruppsanalys gjorts, där resultatet blev en ny målgruppsuppdelning, som presenteras i en matris. Med hjälp av en målhierarkimodell och kvalitativa undersökningar i form av enkätutskick och djupintervjuer med målgrupperna, har resultat kunnat presenteras. Kultur Skånes kanal hemsidan är i fokus i undersökningarna, då den ansågs ha stor potential..

Bygget av en industrizon utanför Dawei i sydöstra Burma riskerar att fördrivatiotusentals människor från deras hem. Det här reportaget skildrar situationen för de fiskare och småbrukare som bor i vägen för Dawei Deep Sea Port and Industrial Estate Development Project, som projektet heter. Det är en berättelse om människor som fått sin mark konfiskerad och sina odlingar skövlade, utan kompensation och utan möjligheter att hävda sin rätt. Deras öden ärtypexempel på hur lättvindigt den enskilda människans rättigheter kränks till förmån för starka stats- och affärsintressen.När Burma nu öppnar sig mot omvärlden och västvärlden släppt på sina sanktioner mot landet flockas utländska investerare och företag kring dess relativt outnyttjade marknader. Detta leder till en kraftigt ökad efterfrågan på mark.

Denna studie åsyftar att undersöka om produktutvecklande B2B företag använder sig av sina kunders tysta kunskap i sin innovationsprocess. Studien ämnar även att undersöka vilka redskap eller stimuli som de berörda företagen företrädesvis använder sig av i kunskapsdelningsprocessen.Den undersökningsmetod som valts är en flerfallsstudie av kvalitativ art och den har bedrivits genom semistrukturerade intervjuer. Data analyserades genom en abduktiv analysmetod. Fem produktproducerande företag har deltagit i studien. Resultatet visar att de redskap och stimuli som används mest frekvent av de undersökta företagen i avsikt att nå sina kunders kunskap är förtroende, "face to face" möten, prototyper och bilder.

Enligt våra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i närmiljön, förstå grundläggande matematiska begrepp och kunna använda logiska resonemang.Syftet med uppsatsen är att undersöka elevers uppfattning om när, hur och varför de använder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i år 2 undersöker vad matematik är för elever, om elever vet varför man ska lära sig matematik och slutligen när använder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns något samband mellan undervisning och arbetssätt och elevernas förhållningssätt till matematik.Resultat visar att, förutom på lektionerna så använder eleverna matematik som ett redskap för att få svar på sina frågor. Ibland använder de matematik genom sina jämförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. Läraren kan hjälpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter.

Syftet med denna uppsats var att undersöka högstadieelevers uppfattning om sina egna studieresultat, samt vilka faktorer som påverkar de egna studieresultaten. Detta gjordes genom en enkätundersökning som gick ut till elever i tre olika svenska städer. Enkätsvaren sammanställdes sedan för en kvantitativ analys med huvudfokus på elevernas egen uppfattning av sina studieresultat. Dessutom gjordes en fallstudie där fem elevers enkätsvar studerades närmre, och där deras uppfattning av sina egna studieresultat kopplades ihop med deras psykosociala situation i en kvalitativ analys.         Bakgrunden till denna studie var att tidigare forskning har visat att elevernas uppfattning om sina egna studieresultat har en inverkan på resultaten i skolan och att dessa resultat i olika utsträckning påverkas av elevernas psykosociala hälsa och socioekonomiska bakgrund. Välmående och självskattning är två faktorer för studieresultat som lyfts fram i tidigare forskning och som även undersökts i denna uppsats.         Resultaten av enkätundersökningen var att de tillfrågade eleverna hade en god uppfattning om sina egna studieresultat och i viss utsträckning även sin potential att nå högre resultat.

SammanfattningSyftet med uppsatsen var att undersöka vilka uppfattningar flickor och pojkar hade om sina kunskaper i geografi. Utifrån att allt som vi som individer möter påverkas våra kunskaper, har jag studerat om det fanns något förhållande mellan geografiska kunskaper, lek-, media- och resvanor och kön. Det empiriska materialet utgår från en enkätundersökning utförd på fyra klasser i årskurs nio. Eleverna fick besvara frågor om sina lek- media- och resvanor och frågor på natur- och kulturgeografi med antagandet att de tillgodogjort sig mål att uppnå i geografi. Analysen av resultatet, med utgångspunkter i beräknandet av chi2-värdet och i genuskontraktet och genussystemet, visade på att en kvalitativ skillnad mellan pojkars och flickors lek- och mediavanor reflekteras i deras geografiska kunskaper.

Nya begrepp sköljer ständigt över oss. Ett av de nyaste är Extranet. Ett Extranet är ett nätverk som består av ett företags interna nätverk där utvalda kunder och leverantörer har fått tillträde till viss information på nätverket. Extranet använder sig i regel av Internet-teknik. Jag har med det här arbetet försökt ta reda på vad som talar för respektive mot införandet av ett Extranet i ett företag eller en organisation.

Denna uppsats syfte är att skapa kunskap kring hur elever beskriver sina upplevelser från ett upplevelsebaserat lärande av ett statarliv. I ett vidare syfte analyseras beskrivningarnas kvalitéer över tid. Vetenskapsteoretiskt vilar studien på fenomenologin med en metodisk utgångspunkt i fenomenografin. Resultatet visar att eleverna beskriver sina upplevelser mer positivt och lärorikt i relation till traditionella klassrumsstudier. Positiva gruppdynamiska aspektet beskrivs och lärandet blir kvalitativt fördjupat och mer reflekterat över tid..