Det objekt som mitt examensarbete har resulterat i är ett tredimensionellt pussel utan uppenbar lösning. Rent konkret består det av ett antal kuber försedda med textfragment. Med hjälp av (och ibland stjälp) av magneter går de att kombinera på olika sätt och på sätt bilda nya meningar. Det är meningen att åskådaren ska delta i pusslandet och det är först då jag kan anse mig ha lyckats med min föresats..

Arbetets problemformulering tar fasta på att Florida (2002) beskriver vad den kreativa klassen är, hur den arbetar, hur den underhåller sig och hur den skapar nya kreativa mötesplatser. Han talar dock inte så mycket om hur den kreativa klassen reser och turistar. Denna studie kan bidra med kunskap till personer som verkar inom turismbranschen och vill uppfylla de önskningar som människor ur den kreativa klassen har. Syftet med detta arbete är att skapa förståelse för vad människor som jag bedömer tillhör den så kallade kreativa klassen upplever som meningsfullt i det resande som kan betraktas som turism. För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ studie där sex personer som passade in på Floridas (Ibid.) definition av den kreativa klassen intervjuades.

Mårtensson (2011) har på begäran av Naturvårdsverket forskat om naturkontaktens betydelse för barns hälsa. I rapporten hävdar Mårtensson att barns möjligheter till friluftsliv i vardagen håller på att förändras i takt med den växande urbana miljön. Barn idag tillbringar mera tid framför datorn och tv`n. Vidare lyfter författaren fram hur viktigt det är att barn är ute och leker då de samtidigt lär känna omgivningarna för att på så sätt utveckla positiva band med naturen (ibid). I Ur och Skur förskolor är det ingen risk att barn blir stillasittande då de är ute så mycket och rör på sig..

Mårtensson (2011) har på begäran av Naturvårdsverket forskat om naturkontaktens betydelse för barns hälsa. I rapporten hävdar Mårtensson att barns möjligheter till friluftsliv i vardagen håller på att förändras i takt med den växande urbana miljön. Barn idag tillbringar mera tid framför datorn och tv`n. Vidare lyfter författaren fram hur viktigt det är att barn är ute och leker då de samtidigt lär känna omgivningarna för att på så sätt utveckla positiva band med naturen (ibid). I Ur och Skur förskolor är det ingen risk att barn blir stillasittande då de är ute så mycket och rör på sig..

Syftet med denna C-uppsats var att belysa den personliga meningen och motivationsfaktorerna vilka kvinnor i vården upplever har hjälpt dem att vidmakthålla sin regelbundna motion. Två studier (Deci & Ryan, 1991; 2000) beskriver hur en person med en god uppbyggd inre motivation vidmakthåller motivationen för motion så länge som intresset finns. Dessa studier visade också att inre motivation ger en längre varaktighet av aktiviteten än yttre motivation (Ibid.). Tre intervjuer genomfördes där data analyserades med tematisk analys kopplat till en hermeneutisk ansats. Resultaten visade motivationsfaktorer såsom att bli piggare, fysisk styrka samt att satsa på sig själv.

The aim of this thesis is to study the Swedish art field during the 1980s, from the perspective of the artistic production of Lars Nilsson. During this decade he became one of the most well known young artists associated with postmodernism.The thesis is divided into three parts, where the first part examines different influences and aspects of the art of Lars Nilsson, as well as the contexts he was a part of. This is performed through a chronological as well as a categorizing presentation, based upon different exhibitions where Nilsson participated during the 1980s.In the second part the subject is the Swedish art field, and how Lars Nilsson came to be part of a a new established category of a young generation of artists, mostly born in the 1950s, who were associated with youth, postmodernism and contemporaneousness. This part also puts attention to the importance of Lars Nittve, then art critic and curator, in introducing postmodernism, as well as establishing this new categorization of artists in Sweden.The last part of the thesis studies four different group exhibitions, and how they all exemplify how "a younger generation of artists" were to be connected with notions of postmodernism and contemporaneousness through curatorial practice. Lars Nilsson participated at the thirst three of these exhibitions.

This thesis addresses the subject of internal communication between the leadership and the employees. Communication is a common process and according to Tufvesson (2008), the primary focus has been on the role and responsibility of the leadership. This can mean that, from the employee's point of view, it is not clear what the organization expects, and this lack of clarity dimishes the ability of the employees to live up to those expectations (ibid). Tufvesson (2008) believes that today's organizations need common interpretations, which requires a well thought out communication strategy between leadership and employees. Because communication represents an organization's functionality, the report?s authors were interested in studying the employees? representatives.

Syftet med denna rapport är att öka förståelsen för de faktorer som påverkar IT-användninghos dess användare. Vi vill ta reda på vilka faktorer som är med och påverkar användarna ochvilken betydelse det har för den verkliga användningen. För att kunna uppnå detta har vi valtatt utgå från en redan befintlig modell av Thompsons et al (1991). Vi har intervjuat en radolika användare, med olika arbetsuppgifter och bakgrunder. Genom att ta till oss användarnaserfarenheter och upplevelser, har vi kunnat testa modellen och förmedlat ny kunskap om ITanvändning.Detta genom att vidareutveckla den modell med påverkansfaktorer som vi använtoss av.I vår empiriska undersökning har vi träffat ett antal personer som använder datorn som etthjälpmedel i sitt arbete.

I Sverige har vi idag en skola för alla där alla barn har rätt till en likvärdig utbildning. Enutbildning som ska anpassas efter varje barns förutsättningar oavsett funktionsförmåga(Skolverket, 2011, s.7). I ämnet idrott och hälsa innebär det att alla barn ska ha sammamöjlighet att utveckla allsidiga rörelseförmågor och ett intresse för att vara fysiskt aktiva ochvistas i naturen (Ibid., s.51). Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare, somkänner sig bekväma i att inkludera elever med fysiska funktionsnedsättningar i idrott ochhälsa, upplever att de arbetar kring inkluderingen av dessa elever. För att besvara syftet harkvalitativa samtalsintervjuer genomförts med tre högstadielärare i Västsverige.

Syftet med föreliggande studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etisk stress i omvårdnadsarbetet. Detta för att visa på den komplexitet och synliggöra de svårigheter som sjuksköterskeprofessionens arbetsvillkor medför, en värdefull kunskap ur såväl patientperspektiv, sjuksköterskeperspektiv som ur ett samhällsperspektiv. Sjuksköterskeprofessionen styrs av lagar och etiska riktlinjer för att säkerställa en god omvårdnad. Omvårdnad är i grunden ett etiskt uppdrag, som i en bristfällig vårdrelation kan leda till lidande för såväl patienten som för sjuksköterskan. Aktuell forskning visar att uppkomsten av etisk stress hos sjuksköterskor förekommer i åtskilliga vårdkontexter.

Bakgrund:Vårt intresse för läxor började när våra barn kom hem med sina läxor. När vi började som lärarstudenter och vikarierande lärare har fenomenet läxan väckt många tankar. Läxan är ett hett ämne som det finns många åsikter om. Idag diskuteras det flitigt i sociala medier och bland politiker om läxan som lärande och varande. Westlund (2007) beskriver läxan som ett komplext fenomen och poängterar att läxan har en etablerad plats i skolan utan att varken Lgr 11 eller skollagen nämner läxan som ett arbetssätt för att nå målen (Ibid.).Syfte:I vår studie har vi valt att belysa en specifik läxas innehåll från tre olika perspektiv pedagogens, elevens och vårdnadshavarens.

Kan man kombinera två så vitt skilda synsätt som användbarhet och grafisk form på samma webbplats? Jag undersöker möjligheten att göra detta genom att ge användaren ett positivt visuellt första intryck för att sedan låta resten av webbplatsen präglas av användbarhet. Att det första intrycket färgar övriga intryck är ett fenomen som kallas haloeffekten (Hinton, 1993). Hur skapar man då ett positivt första intryck? Jag har utgått från en definition av estetik där begreppet är uppdelat i två dimensioner, klassisk och uttryckande (Lavie och Tractinsky, 2003).

Fenomenet after work uppkom i början av 1990-talet men det har först på senare år blivit ett vanligt förekommande fenomen (Porsfelt 2004). Med after work menas att man går direkt ut på krogen efter jobbet (Sigfridsson 1999). After work har blivit en sorts ritual där man lämnar arbetsrollen för att ingå i en fritidsroll (Porsfelt 2007). Heldmark (2005) påvisar att svenskarnas dryckesvanor har förändras. ?Helgsupandet? har till viss del övergått till nöjes- och njutningsdrickande och där har storstäder ett annorlunda dryckesmönster än småstäder (Sigfridsson 2005).

InledningAnledningen till att kartlägga upplevd stress gällande krav, kontroll och socialt stöd hos socialtjänsten är att vi ansåg dessa som en intressant undersökningsgrupp, eftersom de verkar för positiva förändringar i utsatta människors liv. Samtidigt som vi önskade ta del av deras upplevda arbetssituation utifrån krav, kontroll och socialt stöd. Denna kartläggning är dessutom tänkt att kunna ligga till grund till framtida personalförbättringar eftersom krav, kontroll och stöd är påverkningsbara faktorer.Enligt Arbetsmiljöverket och Statiska Centralbyrån (2001) har andelen utsatta för höga psykiska krav i arbetet ökat kraftigt. Andelen med liten kontroll samt andelen som saknar möjlighet till socialt stöd från arbetskamrater och arbetsledning tycks också ha ökat. Att vara utsatt för höga krav och låg kontroll i arbetet, spänt arbete, har inom arbetslivsforskningen visat sig kunna leda till stress, även definierat som psykosocial påfrestning.

The progress in the field of technology is often described as massive and its development has had a great impact on the social development (Vetenskapsrådet, 2012). As a result of the digital evolution, there has been a change in the way customer and company interact (Normann, 2011). The traditional way for players to interact with each other required an interaction human to human (ibid), a mode of interaction that now can be replaced or supplemented by todays technology and often Internet-based solutions (Salomonson et al., 2013). These technological solutions, the technical interaction, are often referred to as self-service systems. These systems enables the customer to carry out the tasks previously performed by the company (Hilton and Hughes, 2013).