I samband med organisationsförändringar och andra förändringar som sker i omvärlden idag, använder vissa organisationer konsulter. En konsult är yrkesbenämningen på en person som ägnar sig åt rådgivande verksamhet inom ett visst område. Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka motiv en organisation har när de externt anlitar konsulter. Den empiriska studien har jag gjort med en kvalitativ ansats genom tre personliga intervjuer. Jag har gjort en fallstudie av en kommun som finns i Norrbottens län.

Vi ville med vår undersökning få en förståelse för varför ett företag väljer att hyra in konsulter, samt hur företaget betraktar sina konsulter jämfört med sina tillsvidareanställda avseende policys, strategier och utbildningar. Vi vill även titta på hur konsulten ser på sin situation jämfört med en tillsvidareanställd. Resultatet visade att det företag vi undersökt hyr in personal för att möta tillfälliga arbetsanhopningar samt för att få in expertkompetens i företaget..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur konsulter upplever sin arbetssituation i gränslandet mellan två organisationer, bemanningsföretaget och kundföretaget. För att analysera detta har vi utforskat olika mekanismer som påverkar konsulters formella tillhörighet samt deras känsla av tillhörighet respektive utestängning hos kundföretagen.Vi har för att genomföra denna studie använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt, där vi utfört semistrukturerade intervjuer med sex konsulter som arbetar inom bemanningsbranschen.Vi har kommit fram till att konsulters formella tillhörighet finns hos båda företagen samtidigt som den känslomässiga tillhörigheten ligger hos kundföretaget. Konsulters situation i gränslandet mellan organisationer är problematisk, främst på grund av en komplex tillhörighet. Vi har kommit fram till att konsulter oftast känner sig som en del av den sociala gemenskapen då de är ute på uppdrag, men att chefer ofta drar en skiljelinje mellan konsulter och fast anställd personal. Chefernas åtskiljande gör att konsulter inte blir en del av kundföretaget på samma villkor som fast anställd personal, och leder delvis till ett utanförskap för konsulter.Det positiva med bemanningsbranschen har visat sig vara dess flexibilitet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilka problem som finns med att styra och kontrollera konsulter med spetskompetens utifrån klientens synvinkel. Vidare avser vi att beskriva hur dessa problem kan minimeras. Studien är en induktiv, kvalitativ metod. Vi har använt oss av öppna semistrukturerade intervjuer med fyra fallföretag. Personen som är ansvarig för att anlita konsulter är intervjuad.

Bemanningsbranschen är en konkurrensutsatt bransch som ständigt växer. Det finns ett stort antal bemanningsföretag på marknaden som konkurrerar om både konsulter och kundföretag. Studien undersöker vilka strategiska områden bemanningsföretag bör ar-beta med för att överleva på marknaden. Vilka faktorer som är viktiga att ha i åtanke.Studien genomfördes på ett anonymt fallföretag. Fallföretaget är ett av de ledande före-tagen inom bemanningsbranschen.

Brist på djupare sociala relationer på arbetsplatsen kan leda till lägre social tillfredsställelse och därmed lägre arbetstillfredsställelse. Den här empiriska studien har undersökt om det är någon skillnad i arbetstillfredsställelse mellan kontorsbaserade och fältbaserade läkemedelskonsulter, då möjligheterna till socialt umgänge med kollegor är lägre för fältbaserade konsulter. Hypotesen var att kontorsbaserade konsulter upplever högre arbetstillfredsställelse då de har möjlighet till mer social kontakt med sina kollegor. I studien ingick 112 personer. Signifikant samband uppvisades mellan social tillfredsställelse och arbetstillfredsställelse.

Titel: Kan konsulter ersätta egen personal? ? Sett ur en personalekonomisk synvinkel.Datum: 2013-05-29Lärosäte: Mälardalens högskola, VästeråsInstitution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST)Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hpFörfattare: Sofie Lindskog Jenna NiemiHandledare: Ulla PetterssonExaminator: Cecilia ErixonNyckelord: Personalekonomi, bemanningsföretagProblemformulering: Är rekrytering en viktig faktor för företagen i valet mellan att anställa egen personal eller hyra in konsulter? Påverkar den tredje parten relationen mellan företag och konsult när företagen hyr in personal från bemanningsföretag? Vad föredrar företagen, anställa egen personal eller hyra in konsulter?Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka företagets syn på anställning av egen personal i stället för att hyra in konsulter till företagets ekonomiavdelning.Metod: För att uppnå syftet med denna studie så använde vi oss av en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse av ämnet. Vi inhämtade vårt material till referensramen från litteratur, vetenskapliga artiklar och elektroniska källor. Material till empirin har hämtats från intervjuer med fyra olika företag.Slutsats: Valet mellan att anställa egen personal eller hyra in konsulter är väldigt individuellt. Oftast beror det på vilken ekonomisk situation företaget befinner sig i och hur marknadsstrategiska de är när det gäller rekrytering.

En organisation som önskar vara både lärande och flexibel behöver kunna tillvarata, överföra, och utveckla kunskap och kunnande mellan medarbetare oavsett roll och position. Syftet med studien är därför att bidra till förståelsen för hur organisationer kan främja överföring och utveckling av kunskap mellan anställda och konsulter, genom att studera individers förståelse av kunskapsöverföring i vardagen i en kunskapsintensiv offentlig verksamhet. Den teoretiska referensramen bygger på teorier om flexibilitet och konsulthantering tillsammans med lärandeteorier om kunskapsöverföring. Dessa knyts sedan samman genom tidigare forskning vilken kombinerar båda forskningsfälten. En kvalitativ fallstudie har genomförts av två grupper på en IT-avdelning i en offentlig verksamhet och resultatet baseras på 11 semistrukturerade intervjuer med konsulter, anställda och chefer.Föreliggande studie visar att det krävs olika strategier för kunskapsöverföring beroende på vilken typ av konsult som används.

Denna uppsats, som är skriven på kandidatnivå vid företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet, behandlar användandet av konsulter. Det användande som uppsatsen är riktad mot är svenska företagsledningars användande av strategi- och organisationskonsulter. Uppsatsen försöker inte komma fram till om konsulter är bra eller dåliga. Istället försöker den hitta lösningar för företagsledningar så att de kan förbättra sina användningssätt av konsulter och få mer värde av konsultservicen som köps in. Uppsatsen går i kronologisk ordning igenom den process som företagsledningar går igenom från valet av konsult till utvärderingen.

Förändringar i organisationer är komplexa processer. Ofta tasutomstående konsulter in för att hjälpa till att utföra förändringar.I detta arbete har konsultföretaget Lotscenters® hantering av demotstånd som uppstår vid organisatorisk förändring studeratsoch även vilka motstånd som metoderna reducerar.En teoretisk modell som främst bygger på Kotters ochSchlesingers® teorier har använts. Den empiriska informationenhar hämtats från intervjuer med konsulter från Lots® och ävenmed en person från Arla foods, kund till företaget.Enligt resultatet av undersökningen tränar Lots® ledningen ochvissa utvalda personer i organisationen till att effektivt utföraförändringen. De inför också målstyrning som system iorganisationen. Träningen och målstyrningen har en indirektverkan på motstånden.

Syftet är att, baserat på empiriska studier, formulera hypoteser kring karaktärsdragen i bemanningsföretag. Detta genom att undersöka de anställdas upplevelse av arbetet, varför de har sökt sig till ett bemanningsföretag samt hur de ser på sin framtid inom företaget. Undersökningen är hypotesskapande genom en enkätundersökning som skickats ut till 103 konsulter i tre bemanningsföretag. Studien har resulterat i sex stycken hypoteser kring karaktärsdragen i de undersökta bemanningsföretagen..

ABSTRAKTLinnéuniversitetetInstitutionen för pedagogikArbetslivspedagogik15hpTitelMöjligheter till lärande för inhyrda konsulter ?utifrån tremotivationsarenorEngelsk titelLearning opportunities for externalconsultants?from three sources of motivationFörfattareAnnie Andersson, Linn IsbergHandledareStefan SellbjerDatum8januari 2015Antal sidor29NyckelordLärande, inre motivation, yttre motivation, konsultStudien syftade till att undersöka hur konsulternaupplevde sinamöjlighetertill lärande i förhållande till studiens tre framträdande motivationarenor; individen, bemanningsföretaget och kundföretaget. Den berörde ävenvilken betydelse dessaarenenorhade för konsulternas lärande. Fyra konsulter intervjuades genom semistrukturerade intervjuer.Transkriberingen bearbetades systematiskt genomen innehållsanalys, vilket bidrog tillresultatdelenstematiseringar. Empirin analyserades och sattes i relation till tidigare forskning.

Att utveckla hållbart innefattar att behoven hos den nuvarande generationen möts utan att äventyra framtida generationers möjligheter. En integrerad syn på hållbarhet är viktig eftersom de tre dimensionerna (ekologisk, ekonomisk och social) är förbundna med varandra. Samhället ställer krav på arbete kring hållbarhetsfrågor och att företag tar ansvar för sina organisationer. Offentliga upphandlingar innehåller krav på att företag kommunicera sitt arbete kring hållbar utveckling. Studien visar på att IT- företag känner denna press och de arbetar ständigt med att förbättra sättet de kommunicerar och presenterar arbetet kring hållbarhet.

Problemformulering och syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur PR-konsulter uppfattar sina arbeten och relationer med journalister i kontext till de förändringar som skett inom journalistiken. Syftet är sprunget ur att det skett förändringar inom journalistiken, där journalister numer tvingas att förhålla sig till nya förutsättningar, där de måste producera mer material till en lägre kostnad, vissa forskare och tidigare studier pekar på att det lett till ett ökat behov av färdigpaketerade nyheter. Anledningen till att vi valt att studera just PR-konsulter och inte andra arbeten inom den kommunikativa sfären är dels att allmänheten har ett betydligt lägre förtroende för PR-konsulter, än exempelvis informatörer. Det finns även studier som indikerar att PR-konsulter idag har en rutinmässig och regelbunden samverkan med journalister, vilket är en ytterligare motivering till att vi valt att studera PR-konsulerna.Metod och material: I denna studie har vi använt oss av samtalsintervjuer för att få fram vårt resultat. Dels användes en intervjuguide, men det uppstod även frågor under intervjuerna som då ställdes till intervjupersonerna.

Utifrån Arbetsmiljöverkets granskningar och senaste rapporteringar som visade att den snabbt växande bemanningsbranschen stod för flest inrapporterade arbetsolyckor jämfört med andra branscher, var syftet med denna studie att undersöka hur bemanningsansvariga arbetade med introduktionsprocesser och arbetsmiljöarbete för nyanställda och befintliga konsulter. Tre semi-strukturerade intervjuer genomfördes med bemanningsansvariga. Resultatet visade att arbetet med introduktion och arbetsmiljö, i de flesta fall, följer de riktlinjer och lagar som går i linje med hur arbetsgivare ska undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sätt som ger konsulterna en bra start på sin nya arbetsplats och att ohälsa förebyggs. Bemanningsansvariga betonade vikten av att introduktioner genomfördes för att konsulterna skulle få en så bra start som möjligt, eftersom dem inte har möjligheten att närvara i deras arbete på kundföretagen. Information gavs om anställningsförhållandena, och de tydliggjorde även det ?delade? arbetsmiljöansvaret som förekom för bemanningsföretag och kundföretag enligt arbetsmiljölagen.