Bakgrund och Problem: MÄnga stora företag skriver nuförtiden vÀldigt mycket om CorporateSocial Responsibility, det vill sÀga socialt ansvar. CSR Àr frivilliga upplysningar som företagkan kommunicera pÄ olika sÀtt. Internet har under de senaste decennierna blivit allt merpopulÀrt, och det Àr vanligt att företag kommunicerar CSR via deras hemsidor. Företagenskriver en del men i praktiken skiljer sig CSR-kommunikationer med faktiska handlingarna.De som ofta övervakar och avslöjar företagens brister i sina CSR- kommunikation Àr frÀmstmedia. Kalla fakta i TV4 har i början av Äret avslöjat att mÄnga svenska företag sÀljer dunprodukter vars dun plockats frÄn levande fÄglar.

Den hÀr uppsatsen bidrar till debatten om hÄllbara statsfinanser genom att utvÀrdera olikamÄtt pÄ statsskulden. Uppsatsen bestÄr av tvÄ delar: en litteraturstudie och en empirisk undersökning. Litteraturstudien diskuterar olika definitioner av statsfinansiell hÄllbarhet sÄvÀlsom problem relaterade till att mÀta statsskulden. Den empiriska undersökningen Àr baserad pÄ regressionsanalyser, och utmynnar i slutsatsen att nettostatsskulden Àr en bÀttre indikatorpÄ hÄllbara statsfinanser Àn vad bruttostatsskulden Àr. Följaktligen bör ett lands nettostatsskuld och nettoförmögenhet - vilka ofta bortses frÄn - fÄ större utrymme i debatten.

Demens a?r en vanlig diagnos hos a?ldre personer i Sverige. Syftet med denna studie var att underso?ka hur och varfo?r omsorgspersonal pa? en gruppbostad fo?r personer med demens anva?nder sig av klargo?rande kommunikation i det dagliga omsorgsarbetet. Studien har en etnografisk ansats, och datainsamlingsmetoden a?r deltagande observation.

Tidigare forskning visar att matematikundervisning i vÀldigt stor utstrÀckning domineras av tyst arbete i lÀrobok. Nu rÄdande lÀroplan betonar kommunikation. Denna studie syftar till att undersöka om lÀromedel i matematik kan bidra till att elever i Ärskurs 1-3 utvecklar sitt matematiska sprÄk och sin kommunikativa förmÄga. Studien baseras pÄ tre lÀromedel i matematik för Ärskurs 1-3, ett lÀromedel per Ärskurs. Med hjÀlp av kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys granskades materialet utifrÄn de teoretiska utgÄngspunkterna ramfaktorteori och lÀroplansteori samt med en socio-kulturell syn pÄ lÀrande. Resultaten visar att lÀroboken som enda ramfaktor inte möjliggör en kommunikativ matematik enligt lÀroplanens mÄl.

ZyXEL Àr en av vÀrldens ledande specialister pÄ bredbandsÄtkomsts lösningar. Huvudkontoret Àr lokaliserat i Taiwan och ZyXEL har kontor i Amerika, Europa och Asien. För nÀrvarande har ZyXEL omkring 1800 anstÀllda globalt, med distributörer i mer Àn sjuttio lÀnder och produkter marknadsförda i fler Àn 150 lÀnder pÄ fem kontinenter. Jag fann att det skulle vara intressant att se hur verksamhetens interna kommunikation fungerar idag och hur Shannons och Weavers kommunikationsmodell skulle kunna appliceras pÄ den interna kommunikation jag valt att undersöka. Kommunikation Àr en nyckel för utveckling hur informationsspridning appliceras inom företaget i vardagen om nya produkter och koncernnyheter och interna arbetsannonser.

I en allt mer globaliserad vÀrld Àr det nödvÀndigt att mÀnniskor kan och har förmÄgan att jobba i andra lÀnder och med medarbetare som har en annan kulturell bakgrund.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka egenskaper som krÀvts för ett interkulturellt ledarskap hos ledare som jobbat utomlands och vad de lÀrt sig av sina erfarenheter under den hÀr tiden.Studien har haft en kvalitativ ansats dÀr insamlingen av empirin har skett pÄ ett av Sveriges största företag som nÀmns som "Koncernen" genom semistrukturerade intervjuer.Resultatet har visat att kommunikation spelar en mycket stor roll i detta avseende. Detta innefattar bÄde verbal och icke-verbal kommunikation. Viktiga egenskaper hos interkulturella ledare Àr bl.a. förmÄgan att vara öppen och social. Samtliga intervjupersoner ansÄg att vistelsen utomlands hade gjort att deras yrkesroll stÀrkts bÄde i yrkeslivet och i det privata..

Livsmedelsinspektörernas arbetsuppgift Àr att kontrollera att lagen om hantering av livsmedel efterföljs av restaurangÀgare. För att göra detta krÀvs ett gott samarbete med en effektiv kommunikation. Syftet med denna studie Àr att analysera hur kommunikationen upplevs mellan livsmedelsinspektörer och restaurangÀgare. Vilka hinder förekommer vid kommunikationen mellan livsmedelsinspektörer och restaurangÀgare samt vad som kan förbÀttras? Den metod som anvÀnds inför denna studie Àr intervjumetodik med analysformen öppna men strukturerade intervjuer.

Bakgrund: The Standish Group, CompTI, (Computing Technology Industry Association) och Good ? to ? great visade i sina studier att de frÀmsta faktorerna för ett lyckat IT-projekt handlar om att bjuda in aktörerna i utvecklingsarbetet, förbÀttra kommunikationen mellan berörda parter samt att anvÀnda rÀtt personal pÄ rÀtt plats. Detta medför att konsulten mÄste inneha en mellanmÀnsklig kunskap för att kunna förtydliga den kommunikation som uppstÄr vid interaktionen med anvÀndaren. Syfte: Att undersöka vilka mellanmÀnskliga kommunikationskunskaper yrkesverksamma systemvetare inom konsultbranschen upplever sig sakna och möjligtvis behöva efter avslutade studier i systemvetenskap.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats baserad pÄ fem intervjuer. Materialet har transkriberats, kodats och strukturerats enligt beskriven bearbetningsmetoden.Resultat: I resultatet framkom det tvÄ olika kategorier; viktiga aspekter och avsaknad av kunskaper.Slutsatser: Denna studie pÄvisar att konsulter saknar kunskaper inom mellanmÀnsklig kommunikation efter avslutade studier frÄn olika systemvetenskapliga program i Sverige.

Syftet med denna uppsats Àr att, pÄ Företag X, undersöka arbetsledarnas upplevelse av kommunikationen mellan arbetsledarna och medarbetarna samt att undersöka hur arbetsledarna upplever att medarbetarna motiveras och hur arbetsledarna motiverar sig sjÀlva.Faktorer som undersöks mer ingÄende Àr arbetsledarnas upplevelse av:hur uppÄtriktad kommunikation frÀmjasatt kommunicera impopulÀra budskapeventuella hinder i kommunikationenickeverbal kommunikationhur feedback fungeraratt skapa mÄl för motivationövriga sÀtt att skapa motivationarbetsledarnas sÀtt att motivera sig sjÀlvaFrÄgestÀllningarna Àr följande:Hur upplever arbetsledarna kommunikationen mellan arbetsledarna och medarbetarna?Vilka eventuella hinder upplever arbetsledarna för kommunikationen?Hur upplever arbetsledarna att medarbetarna motiveras?Hur motiverar arbetsledarna sig sjÀlva?Undersökningen Àr kvalitativ och intervjuer har anvÀnts för att samla in empiri. Sex intervjuer har genomförts med arbetsledare pÄ Företag X.VÄrt resultat och analys visar att arbetsledarna beskriver att de har för avsikt att frÀmja uppÄtriktad kommunikation för att minska ryktesspridning och ŽgnÀllŽ/klagomÄl. De beskriver att de informerar impopulÀra budskap pÄ ett genomtÀnkt sÀtt genom att informera tydligt i mindre grupper. Arbetsledarna beskriver vissa hinder i kommunikationen sÄ som att de inte utbildats i kommunikation och attityd bÄde deras egen och medarbetarnas.

I föreliggande uppsats undersöktes upplevelser av att vÀxaupp och leva med komplext hjÀrtfel genom semistrukturerade intervjuer medsju ungdomar i Äldrarna 15-18 Är. Genom en tematisk analys Äterfanns fleratonÄrstypiska aspekter och teman. Resultaten visade Àven pÄ psykosocialaaspekter och potentiella utmaningar specifikt relaterade till hjÀrtfelen, vilkaungdomarna försöker hantera pÄ flera olika sÀtt. Majoriteten uppgav att deidag lever relativt opÄverkade av sitt komplexa hjÀrtfel, att de anser sig varasom andra jÀmnÄriga samt uppfattar vardagen som hanterbar. Ur etttidsperspektiv noterade flera att det har blivit lÀttare att leva med sitt hjÀrtfelsom Àldre.

Det finns idag ett antal kommunikationskanaler för tandlĂ€kare och tandtekniker att anvĂ€nda sig av i deras dagliga arbete med varandra. FörutsĂ€ttningarna Ă€r stora för att kommunikationen skall fungera effektivt mellan tandlĂ€kare och tandtekniker. En tydlig och effektiv kommunikation Ă€r ett mĂ„ste om tandteknikern skall kunna tillverka ersĂ€ttningar av god kvalitet. MĂ„nga tandtekniker Ă€r ofta missnöjda med den information som arbetsordern tillhandahĂ„ller. Även om kommunikationen mellan tandlĂ€kare och tandtekniker har blivit bĂ€ttre och att tandteknikern har fĂ„tt en mer jĂ€mbördig status med tandlĂ€karen sĂ„ kvarstĂ„r fortfarande brister i kommunikationen. NĂ„gra av frĂ„gorna som uppstĂ„r Ă€r: Vad kan man göra för att fĂ„ tandvĂ„rdsteamet att förstĂ„, att effektivare arbetsrutiner leder till avsevĂ€rt förbĂ€ttrad kommunikation? Kan man standardisera arbetsordern pĂ„ nĂ„got sĂ€tt, och att detta tillsammans med en bra undervisning pĂ„ tandvĂ„rdshögskolorna, leder till förbĂ€ttrad kommunikation? Syftet med studien Ă€r att ta reda pĂ„ hur kommunikationen mellan tandlĂ€kare och tandtekniker Ă€r, frĂ„n tandteknikers synvinkel med fokus pĂ„ arbetsordern.

Titel: Riksdagspartiernas kommunikation pÄ Facebook.Författare: Kristin Claréus WÀstlund, Jakob SÀw, Klara SchÄltz Bodinson.Handledare: Nicklas HÄkansson.Kurs: Examensarbete i Media- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistikoch kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2014.Syfte: Syftet med studien Àr att systematiskt analysera hur de politiska partierna kommunicerar pÄ Facebook.Sidantal: 53Metod: Kvantitativ innehÄllsanalys.Material: Studien undersöker riksdagspartiernas publicerade inlÀgg pÄ Facebook under de tre sista veckorna innan riksdagsvalet Är 2014.Huvudresultat: Studiens resultat visar att kanalen Facebooks anvÀndning för politisk kommunikation Àr under utveckling. Medan samtliga svenska riksdagspartier Àr aktiva pÄ kanalen sÄ differentierar sig sÀttet det faktiska bruket. De mest frekventa publiceringarna innehÄller text ihop med bild eller video och framförallt syftar de till att sakpolitiskt informeraeller kampanjuppdatera. Vidare konstateras att Facebook anvÀnds fristÄende frÄn de traditionella massmedierna och vid lÀnkning sker det framförallt till andra sociala medier.Kanalen nyttjas flitigast bland de mindre partierna exempelvis Miljöpartier och Folkpartiet men nÀr det kommer till att anvÀnda kanalens interaktiva funktioner för relationsarbete sÀrskiljer sig partierna. DÄ gÄr det istÀllet att se att de bland somliga partier finns en strÀvan att interagera med sina publiker medan samspelet helt exkluderas hos andra.

Sjuksköterskan har ett ansvar att stödja anhöriga till patienter i palliativ vÄrd dÄ det Àr betydelsefullt för att de skall kunna medverka i och förstÄ den vÄrdande situationen. Varje möte Àr unikt och det krÀvs en anpassningsbarhet och en fungerande kommunikation. Kommunikationen mellan sjuksköterskan och anhöriga leder till tolerans, samverkan och tillfredsstÀllande av behov. Syftet med studien var att beskriva möten mellan sjuksköterskor och anhöriga till patienter i palliativ vÄrd. Metoden som har anvÀnts var en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Denna uppsats handlar om moral och moraliska val i vÀsterlÀndska RPG-dataspel. Uppsatsen granskar hanteringen av moral och moraliska val i tre spel: Baldur?s Gate 2 (Bioware 2000), Fallout 2 (Black Isle Studios 1999) och The Witcher (CD Projekt Red 2007). Förutom den kritiska granskningen finns det Àven med en intervjudel, dÀr nÄgra speldesigners med erfarenhet av att göra spel med moraliska teman och val intervjuas om frÄgor relaterade till moral och moraliska val i spel. Uppsatsen kommer fram till ett antal resultat, bland annat vikten av konsekvenser, vikten av att val skall vara svÄra och svÄrigheten med valfrihet i spel.

VÄrt syfte med denna studie Àr att belysa förskolebarns kommunikation, samarbete, motivation och deras uppfattning om vad de lÀr sig. Detta har vi undersökt ur ett sociokulturellt perspektiv pÄ vÄr litteraturbakgrund och sedan kopplat till observationer med efterföljande intervjuer. Vi har bearbetat vÄrt insamlade material genom att kategorisera olika sÀtt att interagera. LitteraturgenomgÄngen visar att det Àr en fördel att anvÀnda datorn tillsammans med andra, vilket vi ocksÄ sett i vÄr undersökning. Barnens konstanta sprÄkande för att förklara och beskriva vad de ser pÄ datorskÀrmen stimulerar sprÄkutvecklingen och fÄr dem att reflektera över sitt eget lÀrande..