Studien fokuserar kring ämnet implementering av en teknisk plattform inom en organisation. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilka problem som kan uppstå vid införandet av en teknisk plattform inom en verksamhet samt varför dessa problem uppstår. För att besvara frågeställningen genomfördes en kvalitativ fallstudie av ett projekt inom Region Skåne där fokus låg på att implementera en teknisk plattform. Resultatet från studien påvisade tre centrala problem som projektet stötte på under implementeringen av den tekniska plattformen men även orsaken till dessa problem. De tre centrala problem som identifierades var samarbets- och tekniska problem men även svårigheter att följa tidsplanen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad feedback har för betydelse och funktion i undervisningssituationer sett ur ett elevperspektiv. I studien undersöks också om elevers motivation i skolarbetet kan påverkas av olika former av feedback och i fall det finns några fallgropar med de samma. Här behandlar en litteraturöversikt skolans styrdokument och lärarens ansvar utifrån flera olika perspektiv, samt tidigare forskning kring hur samspelet ser ut mellan tanke, känsla, behov och motiv i relation till elevens motivation. Studien utgår från en kvalitativ ansats innehållande kvalitativa intervjuer med åtta elever.Den slutsats som kan dras utifrån det resultat som framkommit är att feedback fungerar motiverande i anslutning till elevers delmål i skolan, dock uttrycker sig eleverna olika gällande detta och alla är inte medvetna om hur feedback påverkar dem då de är ovana vid denna typ av reflektion. Den feedback som ges till eleverna varierar både i form och i frekvens och accepteras olika utav olika elever.

Problem och syftenNa?r projekt befinner sig i extrema miljo?er a?r betydelsen av ett fo?rdelaktigt beslutsfattande avgo?rande. Om projektdeltagarna inte lyckas ta genomta?nkta beslut finns det risk fo?r att projektet misslyckas vilket involverar allvarliga konsekvenser. Med hja?lp av denna studie vill vi studera beslutsfattandet i projekt i extrema miljo?er: Hur pa?verkas beslutsfattandet av extrema miljo?er? Vi har funnit att ett antal parametrar pa?verkar projekts fo?rma?ga att ta beslut.

Arbetsprocessen för ett projekt inom mediedesign kan ta väldigt många skepnader. Formen för tillvägagångssättet styrs ofta av faktorer som omfattning, monetära resurser och tillgänglig tid. Större projekt kan innefatta flertalet aktörer på uppdragstagarens sida ? såsom projektledare, art director, copywriter och grafisk designer ? där utrymme kan ges för delmoment som förstudie, analys och förankring av arbetet till uppdragsgivare. I mindre projekt bestående av endast en designer och på sin höjd en säljare kan manuset från uppdragsgivaren vara det enda som ligger till grund för produktionen av en grafisk artefakt.

Syftet med undersökningen är att belysa förskollärares syn på snedrekrytering och förskolans möjlighet att bidra till att förebygga sådan snedrekrytering. Denna undersökning är en delutvärdering av ett projekt ?att skapa framtidsdrömmar?. Utvärderingen tar upp hur förskollärare tänker om projektet och hur detta har påverkat barnen och dem själva i arbetet men också hur förskollärarna kan arbeta för att på lång sikt bidra till att förebygga snedrekrytering. Det teoretiska perspektivet i samband med social, kulturell och individuell snedrekrytering bygger på Bourdieus grundtankar om kapital, habitus och fält.

Syftet med uppsatsen är dels att undersöka huruvida långsiktiga incitamentsprogram är lönsamma eller inte, och dels att ge förslag på hur långsiktiga bonussystemen bör vara utformade.Teoriavsnittet tar upp agentteorin där agentens och principalens roller beskrivs samt hur dessa aktörer effektivast kan samarbeta. Vidare fördjupas diskussionen kring hur företag enklast kanutforma incitamentsprogram för att kunna kringgå vanliga fallgropar. Avsnittet fortsätter sedan med att identifiera problem gällande programmens effekter på företagets långsiktiga utveckling. Slutligen diskuteras de olika räntabilitetsmåtten och alternativ till dessa som agerar måttstock vid bedömning av incitamentsprogram.Undersökningen är utförd genom en kvantitativ studie baserad på sekundärdata under sex år. Urvalet består av 20 företag inom industribranschen där tio uttryckligen har incitamentsprogram och tio som inte har incitamentsprogram.

Rapporten syftar till att ge läsaren en liten inblick i hur en artist och projektledare jobbar i en konsertproduktion och de konflikter som kan uppstå när en person axlar dessa två roller samtidigt. Jag ställer mig frågan: Vilka konflikter kan uppstå när en och samma person måste axla rollen som både artist och projektledare i ett kreativt projekt? För mig har många inre konflikter blivit till yttre konflikter, och påverkat både mig och mina bandmedlemmar. Den tydligaste konflikten som uppstod var att jag hade stora svårigheter att skärma av mina personliga känslor från mina professionella roller som artist och producent. För att ge ett djup åt syftet jämförs min erfarenhet med två andra aktörer i artist- och projektledningsbranschen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka lärprocesser som sätts igång hos körsångare i ett sceniskt projekt. Vilka är de möjliga lärprocesserna? Hur skiftar de från individ till individ? Vilka faktorer anser körsångarna bidrar till upplevelse av egen utveckling?Jag har använt mig av den litteratur och de uppsatser som publicerats inom närliggande område i första hand på svenska. Det huvudsakliga materialet är de kurssvar som 30-talet körsångare i Damkören Söt Likör vid Karlstad Universitet lämnade in som tentamensuppgift vid Kursen Sceniskt körprojekt med publik inriktning i vilket merparten av körmedlemmarna deltog. Kursen bestod i att instudera det för kören specialskrivna körverket Snorvipas Saga och tillsammans iscensätta och marknadsföra detta i en timslång föreställning inför betalande publik som en del av körens 20?års jubileum hösten 2007.För att utvärdera svaren använder jag en narrativ metod där jag utgår från Judit Bells beskrivning i Introduktion till Forskningsmetodik.

Bakgrund: Bristande kommunikation och informationsöverföring är huvudorsaken till upp-komsten av vårdskador i hälso- och sjukvården. Komplexiteten i hälso- och sjukvårds organisat-ion i kombination med den mänskliga faktorn ställer krav på struktur i kommunikationen med hjälp av standardisering. En utmaning för hälso- och sjukvården är att implementera och studera standardiserade kommunikationsmetoder och studera effekten på patientsäkerhet och arbets-miljö. SBAR (Situation-Bakgrund-Aktuell Status-Rekommendation) är en kunskapsbaserad kommunikationsmetod, utvecklad för överföring av kritisk information i komplexa arbetssituat-ioner. Metoden hjälper till att skapa den struktur och förutsägbarhet som krävs för effektiv kommunikation i komplexa arbetssituationer såväl under normala förhållanden som under stress.

Syftet med denna studie är att bidra genom en transformativ studie kring hur entreprenörskapsutbildning kan utvecklas och formas. Med utgångspunkt i hur SORIS entreprenöriella utbildning upplevdes och hur den kan utvecklas. SORIS är ett projekt vilket handlar om att pröva hur sociala verksamheters samarbete kan skapa och leverera fler och bättre sociala tjänster. Där vi har koppling till tre av dess delprojekt vilka är SNI, Gottfrids Lada och Växjö Ung Kompetens. Att integrera entreprenörskap i högskolundervisning kan hamna på kollisionskurs med sådan undervisningsmetod som ligger närmre rådande samhällstrend.

Min hypotes har varit att det som landskapsarkitektstudenterna på Sveriges lantbruksuniversitet i Ultuna (SLU/Ultuna) lär sig är inriktat på att lösa de funktionella och vetenskapliga aspekterna snarare än de estetiska vid gestaltning. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka hur förhållandet mellan gestaltning och vetenskap står sig mellan SLU/Ultuna och ?Austin E. Knowlton School of Architecture? (KSA), genom jämförelse av utbildningens uppbyggnad, fakta och kurser vid de båda universiteten. Resultatet visar både skillnader och likheter mellan utbildningen på de valda universiteten, vilket åskådliggörs genom tabeller, diagram, kursbeskrivningar och projekt.

Allt fler förespråkar ett mer kreativt tänkande i företagsvärlden. Samtidigt har den traditionella marknadsföringen fått kritik för bristen på kreativitet inom disciplinen. Många menar att det inom designdisciplinen finns metoder och tankesätt som främjar kreativitet och innovation användbara i företagsvärlden. Samtidigt ser vi hur designintresset i många av de större företagsekonomiska skolorna världen över ökat. Vi har tillsammans med sex stycken andra studenter, fyra från industridesigninriktingen på Konstfack och två från Marknadsakademien vid Stockholms universitet, bedrivit ett interdisciplinärt affärsutvecklingsprojekt.

Att gräva upp och återvinna värdefulla material från gamla deponier har en enorm miljöpotential i form av utvinning av resurser. I dagsläget innebär emellertid sådana återvinningsprojekt stora osäkerheter och därmed ekonomiska risker för företag. Anledningen är att det finns många deponier att välja mellan och dessa skiljer sig ofta åt med avseende på ålder, storlek, typ av avfall och lokalisering vilka alla är faktorer som direkt kan påverka om ett projekt blir lönsamt eller inte. För att minska de ekonomiska riskerna behöver företag i återvinningsbranschen på förhand kunna identifiera skillnader mellan olika deponier. I denna uppsats genomförs en systematisk litteraturöversikt över inventeringar av deponier.

För att vara konkurrenskraftigt i dagens samhälle krävs det att företagen ständigtförbättrar sig, optimerar sina metoder och utvecklar sina produkter. Förbättringsprocesserna hos företagen sker till stor del i projektform. En intressant frågaatt undersöka är hur en projektgrupp skapas till ett internt utvecklingsprojekt. När det kommer till skapandet av projektgruppen till ett förbättringsprojekt dyker det upp en del frågor som företaget måste ta ställning till, om vad som ska prioriteras. Vid valet av projektledare är det intressant att fördjupa sig i just vem som enligt företaget ärbäst lämpad att fylla denna position.

Årets utställning på Konstfack skall inte ha någon tryckt katalog. Det skapar ett unikt tillfälle för oss att göra en själva ? som vi vill. Idéen är att vi skall skapa ett masterprojekt för varenda elev som tar examen på varje institution för att sedan använda detta material till en examenskatalog. Katalogen presenteras sedan i utställningen som om den vore ?den officiella?.