I denna uppsats undersöks samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik och hur detta är kopplat till arbetsvilja i ett urval om 21 länder. Metoden som används är en beskrivning av arbetsmarknadspolitik i olika länder samt analys baserad på flernivåregression. Data är hämtad från ISSP och OECD. Uppsatsens slutsats är att en hög arbetsvilja har en tydlig koppling till ett lands kombination av arbetsmarknadspolitik och att denna koppling antar olika former med samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och ett lands investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta är relevant för diskussionen om hur välfärdsstaten kan överleva på längre sikt genom motverkande av de negativa incitament som skapas av vissa av dess beståndsdelar..

Verksamheter idag bör identifiera ansvarsroller som innehar klart definierade ansvarsområden igenom hela utvecklingsprocessen, för att kunna hantera den ständigt föränderliga miljön IT-utvecklingen framkallar.I den här studien behandlas teoretiskt hur olika författare ser på ansvarsroller och ansvarsfördelning vid IT-investeringar. Därför har syftet med den här uppsatsen varit att identifiera, beskriva och jämföra olika teoretiska aspekter för ansvarsfördelning vid ITinvesteringar. Studien har fokuserat på applikationsinvesteringar men även infrastrukturinvesteringar berörs då författare specifikt tar upp detta i sin syn på ITinvesteringar.Studien är gjord med en kvalitativ metod och en explorativ, komparativ och konceptuellt analytisk ansats.För att ge läsaren en inledande bild av studieområdet har förhållandet mellan IS-arkitekturer, arkitekturfilosofier och ansvarsförhållanden beskrivits. Vi visar också hur ansvarsroller och ansvarsområden har förändrats över åren.I litteraturstudien har ansvarsroller och deras ansvarsområden enligt olika författares åsikter föreställts. Därefter följer en analys där identifierade roller från litteraturstudien har utmynnat i tre huvudroller; företagsledningen, IT-avdelningen och operativ ledning.

Denna uppsats behandlar ämnet investeringskalkylering i ett större företag. Investeringskalkyler behövs för att kunna fatta rationella investeringsbeslut. Utgångspunkten för detta arbete har varit en uppdragsstudie av ett större investeringsprojekt hos LKAB. De teorier som vi har studerat säger att investeringsprojekt ofta får ett sämre utfall i verkligen än vad kalkylen visade. Syftet med uppsatsen var att se hur väl det verkliga utfallet av investeringen stämmer överens med det kalkylerade, hur processen vid investeringskalkylering ser ut och hur företaget behandlar risker i samband med investeringar.

Projektarbetet har utförts på Kågesågen, där det finns ett behov att öka effektiviteten på mätstationen där virke mäts in för betalning och produktionsstyrning. Ledningens ambitioner är att optimera mängden inmätt kubik i mätstationen. Planer finns även att göra investeringar för att öka effektiviteten, vilket medför att ledningen vill veta var behovet är som störst. Syftet med studien var att ge sågen en uppfattning om utnyttjandegraden av mätstationens nuvarande kapacitet samt ge åtgärdsförslag för att minska stopp och stockluckor. Detta skulle ske genom en tidsstudie på 120 timmar.

I allt större utsträckning måste organisationer idag kunna visa nyttan av IT-investeringar. Därför använder organisationer nyttovärderingsmodeller allt mer som ett hjälpmedel för att kunna påvisa denna nytta. Lönsamma IT-investeringar får man dock inte enbart genom att nyttovärdera, detta beror på att dessa modeller inte säger hur de förväntade och utmålade nyttoeffekterna ska säkerställas utan bara vad man siktar på. Därför syftar denna uppsats till att ta fram riktlinjer som kan hjälpa organisationer i sitt arbete med att uppnå de förväntade nyttorna från en IT-investering. I denna studie har vi intervjuat tre större organisationer som genomfört nyttovärderingar och frågorna som ställts utgår från teorier som behandlar nyttovärderingar.

Nyckelord: CSR, SRI, Shareholder Value och Etiska placeringar Problemformulering: Hur ser förvaltarna och investerarna på framtiden för CSR/SRI och kommer deras jobb som förvaltare och investerare att förändras efter kriserna som varit? Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur CSR och SRI har och kommer att utvecklas på den svenska investeringsmarknaden.Metod: För att besvara studiens syfte och frågeställning valdes en kvalitativ ansats. I uppsatsen intervjuas investerare som arbetar dagligen med CSR/SRI investeringar. I uppsatsen används artiklar inom området för socialt hållbara investeringar. De svar som erhålls av respondenterna i intervjuerna granskas, reflekteras samt jämförs med tillgänglig forskning på området.

I denna uppsats undersöks samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik och hur detta är kopplat till arbetsvilja i ett urval om 21 länder. Metoden som används är en beskrivning av arbetsmarknadspolitik i olika länder samt analys baserad på flernivåregression. Data är hämtad från ISSP och OECD. Uppsatsens slutsats är att en hög arbetsvilja har en tydlig koppling till ett lands kombination av arbetsmarknadspolitik och att denna koppling antar olika former med samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och ett lands investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta är relevant för diskussionen om hur välfärdsstaten kan överleva på längre sikt genom motverkande av de negativa incitament som skapas av vissa av dess beståndsdelar..

I denna uppsats undersöks samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik och hur detta är kopplat till arbetsvilja i ett urval om 21 länder. Metoden som används är en beskrivning av arbetsmarknadspolitik i olika länder samt analys baserad på flernivåregression. Data är hämtad från ISSP och OECD. Uppsatsens slutsats är att en hög arbetsvilja har en tydlig koppling till ett lands kombination av arbetsmarknadspolitik och att denna koppling antar olika former med samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och ett lands investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta är relevant för diskussionen om hur välfärdsstaten kan överleva på längre sikt genom motverkande av de negativa incitament som skapas av vissa av dess beståndsdelar..

SammanfattningI Varbergs kommun kommer ett stort infrastrukturprojekt att genomfo?ras, vilket ga?r under namnet stadsutvecklingsprojektet. Projektet a?r under planeringsfasen och innefattar tre delprojekt. Fo?rst kommer hamnprojektet, sedan kommer tunnelprojektet och sist kommer exploatering av den nya stadsdelen.

Efter ett beslut av riksdagen i december 2007 slopades förmögenhetsskatten. Regeringens syfte med att ta bort skatten var att det skulle leda till ökade investeringar i landet och att det då skulle skapa fler arbetstillfällen. De ville också att pengar som undanhållits i utlandet skulle flyttas hem. I arbetet granskas hur utfallet blev. Dels för landet men främst ur företagens synvinkel.

Titel: Investeringsprocessen hos ett IT-företag ? en fallstudie av Visma Spcs ABBakgrund: En strukturomvandling har ökat kraven på dagens företag, krav som rör kontinuerlig förnyelse och förbättring, något som fört med sig ökade investeringsbehov. En bransch som tydligt präglas av de nya omvärldsförhållanden som strukturomvandlingen fört med sig är IT-branschen, en relativt ny och kunskapsintensiv bransch där immateriella investeringar dominerar. Visma Spcs AB är ett Växjöbaserat IT-företag som genomför stora immateriella kapitalsatsningar, framförallt i produktutveckling och humankapital.Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och analysera Visma Spcs investeringsprocess, med fokus på företagets immateriella investeringar, och att bidra med kunskap om problematiken kring hantering och beslutslogik gällande ett IT-företags investeringar.Metod: Uppsatsen är utformad som en kvalitativ fallstudie med Visma Spcs som fallföretag. Det empiriska underlaget för uppsatsen utgörs av semistrukturerade intervjuer med tre av företagets anställda, verksamma inom olika avdelningar på företaget.Resultat, slutsatser: Visma Spcs investeringsprocess består av fem stycken olika faser, nämligen initiering, informationsinsamling, utvärdering av alternativ, framdrivning mot beslut samt beslut.

Sedan elmarknadsreformen 1996 är den svenska elmarknaden öppen för konkurrens när det gäller att producera och sälja el. Den fria marknaden ställer större krav på elhandelsföretagen än monopolet gjorde. Stora investeringar krävs från företagen för att möta kundernas och statens krav. Jämtkraft AB är ett av dessa elföretag och de har nyligen investerat i ett kraftvärmeverk.Det finns många olika sätt att göra dessa investeringar på och mycket litteratur skrivet om hur man tar beslut om investeringar och vilket beslutsunderlag man skall ta hänsyn till. Den mesta litteraturen handlar om kalkyler som beslutsunderlag men man nämner även att andra faktorer bör beaktas.

En ökad kostnadseffektivitet i svenska företag är viktigt för att dessa ska kunna bibehålla sin internationella konkurrenskraft. Då el- och andra energipriser förutsägs stiga i framtiden ökar även företagens energikostnader. Genom energieffektivisering kan företag minska sina kostnader utan att förlora konkurrenskraft.Detta arbete har utförts på GETRAG All Wheel Drive AB i Köping och syftar till att kartlägga företagets energianvändning och därigenom lokalisera potentiella möjligheter till energieffektivisering av företagets olika processer. Kartläggningen har haft särskilt fokus på elenergianvändningen då denna står för den största kostnaden bland energislagen. Hänsyn har endast tagits till möjliga besparingar och ingen investeringskostnad för effektiviseringsåtgärderna har beräknats.Kartläggningen har genomförts genom mätningar av elanvändningen på produktionsnivå i kronhjulstillverkningen samt insamling av övergripande mätdata över elanvändningen för övriga stöd- och produktionsprocesser.

Bakgrund: Vanligtvis likställs en investering med en hård investering som kan aktiveras i balansräkningen. Av vissa har investeringsbegreppet en vidare betydelse och innefattar även mjuka investeringar i form av exempelvis reklamkampanjer. Vi finner det intressant att undersöka om investeringsprocesser vid mjuka investeringar skiljer sig från hårda. I mitten av 1960-talet presenterade Renck en undersökning över hur svenska företag använde sig av investeringskalkyler. Tio år senare följde Tell upp denna studie med att se om det skett några förändringar i de företag som Renck undersökt.

Denna rapport syftar till att ge en inblick i hur lönsamhet för investering iintrångsdetekteringssystem kan beräknas. Rapporten visar hur tre olikaberäkningsmodeller kan användas för att bedöma investeringar iintrångsdetekteringssystem. I resultatet för rapporten presenteras hur modellernafungerar, datainsamlingen för modellerna berörs och beräkningsexempeldemonstreras för var och en av modellerna. Från de tre beräkningsmodellerna haräven ett enklare interaktivt verktyg tagits fram, vilket skall kunna användas för attgöra beräkningar med de olika modellerna. Verktyget presenteras också i rapporten.Då rapporten fokuserar på intrångsdetekteringssystem ges också en enklare förklaringför dessa.Slutsatserna för rapporten blev bland annat att beräkningsmodellerna går att användaför att lönsamhetsbedöma investeringar i IDS, att en investering i IDS är lönsam omberäkningsmodellerna ger positiva resultat samt att insamlingen av data tillmodellerna är en besvärlig fas.