I Sverige är arbetsmarknaden tydligt könssegregerad då män och kvinnor ofta befinner sig på olika arbetsplatser samt har olika arbetsuppgifter. Detta beskrivs som ett problem ur en jämställdhetsaspekt. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kvinnliga arbetstagare upplever mansdominerade arbetsplatser. Det bolag som valts ut att ingå i studien är logistik- och transportbolaget Schenker AB, division land, där 93 procent av de kollektivanställda är män. Forskningsintervjun är vald som metod till studien där sju kollektivanställda tillsvidareanställda valdes ut från fyra olika enheter i bolaget.

Europas företag består till 99 % av små och medelstora bolag (SME) som enligt OECD är viktiga för den ekonomiska tillväxten och drivande för innovation och entreprenörskap. Det kunskapssamhälle som dessa företag verkar i präglas av en hårdnande konkurrens och ett större fokus på investeringar i immateriella resurser. Finansieringen av dessa resurser blir ett problem för små och medelstora bolag då de inte i samma utsträckning som större företag har tillgång till riskkapitalmarknaden. De blir istället hänvisade till lånemarknaden vilket gör bankerna till den dominerande parten i kreditgivningen till dessa företag. Den information kreditgivarna har att tillgå för att bedöma dessa företags kreditvärdighet är huvudsakligen de finansiella rapporterna, men en debatt har under de senaste decennierna förts huruvida de finansiella rapporterna verkligen visar ett företags rätta värde.

En sakrättsligt giltig överlåtelse kräver ett utförande av ett sakrättsligt moment. De vanligaste sakrättsliga momenten är tradition, denuntiation samt registrering. Traditionsprincipen har betraktats blivit etablerad i svensk rätt genom HD:s dom i NJA 1925 s. 130. I rättsfallet har HD angett att det vid överlåtelse av lösöre krävs tradition, alternativt registrering av överlåtelsen enligt Lag (1845:50 s.

Analysarbetet av finansiella data i samband med prognostisering blir snabbt omfattande, både ur ett teoretiskt och ur ett empiriskt perspektiv. Prognosteorierna står mot varandra. Är marknaden starkt effektiv eller finns det prognosmöjligheter? Att genomföra en empirisk prognosstudie resulterar snabbt i krävande beräkningsintensiva prognosmodeller. Då prognoser för flera tidpunkter behövs så måste beräkningarna upprepas och använda olika delmängder av tidsserierna som beräkningsunderlag.

Vi har alltsedan våra praktikperioder haft en grundläggande förståelse för hur mankan arbeta inom organisationer där innovation är ett centralt begrepp. Vi har dockaldrig kommit i kontakt med beslutsprocesserna runt dessa projekt. Efter praktikenhar vi ifrågasatt de värderingsmetoder som vi tidigare sett som relativt heltäckande.Vi är båda aktiva på börsen vilket är ytterligare en faktor som ökat vårt intresse förämnet då börsens värdering av bolag med hög risk och hög innovationshöjd ärosäker. Där saknas analyser som belyser problemet. Detta har lett till att vi söktvärderingar på dessa bolag med hjälp av olika metoder och ökat förståelsen för hurextern värdering går till.Författarnas studier har naturligtvis inspirerat valet av uppsatsämne.

Kunskapsintensiva tjänstebolags viktigaste resurs är medarbetarnas kunnande. Det är i mångtoch mycket företagets produkt och det är av stor vikt att organisationens ledarskap och kulturgrundar sig i den tanken. Att låta medarbetarnas kunskap utvecklas och överföras mellanvarandra är en konkurrensfördel som dessa bolag beror av. Mitt fallföretag är ettkunskapsföretag vars produkt beror av rådgivarnas kunskap, därför är det av stor vikt att devistas i en miljö som präglas av lärande. Min uppsats syftar till att identifiera hur kunskapöverförs och vilka faktorer som möjliggör detta.Den litteratur jag använder mig av behandlar hur organisationer kan verka för att möjliggörakunskapsöverföring och för att praktisk erfarenhetsbaserad kunskap ska spridas.

Sarbanes-Oxley Act of 2002 kom som en direkt följd av en serie företagsskandaler såsom Enron och Worldcom i USA och är en mycket stor händelse inom redovisningsvärlden. Felaktigheter och bedrägerier i bolagens finansiella rapporter anses vara ett stort hot mot kapitalmarknaden och därmed hela marknadsekonomin. Börsnoterade bolag i USA tvings nu följa en ny lagstiftning som ställer mycket hårdare krav avseende uppriktighet och dokumentation i den finansiella rapporteringen. Många amerikanska företag äger dotterbolag utomlands och det finns många utländska företag som är börsnoterade i USA. På så vis blir SOX:s effekter gränsöverskridande.

Sedan 2005 så har Svenska börsnoterade aktiebolag redovisat under IFRS. Det redovisningsmässiga ramverket förutsätter att listade bolag redovisar dess skogstillgångar i enlighet med IAS 41. Redovisning av skog förutsätter att skogstillgångar värderas till verkligt värde i enlighet med den värderingshierarki som presenteras i IAS 41. I praktiken innebär detta att publika skogsägande bolag värderar sin skog enligt interna kassaflödesmodeller. Experternas åsikter om precisionen och relevansen i dessa värderingarna går isär.Flertalet studier har gjorts där forskare försökt att ta reda på mer om skogsägande  bolags syn på värdering till verkligt värde enligt framtida diskonterade kassaflöden.

Ämnet för denna uppsats behandlar distansarbete och upplevelsen av kontroll och övervakning vid distansarbete samt hur individen bemöter detta. Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa hur människor som arbetar hemifrån upplever sin arbetssituation, om de upplever att deras arbete och prestationer kontrolleras/övervakas, samt hur de bemöter denna eventuella kontroll/övervakning. Det empiriska materialet i denna studie består av intervjuer med fyra kvinnor och två män som arbetar inom såväl statliga myndigheter som privatägda bolag i fyra olika kommuner. Vid tolkning och analys har Foucaults teori om panoptism och Goffmans dramaturgiska modell använts. Av undersökningens resultat framgår att människor som distansarbetar kan uppleva en rollkonflikt kopplat till de olika rollerna som är förknippad med dennes arbete och privatliv, att en känsla av övervakning finns närvarande vid distansarbete samt att olika handlingsmönster eller strategier står att finna i dessa människors bemötande av kontrollen..

Uppsatsen handlar om den ekonomiska brottsligheten i näringslivet med fokus på penningtvätt. Syftet med uppsatsen är att redogöra för de senaste årens kamp mot ekonomisk brottslighet och penningtvätt genom myndigheternas samverkan, lagstiftning samt effektivare arbetssätt och metoder.Förutom att studera lagstiftningen på området har vi även utfört en empirisk undersökning av företagare som berörs av lagstiftningen. Genom intervjuer har vi fått en insikt i hur lagstiftningen fungerar i verkligheten.Ekonomisk brottslighet är ett samlingsbegrepp för ett antal olika typer av brottskategorier som t.ex. skattebrott, bokföringsbrott och insiderbrott. Ekobrott är svåra att upptäcka och de kostar samhället mycket pengar.

Bakgrund och problem: År 2002 antogs EU-parlamentets och rådets förordning omtillämpning av internationella redovisningsstandarder, den så kallade IAS-förordningen. Förde svenska bolagen innebar detta att IFRS skulle tillämpas i noterade bolagskoncernredovisningar från och med 1 januari år 2005. Redovisning enligt IFRS innebär i stortatt tillgångar i större utsträckning skall värderas till verkligt värde istället föranskaffningsvärde, samt ökade krav på tilläggsupplysningar. Bolag som ingår i en koncern ärsjälvständiga juridiska enheter. Om dessa skulle tillämpa IFRS fullt ut skulle detta orsakaproblem då det finns en koppling mellan redovisning och beskattning i Sverige.

Sverige har ett av världens högsta skattetryck vilket medför att det alltid varit attraktivt med skatteplanering och skatteundandragande aktiviteter för att finna förmånligare skattesituationer. Ett regelverk som kan anses ge upphov till att många skattskyldiga försöker finna förmånligare skattesituationer i form av skatteundandragande aktiviteter är de så kallade fåmansföretagsreglerna som innebär för de som träffas, att beskattning kan komma att ske i både inkomstslaget kapital och inkomstslaget tjänst.Ett förfarande som blivit uppmärksammat i praxis och som framställningen är koncentrerad på, är då en svensk fåmansföretagare överlåter sina andelar till underpris till ett av honom ägt holdingbolag i ett annat land beläget inom EES-området, som i sin tur överlåter andelarna till marknadspris till en extern köpare i Sverige. Sedan Sverige omarbetat sin lagstiftning avseende underprisöverlåtelser av kapitalvinstbeskattade tillgångar efter påtryckningar från EG-domstolen kan dessa överlåtelser göras till utländska bolag belägna inom EES-området utan att uttagsbeskattning blir aktuell. Efter utflyttning från Sverige undkommer den skattskyldige svensk skatt. Det har uppstått frågor kring om det går att bortse från det utländska holdingbolaget och istället anse att fåmansföretagaren avyttrar sina aktier direkt till den externa köparen då det utländska bolaget endast används som mellanhand i syfte att undkomma svensk skatt.

Kollegiet för svensk bolagsstyrning, ett samarbete mellan det privata näringslivet och den statliga Förtroendekommissionen, har arbetat fram en kod vars syfte är att ge en samlad bild av god svensk praxis på området och bidra till en förbättrad styrning av svenska bolag. Denna uppsats bygger på en kvalitativ undersökning, där intervjuer har gjorts med fyra mindre företag och två sakkunniga inom ämnet bolagsstyrning. Uppsatsen ämnar undersöka hur revideringen av Svensk Kod för bolagsstyrning påverkar våra intervjuföretag, Oasmia Pharmaceutical AB, Tretti.se AB, Avalon Enterprise AB och Firefly AB. Analysen utvärderar skillnaderna mellan Kollegiets syfte med Koden och företagens inställning till den. Ett flertal observationer kunde göras, genom vilka författarna har dragit slutsatsen att företagen i dagsläget inte är fullt insatta i Kodens syfte och att de har en varierande inställning till revideringen av Koden.

Den ekonomiska brottsligheten är ett allvarligt och växande samhällsproblem som drabbarsåväl stat och kommun som enskilda medborgare. Ekobrottsmyndigheten inrättades år 1998och är en specialistmyndighet som ligger under Åklagarmyndigheten. Ekobrottsmyndighetenhar ett stort ansvar och spelar en viktig roll när det gäller att bekämpa den ekonomiskabrottsligheten i vårt samhälle. Syftet med vår uppsats är att undersöka hurekobrottsbekämpningen i Sverige bedrivs idag samt vilka brottsförebyggande faktorer somfinns. Studien begränsas till att omfatta den ekonomiska brottsligheten i eller med anknytningtill en i huvudsak legal näringsverksamhet.För att besvara vår problemformulering genomförde vi fem personliga intervjuer.

Problemformulering: När ett aktieägartillskott skall återbetalas till en aktieägare sker ingen inkomstbeskattning, utan återbetalningen jämställs skatterättsligt med återbetalning av ett lån. Vid återbetalning till en ickeaktieägare uppkommer frågan om återbetalningen inkomstskatterättsligt skall bedömas på samma sätt som återbetalning till en aktieägare, eller om den bedöms annorlunda.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda och i möjligaste mån klargöra rättsläget, associationsrättsligt och inkomstskatterättsligt, avseende villkorade tillskott utan aktieteckning, som görs av en tillskottsgivare som inte äger aktier i det bolag som erhåller tillskottet.Metod: Den associationsrättsliga behandlingen av tillskott tas som utgångspunkt för en skatterättslig redogörelse av ämnet. I uppsatsen görs en genomgång av praxis och doktrin.Avgränsningar: Uppsatsen kommer inte att behandla avtalsrättslig, sakrättslig eller gåvoskatterättslig problematik gällande aktieägartillskott.Resultat: Ett villkorat tillskott ger ingen rätt till avdrag vid tillskjutandet. Det ger inte heller upphov till någon inkomstbeskattning för givaren vid återbetalning, då det skatterättsligt ses som återbetalning av en fordran..