Syfte: Att undersöka om det finns belägg för att contrarian strategier genererar högre avkastning än Stockholmsbörsens marknadsindex och om detta i så fall beror på en småbolagseffekt. Metod: I vår event studie valde vi att undersöka stockholmsbörsen under åren 1993 till 2005. Under perioden skapade vi 8 portföljer med 20 aktier i varje, för dessa bolag satte vi ett gränsvärde på 150 Mkr. Vi utförde även ett liknande försök men då med en gräns på 1 miljard och satte antal aktier i portföljen till 10. Detta för att testa förekomsten av en småbolagseffekt på våra resultat.

Bakgrund och problembeskrivning: Från och med år 2005 ska alla noterade bolag upprätta sina koncernredovisningar enligt IASBs regelverk IFRS. Redovisningen har gått från att traditionellt sett vara inriktad på anskaffningsvärde till att värdera fler tillgångar, bland annat finansiella instrument, till verkligt värde. Att värdera till verkligt värde kan vara svårt då IFRS är ett principbaserat regelverk och inga tydliga riktlinjer finns för hur värdering av exempelvis onoterade aktier ska gå till. En ny standard rörande verkligt värde är på ingång men än så länge har företagen stor frihet i sin redovisning av denna metod. Författarna frågar sig i den här undersökningen hur de börsnoterade företagen värderar sitt innehav av en slags finansiell tillgång, närmare bestämt onoterade aktier.

Jämfört med andra branscher har fastighetsmarknaden låg avkastning på totala tillgångar, de utnyttjar istället en hävstångsstrategi för att skapa mer effektiv utväxling på eget kapital. Det finns många riskvariabler kopplat till fastighetsbranschen och flera sätt att differentiera sig från den osystematiska risken. De kommunala fastighetsbolagen har en finansieringskälla Kommuninvest, som enbart vänder sig till allmännyttiga bolag och inte privata aktörer.Syftet med uppsatsen är att historiskt analysera hur risk och avkastning genererats av kommunala och privata fastighetsbolag. Metoden är kvantitativ, kombinerat med en deduktiv metod och som har en förklarande ansats.Utifrån teori har vi formulerat tre hypoteser för att undersöka om vi kan finna indikatorer på hur kommunala och privata fastighetsbolag skiljer sig till från varandra. För att genomföra undersökningen har uppsatsen utgått från en kvantitativ metod och statistiska test har gjorts för att kunna analysera utfallen.Resultaten indikerar på att det finns en signifikant skillnad mellan kommunala och privata fastighetsbolag i två av hypoteserna.

Mitt examensarbete behandlar frågeställningen om hur synen på ett bra barnprogram skiljer sig åt hos public service kanalerna, TV4 och övriga kommersiella kanaler? Detta berör också frågor om vem som egentligen avgör vad som är bra barnprogram; är det producenterna eller mottagarna? Jag har valt den här frågeställningen där för att jag har en nyfikenhet på och ett intresse av hur barnprogrammen skiljer sig mellan kanalerna och hur de kommer att se ut i framtiden.Public Service syftar till att ge allmänheten en särskild sorts berikande programutbud inom radio- eller teveverksamhet. Termen public service har flera olika betydelser; Ofta används den för att beteckna de företag som finansieras av någon slags tv-avgift, har ingen eller begränsad reklam och/eller är statligt ägda/kontrollerade.  Det är idag ett turbulent läge för Public service och trycket från de kommersiella kanalerna har sannolikt en inverkan på programverksamheten. Under arbetets gång har det slagit mig vilken stor inverkan producenter och inköpare har på begreppet ?bra? underhållning. Jag har tittat på befintliga barnprogram och gjort en semiotisk analys av dem.

Kriser är inte enbart naturkatastrofer, terrorattentat eller något som stora bolag drabbas av. Även kulturbranschen råkar ut för krisartade händelser. I denna uppsats har svar på frågan hur kulturorganisationer hanterar en oönskad händelse eftersökts. Oönskad händelse är ett begrepp som valts istället för kris då uppsatsen ämnar belysa händelser som ofta har en mindre allvarlig karaktär än till exempel naturkatastrofer och terrorattentat.I den teoretiska referensramen ingår teorier som behandlar legitimitet och intressenter och olika aspekter av krishanteringsteori. Insamling av data har skett genom intervjuer med personer som själva deltagit i hantering av oönskade händelser på tre museer i Stockholm.

Företag som till exempel revisionsbyråer, IT-Bolag, banker, försäkringsbolag etcetera är så kallade kunskapsföretag. De karakteriseras av en hög grad icke standardiserade tjänster där personalens kunskapsnivå är avgörande för företagets lönsamhet. I dessa företag är måttet av humankapital en viktig faktor, humankapital kan övergripande definieras som ?Summan av all kompetens i verksamheten som bidrar till värdeskapande? . Problemet idag är att vi gått från ett industrisamhälle till ett kunskaps/tjänstesamhälle, dock har inte redovisningen lyckats ?fånga upp? dessa dolda tillgångar vilket gör att kunskapsföretag idag inte kan värdera och balansera sin viktigaste resurs, nämligen humankapital, som tillgång.Det har under åren framställts en hel del modeller för redovisning av humankapital, men ingen har blivit allmänt accepterad då de innehåller brister.

På grund av de gångna årens finansiella utveckling har företag valt att allt mer vända sig till koncernintern finansiering. På grund av transaktionernas komplexa karaktär och avsaknaden av tydliga riktlinjer har finansiella transaktioner kommit att bli ett omtvistat internprissättningsområde. Koncerninterna lån mellan bolag i intressegemenskap är ett internprissättningsområde där det i dagsläget råder stor skillnad i uppfattningen om huruvida implicit support ska tas i beaktande vid fastställandet av räntenivån på koncerninterna lån. Detta är en avgörande fråga då implicit support påverkar ett bolags kreditvärdering och därmed räntenivån.Den svenska rättsutvecklingen kom att bli omdiskuterad i samband med att Diligentiamålet avkunnades. I Diligentiamålet behandlade HFD frågan om en ränta som ett svenskt dotterbolag betalat på ett lån från sitt svenska moderbolag var avdragsgillt fullt ut.

Problem: Hur påverkar bokfört värde på eget kapital och redovisat resultat, marknadsvärdet för svenska bolag? Är dessa nämnda mått att anse som värderelevanta och i så fall har de blivit mer eller mindre värderelevanta efter införandet av IFRS i Sverige?Syfte: Syftet är att undersöka om redovisningsinformationen som svenska företag publicerar har blivit mer användbar för de aktörer som värdesätter bolagen på aktiemarknaden.Teorier: Vi har i uppsatsen använt oss av teorier som vi anser är relevanta och applicerbara på vår studie. Samtliga teorier är: Definition av värderelevans, Den effektiva marknaden, Externredovisningens uppgift, redovisningens kvalitativa kriterier samt företagens intressenter.Metod: Metoden vi har valt är ett marknadsassociationstest. Mer precist har vi använt oss av två olika statistiska analysmetoder, ett Chow-test samt en multipel regressionsanalys.Resultat: Både korrelationen och den justerade förklaringsgraden har ökat efter implementeringen av IFRS, däremot har lutningskoefficienterna blivit något lägre.Slutsatser: Utifrån resultaten kan vi konstatera att värderelevansen för bokfört eget kapital samt redovisat resultat har ökat efter implementeringen av IFRS i Sverige. Redovisat resultat är det mått som har högst värderelevans dock har bokfört värde på eget kapital totalt sett haft en kraftigare ökning..

Denna fallstudie avser att titta på kritiska faktorer i projektimplementering. Projektimplementering avser hela genomförandet av projekt efter att avtal har tecknats till avslut, då kunden och leverantören har uppfyllt sina respektive åtaganden. Kritiska faktorer är kommunikation, ledningens stöd, planering, personal, teknik, kundens acceptans, kundkonsultation, samordning och problemlösning. Punkterna är sammanfattade i Schultz, Selvin och Pintos Projekt Implementerings Profilen (PIP). Projekt kännetecknas av att de, med dedikerade resurser under en begränsad tid, skall nå projektetmålet, vilket kan vara en nog så stor utmaning.

Denna uppsats handlar om belöningssystem och dess påverkan. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur finansiella belöningssystem påverkar de anställdas motivation och prestation i ett bolag och hur de prestationer som ligger till grund för ett företags belöningssystem uppfattas och mäts. Motivation är en viktig faktor för ett belöningssystem. Motivation beskrivs i ett antal teorier. Förväntningsteori, som beskriver hur beteenden och belöningar hänger ihop; Herzbergs hygienfaktorer och motivatorer, vilket i princip innefattar missnöjdhetsfaktorer och motivationsfaktorer; och agentteori som beskriver hur incitament kan motivera anställda att öka sin prestation och uppnå uppsatta mål.

Abstract______________________________________________________________________Title:A study about creating understanding for different kinds of empowermentLevel:Bachelors thesis in Business Administration, 15 creditsAuthor:Fredrik LegovicSupervisor:Tomas KällquistDate:2014 - JuneAim:The main purpose of this study is to increase the understanding for different kinds of empowerment and how it affects the staff in the public sector.Method:The choice of method was based on the research aim. The method used to meet the objective was qualitative. The qualitative study was conducted with a hermeneutic basis, where individuals were asked to describe their experience of empowerment and how they feel affected of it. This thesis has a deductive approach, where existing theories dealing empowerment formed the basis for the design of interview substrate, which is then paired with the empirical evidence, based on this the conclusions was drawn.Result & Conclusion:What separates the different kinds of empowerment and how it affect the staff depends most of all on how the management chooses to communicate and share information with their staff.Suggestions for future research:A study regarding managers that works with different kinds of empowerment, and how that affects them, could be regarded as an interesting future research.Contribution of thesis:It shows that different kinds of empowerment affect the staff in different ways, which I made clear to the readers.Keywords:empowerment, thinking skills, relations and organizational - structure and theory.

Knäckfrågan som uppsatsen rör sig kring är hur dessa rättigheter skall kunna garanteras när privata globala bolag, som inte har åligganden enligt FN-konventioner, kommer in som nya aktörer inom den kommunala vattenhanteringen. Hypotesen, att privatiseringar av vattenförvaltningen kan innebära risker för medborgarens rätt till tjänligt och tillgängligt vatten till rimlig kostnad, prövas därför.Vilka aktörer har i dagsläget egentligen makten över vattnet i Sverige och över de mänskliga rättigheternas tillämpning i vattenfrågan? För att få kunskaper om detta utfördes litteraturstudier i ämnet, liksom en jämförande studie mellan Norrtälje kommuns vattenförvaltning och dess driftentreprenör, Veolia Vatten AB, ett dotterbolag till det globala multi-utilitybolaget Vivendi.Konklusionerna är flera: dels att man från kommunalt håll upplever vissa fördelar med viss privatisering; dels att svensk vattenförvaltning är införlivat i ett globalt kommersiellt nätverk av privata aktörer och därför känner sig hotad av en potentiell maktförlust, s.k. ?överlagring?; dels att även den offentliga makten värnar sin domän i och med att den stiftar nya lagar med syfte att förhindra privatiseringar och stärka den offentliga kontrollen över vattnet; dels att det finns tendenser till global samverkan kring mänskliga rättigheter mellan FN-organ, det privata näringslivet, stater och ideella organisationer..

Att motivera sina medarbetare i projektgruppen kan vara den största utmaning som en projektledare ställs inför. Det är därför viktigt att denne är förberedd för utmaningen. Målet med den här undersökningen var att identifiera befintliga teorier inom området samt analysera dess applicerbarhet i praktiken. Vid jämförandet av teori och empiri koncentrerades det empiriska underlaget till ett enskilt bolag. Detta gör att dragna slutsatser inte är universellt applicerbara men de kan ge en uppfattning om hur andra löser liknande problem.

Lojalitetsplikten är vanligt förekommande i samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, outsourcingavtal, avtal om företagsförvärv etc. Plikten finns för att se till att parter förhåller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns någon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstår vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gäller de olika parternas förpliktelser och krav på att förhålla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen är att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid är medvetna om att de ingått ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrättsligt och avtalsrättsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har någon betydelse om plikten regleras i en särskild klausul i ett samarbetsavtal eftersom plikten är allmänt accepterad inom svensk rätt.

Denna fallstudie har utförts vid Sandvik Mining and Construction Köping AB, ett bolag tillhörande Sandvikkoncernen, som tillverkar borrkronor till gruvindustrin. Organisationen arbetar med förbättringsarbete enligt principer från Lean production, vilket bland annat innebär att en större layoutförändring pågår i fabriken med syfte att förbättra det övergripande flödet. I samband med detta förbättringsarbete kommer den manuella monteringslinan av borrkronor att flyttas. Detta ger möjlighet att se över monteringslayouten utifrån värderingar, principer och verktyg från Lean och ergonomi. Syftet med studien är att lämna förslag på en monteringslayout som är utformad på ett sådant sätt att den minimerar förekomsten av icke värdeskapande aktiviteter, förebygger fel samt skapar goda förutsättningar för en ergonomiskt lämplig arbetsmiljö.