Tillbyggnad NationalmuseumKontext och formJag ville förhålla mig fritt i utformningen av en tillbyggnad till Nationalmuseum. Muséet är pampigt och behöver kontraster snarare än likhet.Platsen utmärker sig dels i att den är nästan plan och att den är kraftigt skuggad av NM och Lydmar hotell under framförallt vintermånaderna. Tomten har även stora träd som stäcker sig över NM och ger platsen uttryck.Så jag ville arbeta vidare parametriskt med dessa platsbundna element.  Det första steget var att definiera en volymgräns som samspelar med platsens träd och byggnader. Även att skapa positiva uterum för människor. Solen bör ha tillgång till alla husets inre delar, och detta skapar smala volymer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det föreligger ett samband mellan graden av egentillverkning (ET) och innovation samt hur detta samband i så fall ser ut. Metoden är en kombination av litteraturstudier och telefonintervjuer med företrädare för 24 olika företag i Europa som tillverkar packningar. De flesta av dessa företag ingår i Trelleborgskoncernens Sealing Solutions Division men även externa, liknande, företag har ingått i undersökningen. Intervjuerna har varit semistrukturerade och syftat till att få reda på de olika företagens innovations- och outsourcingsituation. Informationen som erhållits från intervjuerna har analyserats både kvantitativt och kvalitativt för att finna ett samband mellan graden av ET och innovation.

Få samhällsproblem har under de senaste åren mött så allmän uppmärksamhet som ungdomsbrottsligheten. Den polisanmälda ungdomsbrottsligheten har i stort sett följt brottslighetens utvecklingskurva avseende antal begångna brott, denna kurva visar en tydlig ökning sedan efterkrigstiden. Detta är en komparativ uppsats som är inriktad på ungdomsbrottsligheten i två av Malmö stadsdelar där vi undersöker antalet polisanmälda ungdomar till socialtjänsten mellan åren 2007-2009. Vi har studerat vilka brott ungdomarna var anmälda, analyserat brottstrender och i den mån det var möjligt granskat hur könsfördelningen har sett ut. Vi har undersökt vilka insatser som tillämpas från socialtjänstens håll för att motverka ungdomsbrottslighet samt förhindra fortsatt brottslighet hos redan polisanmälda ungdomar samt granska hur socialsekreterare vid våra undersökningsverksamheter upplever och uppfattar ungdomsbrottsligheten. Våra resultat har delvis ställts i relation till hur ungdomsbrottsligheten enligt tidigare forskning och redan befintlig statistik ser ut i Sverige. Vi har i uppsatsen använt oss av kvalitativ och kvantitativ datainsamlingsmetod samt ställt analysavsnitt och diskussionsavsnitt i relation till tidigare forskning och den av Travis Hirschis konstruerade teorin om sociala band.

Abstrakt Få samhällsproblem har under de senaste åren mött så allmän uppmärksamhet som ungdomsbrottsligheten. Den polisanmälda ungdomsbrottsligheten har i stort sett följt brottslighetens utvecklingskurva avseende antal begångna brott, denna kurva visar en tydlig ökning sedan efterkrigstiden. Detta är en komparativ uppsats som är inriktad på ungdomsbrottsligheten i två av Malmö stadsdelar där vi undersöker antalet polisanmälda ungdomar till socialtjänsten mellan åren 2007-2009. Vi har studerat vilka brott ungdomarna var anmälda, analyserat brottstrender och i den mån det var möjligt granskat hur könsfördelningen har sett ut. Vi har undersökt vilka insatser som tillämpas från socialtjänstens håll för att motverka ungdomsbrottslighet samt förhindra fortsatt brottslighet hos redan polisanmälda ungdomar samt granska hur socialsekreterare vid våra undersökningsverksamheter upplever och uppfattar ungdomsbrottsligheten. Våra resultat har delvis ställts i relation till hur ungdomsbrottsligheten enligt tidigare forskning och redan befintlig statistik ser ut i Sverige. Vi har i uppsatsen använt oss av kvalitativ och kvantitativ datainsamlingsmetod samt ställt analysavsnitt och diskussionsavsnitt i relation till tidigare forskning och den av Travis Hirschis konstruerade teorin om sociala band.

För att kalibrera väderradarna i Sverige finns en miniräknare med program som styr kalibreringen. Deluppgiften ?Program för kalibrering? innebär att överföra dessa program till en PC. Då ingen dokumentation finns om hur kommunikationen sker mellan radar och miniräknare, är första steget att analysera och jämföra programkoden från miniräknaren med informationen från en linjelyssnare. Därefter skrivs programmen i det grafiska programmeringsspråket Agilent Vee.

Managementmoden är svängningar i popularitet av managementkonceptoch sprids med hjälp av utbudsaktörer. Managementmodenslivscykel kan liknas vid en klockformad kurva och visar hurpopulariteten för ett managementkoncept ser ut under dess livslängd.Ett managementkoncept som blivit mycket uppmärksammatär lean som fick sitt genombrott inom bilindustrin i mitten av1990-talet. Inom tillverkningsindustrin har leans livscykel avvikitfrån den teoretiska definitionen och uppvisat en livscykel med tvåklockformade kurvor (Larsson 2012). Konceptet har idag spriditstill andra kontexter och eftersom leans livscykel inom tillverkningsindustrinavviker från den traditionella definitionen finns detanledning att undersöka hur att leans livscykel ter sig inom andrakontexter.Frågeställning ? Förekommer det underliggande livscykler för leankoncepteti olika kontexter?MetodUppsatsen bygger på en pmi-studie som omfattar svensk populärpressunder åren 1990-2012.

Bakgrund: Ungdomsarbetslösheten har blivit ett allt mer uppmärksammat problem under senare tid. Vissa hävdar att en av orsakerna är mismatch på arbetsmarknaden, dvs. att arbetssökande och lediga jobb inte hittar varandra. Denna utsaga intresserade oss och ligger till grund för vår valda frågeställning. Dessutom har vi under de senaste två åren sett tecken på en konjunkturuppgång men samtidigt en eftersläpning i sysselsättningen, däribland ungdomar.Syfte: Syftet med denna uppsats är om man kan förklara den ökade ungdomsarbetslösheten under åren 2001-2005 med hjälp av att studera matchningsineffektiviteter på arbetsmarknaden.Metod: Detta gör vi med hjälp av att data över vakanser och arbetslöshet i åldrarna 20-24.

Allt fler svenskar är utlandsstationerade i Kina (Sveriges Ambassad 2008) och att anpassa sig till den kinesiska kulturen kan vara påfrestande för en utlandstjänstgörande. Problematiken kring kulturanpassning har lett till att olika teorier testats och utvecklats (Black & Mendenhall 1991). En av de modeller som tagits fram är U-kurvan som beskriver individens anpassningsprocess genom faserna kulturchock och kulturanpassning (Zapf 1991). Individuella faktorer, som exempelvis språkkunskaper och kulturell erfarenhet har varit centrala inom forskningsområdet (Earley & Mosakowski 2004, Shay & Baack 2004) och denna studie undersöker därför företagsrelaterade faktorer då en utlandstjänstgörandes förmåga att utföra sina arbetsuppgifter påverkas av hur pass anpassad individen är till kulturen (Aycan 1997, Jun m. fl.

Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra entreprenörskap i Sverige och Japan och att få en förståelse för varför så olika länder båda har så lågt entreprenörskap. Jag har valt att avgränsa mig till data hämtade från GEM 2007.Metod: I detta arbete gör jag en jämförelse av entreprenörskap i Sverige och i Japan som jag gjort genom att införskaffa sekundär data från en rapport från GEM 2007. I detta arbete har mitt förhållningssätt främst varit abduktivt.Teoretiska Perspektiv: Wennekers (2006) har undersökt den U-kurva som uppstår när man studerar entreprenörskap i relation till ekonomisk utveckling. Länder tenderar att gå från en hög nivå av entreprenörskap till en låg nivå när man går från bondeekonomi till industriell ekonomi för att sedan öka igen när länder nått en avancerad nivå av ekonomisk utveckling. Trots dessa samband så skiljer sig länder fortfarande mycket åt när det kommer till entreprenörskap och förändringarna verkar vara ihållande.

Detta arbete är en läromedelsanalys som baseras på svenska historieläroböcker för årskurs åtta och nio på högstadienivå. Arbetets innehåll behandlar svensk neutralitet och svenska eftergifter mot Tyskland under Andra Världskriget. Vi jobbar med följande problemfrågeställningar:- Hur skildras svenska eftergifter mot Tyskland under Andra Världskriget över tid i svenska historieläroböcker? - Hur förhåller sig läromedlen till rådande läroplaner och styrdokument?Urvalet av läroböcker/material för granskning i arbetet har baserats på tidsavståndet till arbetets historiska ämne. Den tidigaste utgivna boken vi utgår ifrån i vår studie är publicerad år 1963.

IKEA är ett företag som säljer möbler och heminredningsartiklar. Företaget är ursprungligen från Sverige, men är idag etablerat runt om i större delen av världen. Konceptet bakom IKEA är att sälja kvalitetsprodukter till ett lågt pris för majoriteten av människorna. IKEA är idag världens största möbelhandlare och även om det finns en stor mängd konkurrenter så finns det inget företag som riktigt matchar IKEA i storlek och internationell utbredning.IKEA Family är den kundklubb som IKEA använder sig av som ett av sina kommunikationsmedel för att upprätthålla relationerna med sina intressenter, främst kunderna. IKEA Family är skapt för att bevara relationen med de befintliga kunderna och skapa mervärde för dessa.

Examensarbetet är utfört vid Ringhals AB och riktar in sig på reaktorkylpumparna på reaktor tre vid Ringhals kärnkraftverk (R3). R3an är en tryckvattenreaktor och reaktorkylpumparna är vertikala enstegs centrifugalpumpar som tillverkats av Westinghouse.Bakgrunden till detta examensarbete är att Vattenfall AB vill öka kunskapen inom modellering av LOCA (Loss-of-coolant Accident) och har startat ett projekt för modelleringen av detta i den termohydrauliska koden TRACE. En viktig del i modelleringen av LOCA är hur reaktorkylpumparna beter sig när dom får hantera ett tvåfasflöde och då främst hur försvagad deras pumpförmåga blir.För att kunna göra en korrekt modell av pumparna i TRACE behövs pumpkurvor för samtliga pumpregimer för både enfasflöde och fullt försvagat tvåfasflöde samt en kurva för hur pumpen reagerar på olika ånghalter. För de pumpar som finns på R3 finns bara kurvor för fyra pumpregimer för enfasflöde, så i dagsläget är det svårt att göra korrekta analyser av pumpförmågan.Syftet med arbetet är att få fördjupad förståelse hur reaktorkylpumparna beter sig vid ett tvåfasflöde och hur detta på bästa sätt kan modelleras för R3s pumpar och målet är att analysera och ge modelleringsförslag på bästa sättet att modellera reaktorkylpumparna i samband med tvåfasflöde.Examensarbetet har delats upp i två delar. En litteraturstudie för att utreda vilka pumpdata som skall användas för att på bästa sätt efterlikna pumparna på R3 och vad som gör att pumparna försvagas.

I och med att länderna i världen blivit allt rikare har även miljöförstöringen ökat. Detta är ett problem som uppmärksammas allt mer och det sker allt fler studier om sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring. I början av 1990-talet publicerade Grossman och Krueger en undersökning som visade på ett uppochnedvänt U-förhållande mellan inkomst och miljöförstörande utsläpp, dvs att miljöförstöringen först ökar med den ekonomiska tillväxten tills den vid en viss nivå vänder och börjar minska samtidigt som ekonomin fortsätter att växa. De kallade denna kurva för ?The Environmental Kuznets Curve? (EKC).

Detta examensarbete har omfattat konstruktion, implementering och funktionsstudie avantispinnsystemet NTRAC, ett antispinnsystem framtaget i ett prestandahöjande syfte. Endjupare studie i den grundläggande funktionaliteten av traditionella säkerhetsinriktadeantispinnsystem har genomförts. Därigenom har olika metoder framkommit för att begränsaoch sänka motorns aktuella kraftmoment. Det aktuella systemet NTRAC använder enbränsleavstängande metod och de eventuella risker och konsekvenser som detta innebär, samttillhörande lösningar, förklaras på en djupare nivå.Ett av delmålen med NTRAC har varit att det lätt ska kunna anpassas till olika fordon,NTRAC har därför implementerats i två testbilar av mycket skiljda fysikaliska mått ochmotorkaraktäristik. Därigenom har eventuella behov av förändringar på ett effektivt sättutvärderats.

Hur påverkas stadslandskapet av kommersiella drivkrafteroch aktörer? På vilket sätt påverkar invånarnastaden genom sina konsumtionsmönster? Och hurpåverkas det mänskliga vardagslivet i staden i sin turav de kommersiella fysiska miljöerna? Är plats ochkonsumtionsvanor de starkaste identitetsmarkörerna förmänniskor idag och på vilket sätt manifesteras och upprätthålls detta i stadsmiljön? Vilken typ av stadslandskap kan komma att behövas, eller bildas, i en framtid som kräver en mer resurssnål konsumtion?Det här arbetet diskuterar konsumtionssamhället, tronpå ekonomisk utveckling och ständigt högre materielltvälstånd som en väg till lycka, samt vad detta betyderför stadens miljöer och de som lever i dem. Diskussionenkretsar både kring vad kommersiella krafter fårför konsekvenser för stadens fysiska miljö liksom hurkonsumtionssamhället påverkar vår tids uppfattningom vad som är stad. Olika tendenser och fenomen i detnutida stadslandskapet som kan kopplas till konsumtionssamhället tas upp, exempelvis sprawl, anonymitet,icke-platser, globala intressen som ställs mot lokala,tendensen att automatiskt förknippa stadsliv medshoppingliv, liksom de privata aktörernas ökade inflytandeöver stadsutvecklingen.Olika typer av kommersiella miljöer i staden behandlas,från gågatan till gallerian, från det lokala centrumet till det externa. I arbetet reflekteras kring vikten av att försöka frigöra sig från invanda föreställningar om hur olika stadsmiljöer bör se ut och fungera för att på så sätt hitta bättre lösningar eller starta en diskussion, till exempel om det ofta bortglömda ytterstadslandskapet på gränsen mellan stad och land.En specifik kommersiellt präglad stadsmiljö studerasnärmare.