SyfteSyftet med den här uppsatsen är att kontrollera om det finns något samband mellan deltagarnas olika handkonstellationer vid fingerräkning eller fingertal och deras handkonstellationer vid spelandet av datorspelet Fingu. Detta görs för att kunna knyta eller avfärda olika kroppsliga effekter till utvecklandet av den aritmetiska förmågan och spelandet av enkla datorspel i stil med Fingu.HuvudfrågorFinns det likheter mellan fingertal och hur man använder sina fingrar i Fingu?Finns det likheter mellan fingerräkning och hur man använder sina fingrar i Fingu? Är användningen av fingrar i Fingu stabil?Metod och materialTio kvalitativa videoobservationer ligger till grund för uppsatsen, där vi kategoriserat deltagarnas svar och analyserat deras fingerkonstellationer.ResultatResultatet av den här studien visar att det inte finns några direkta samband mellan spelandet av Fingu och personens fingertal eller fingerräkning. Det visar sig snarare som att fingertal och fingerräkning är en liten del av en större helhet som utvecklar den aritmetiska förmågan.Betydelse för läraryrketMed hjälp av IT kan man på ett sätt möta elever som traditionellt anses vara deras planhalva. Med hjälp av enklare datorspel tror vi att man kan skapa och utveckla ett lärofyllt, utvecklande och lustfyllt sätt att lära sig, exempelvis räkning.

Vi ser en förändring i hur vi använder applikationer. Från att tidigare varit associerat till en dator och begränsat till ett par operativsystem finns de numera överallt. Fler plattformar innebär att man måste utveckla en applikation till var och en av dessa. Detta gör att utvecklingstiden och kostnaderna ökar och efterfrågan av crossplattformlösningar i form av webbapplikationer har därför ökat. Vi tittar närmare på hur det går att använda sig av HTML5, och övriga tekniker som en modern webbläsare har integrerat stöd för, för att utveckla webbaserade applikationer. Vi tar reda på om det finns några hinder eller begränsningar i detta och om det finns några fördelar i att använda webben som plattform. Resultatet indikerar att med de nya tekniker som är på ingång kan man utveckla webbbaserade applikationer med prestanda motsvarande Java eller C#.

Den här rapporten hanterar ett uppdrag från företaget Logica gjort som ett examensarbete på utbildningen Högskoleingenjör inom Datateknik, programmet Webbutveckling/Programmering och datanät, på Tekniska Högskolan i Jönköping. Uppdraget gick ut på att kontrollera om ett system skrivet i programmeringsspråket PL/SQL går att konvertera till Java. Programmet i fråga var ett reskontrasystem.Syftet med projektet var att företaget skulle kunna konvertera deras system på ett så kostnadseffektivt och tidsbesparande sätt som möjligt. Frågor som rapporten har tagit upp är huruvida det finns konverteringsverktyg som kan göra detta och om i så fall det finns några ?Best-practises? angående detta.

Varje dag interagerar samhället med nya produkter och system som måste varaanvändbara och därför är användbarhet är ett viktigt begrepp i detta sammanhang. Föratt enklare integrera användbarhet i utvecklingsprocesserna för dessa produkter ochsystem, används ISO-standarden för användarcentrerad design.Syftet med denna studie är att undersöka huruvida Monitor ERP System AB bedrevanvändarcentrerad design i utvecklingsprocessen av deras mobila applikation - MonitorMobile. Som hjälp i denna utredning används ISO-standarden för användbarhet ochanvändarcentrerad design. För att besvara problemformuleringen, har jag genomfört enretrospektiv studie och intervjuer med beställare och utvecklare. För att sluta sammanutredningen har jag också skickat ut en enkät till användarna.Resultatet visar att Monitor är villig att arbeta nära användarna, men de introducerardem inte i processen.

I detta examensarbete tittas det närmare på taktiska beslut för större grupper av autonoma agenter. Arbetet ska försöka besvara följande frågeställning: Hur effektivt kan svärm-AI användas för att utföra taktiska beslut när det appliceras till ett spel med grupper av fiender? För att kunna besvara frågeställningen skapades en applikation där fyra kombinationer av styrbeteenden och beräkningsmodeller inom tekniken ?boids? användes. Inom två av kombinationerna användes traditionella styrbeteenden inom boids, och inom de andra introducerades ett styrbeteende för att flankera spelaren för att ge bättre resultat. Resultatet av arbetet visar att kombinationerna med de taktiska besluten fick överlägset bättre resultat och gav därmed goda förhoppningar för att besvara frågeställningen, men för att kunna ge ett definitivt svar på hur effektivt det är visade det sig att en större bredd av experiment hade behövts användas.

Nordling, S. & Sersam, H. (2012). Gymnasielärares uppfattningar om internet i klassrummet i ett digitalt mediesamhälle (Views on Internet in the Classroom by Secondary School Teachers in a Digital Media Society). Lärarutbildning 90 hp, distans, Malmö högskola. Syftet med följande arbete är att få en bild av hur lärare idag kan uppfatta och resonera kring den allt mer påtagliga närvaron av internet i klassrummen.

Syftet med vårt examensarbete är att utreda och förbättra Stibas CAD-användning. Stiba är ettbyggkonsultföretag som ligger i Borås. Vi undersökte vilka typer av CAD-program som finnspå marknaden och vad andra liknande företag använder. Vi har valt att studera programmenTekla, Autodesk Architecture och Autodesk Revit, samt ArchiCAD. Då alla programmen ärkomplexa, med i princip oändliga användarmöjligheter har vi bara haft möjlighet att skapa ossen grundläggande översikt.Vi har undersökt Stibas nuvarande användning genom att lämna ut en enkät och intervjua deanställda för att ta reda på deras åsikter och önskemål.

Programmet schemaläggaren har funnits sedan 1994, och används på arbetsplatser för att på ett strukturerat sätt lägga scheman för de anställda. Programmet har sedan starten varit sådant att man själv ska skapa alla scheman och även koppla dessa till de anställda, men det finns en önskan att programmet ska vara mer användarvänligt och lättanvänt. Ett steg i utvecklingen är att skapa en automatisk schemaläggningsguide som gör det mesta av jobbet åt användaren.Etex AB, som detta examensarbete är gjort åt, avser att med detta examensarbete skapa en prototyp på en sådan schemaläggningsguide som ska implementeras i det befintliga programmet. Denna guide ska alltså skapa scheman utifrån given data och sedan koppla dessa scheman till de anställda som valts. Allt detta ska ske automatiskt.

Projektet har utförts ur ett bokförlags perspektiv och förklarar Natur & Kulturs byte av teknisk plattform för deras digitala läromedel. Detta projekt var ett delprojekt och delades in i tre faser: FAS 1: Förstudie, FAS 2: Genomförande och FAS 3: Analys och utvärdering. Syftet med projektet är dels att ge en helhetssyn över hur bytet skett i praktiken inom bokförlaget, och dels undersöka målgruppens förväntning på den nya tekniska plattformen. Projektets mål är att producera två titlar i produktions- och publiceringsverktyget 3D Issue, med utgivning höstterminen 2015. Metoderna som har använts i det här projektet är: intervju och en sammanställning av Natur & Kulturs enkätstudie, och en variation av deltagande observation.

Denna uppsats behandlar hur multimedia för lärande designas och används på allmänna kunskapsinstitutioner som museum och Science Centers i Sverige. Syftet med studien var att kartlägga designers förhållningssätt till designprocessen samt till aspekter som lärande, upplevelse och multimedia när en multimedial applikation utformas. Ytterligare syften var att identifiera problem och avslutningsvis utforma och presentera riktlinjer för design av multimedia för allmänna kunskapsinstitutioner. Studien, som antog en kvalitativ ansats, initierades med inledande intervjuer med en extern designer och två utställningsdesigners. Dessa intervjuer vägledde sedan frågeställningarnas utformning till de sex huvudintervjuerna, som hade en semistrukturerad prägel.

Syftet med denna studie är att undersöka lärplattans roll för pedagoger och barn i förskolan. Vi har utgått från följande frågeställningar: Hur ser pedagogerna på lärplattan och dess användning? Hur ser barnen på lärplattan och dess användning? Hur samspelar barnen kring lärplattan? Vår studie är gjord på två förskolor i Nordvästra Skåne där vi har intervjuat åtta pedagoger och 20 barn. Vi gjorde även barnobservationer. Teoretisk inspiration och analysverktyg har vi hämtat från Ljung-Djärf (2004) som forskat kring barns relation till datorer.

I många sammanhang är det önskvärt att importera data från textfiler, excelfiler och liknande till en databas. För detta krävs att data i något skede översätts till en ER-modell (Entity Relationship), en modell som beskriver relevanta delar i ett databasschema. Modellen för hur denna översättning ser ut varierar från fall till fall.I det här examensarbetet har en applikation tagits fram för import av data till en ER-modell ur ett modellperspektiv i linje med Model Driven Architecture (MDA) ?. Vinsten ligger i att använda en metamodell som beskriver hur olika modeller för transformering från tabelldata till en ER-modell får se ut.

Detta är ett examensarbete på c-nivå från lärarprogrammet vid Linköpings Universitet. Det undersöker hållbarheten hos tre argument för matematikutbildning vid en applikation på sjuksköterskeprogrammet, också det vid Linköpings Universitet. Arbetet ifrågasätter att matematikutbildning är viktigt för vidare fortbildning samt att matematikövning skulle gynna tankeförmågan. Arbetet undersöker även argumentet att nivån på matematik-kunskaper används för att gallra ut vilka elever som är lämpliga för vidareutbildning.Resultatet som framkommer i undersökningen visar att argumentet att matematiken är viktig för fortbildning är hållbart då det appliceras på sjuksköterskeprogrammet, matematikutbildning på gymnasienivå är en viktig förberedelse för de elever som söker fortbilda sig på sjuksköterskeprogrammet. Resultatet visar även att de studenter som läser på sjuksköterskeprogrammet övar flertalet ?tankeförmågor? i samband med sitt matematikutövande och resultatet visar därmed att argumentet att matematiken gynnar tankeförmågan är hållbart.

Människan använder mer resurser än vad vi kan tillhandahålla och reproducera. Syftet med denna studie är att undersöka om spelifiering - användandet av speldesignelement i icke spelsammanhang - motiverar personer att minska sin energiförbrukning i hemmiljö. För att studera detta använder denna studie forskningsbaserad design och designbaserad forskning som metodik, detta genom att designa en prototyp grundat i teori om hur spelifiering kan användas i en hållbarhetskontext och hur människor motiveras. En prototyp på en applikation utvecklades och baserades på ett antal energispartips som användaren kunde bocka av när de var utförda. I applikationen kunde användare gemensamt räkna antal utförda moment, samt få en översikt på sin egna och andra användares prestationer.

Ekonomisk teori handlar mycket om att förvalta resurser på ett så effektivt sätt som möjligt. Denna verklighet gäller även för den offentliga förvaltningen. Åklagarmyndighetens uppgift är att utifrån de medel som står till förfogande försöka uppnå de uppsatta verksamhetsmålen. Myndighetens uppgift är vidare att förvalta och distribuera resurserna på det effektivaste sättet möjligt för att uppnå de uppsatta målen. För att kontinuerligt söka förbättra och effektivisera Åklagarmyndigheten är det relevant att kunna mäta hur väl organisationens olika delar presterar.