The objectives of this study was to (1) examine Swedish professional bowlers understanding of imagery (2) their experience in imagery (3) see if there was interest in improved use of imagery within bowling. Twelve professional bowling players (M = 30.42), all male, took part in the study. Six of the players were ranked among the best in the world. The instrument that was used was The Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES, Weibull 2008). The result showed that eleven of twelve use imagery within bowling.

Experiences in Sport (IPIES; Weibull 2008a) användes som mätinstrument. Resultatet visade att det var stora skillnader mellan spelarnas generella och specifika visualiseringsupplevelser. Resultatet visade även att på en stor dynamik i spelarnas visualiseringsmönster. Förändringar i spelarnas visualiseringsmönster kan förklaras utifrån Action Theory (Nitch, 1985). Vidare visade studie att spelarnas medvetenhet ökade under undersökningsperioden.

Imagery is an individual and cognitive process (Morris, Spittle, & Watt, 2005). This study has therefore qualitatively examined following objectives: (1) elite powerlifters imagery experiences and (2) if elite powerlifters use imagery deliberately. Five elite powerlifters participated in the study (3 men, 2 women), they were 21-37 years old (M = 27.6; SD = 6.1). The Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES; Weibull, 2008b) was modified and used to meet the objectives for the study. Imagery was used by all elite powerlifters.

Syftet med studien var att (1) undersöka 12 elitgolfares förståelse av begreppet visualisering (2) undersöka elitgolfares visualiseringsupplevelser i relation till deras golf (3) undersöka vad elitgolfspelarna önskade förbättra gällande deras visualiseringsanvändande och förmåga. I studien deltog 12 elitgolfspelare (nio män och tre kvinnor) och de var mellan 19 och 25 år gamla (M = 21.5 år). Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES; Weibull 2008a) användes som mätinstrument. Samtliga deltagare intervjuades vilket resulterade i 12 individuella visualiseringsprofiler som analyserades genom visualiseringsmönster. Deltagarna använde visualisering och några mönster som användes var: Bra slag och Hur slaget skall slås.

Syftet med studien var att undersöka vid vilken situation som simmare använder visualisering mest och varför samt simmarnas visualiseringsförmåga. I studien deltog 278 simmare (15-30 år) i den kvantitativa delen och 3 simmare (17-23 år) i den kvalitativa delen av studien. De instrument som tillämpades till den kvantitativa delen var en konstruktion av SIAM och IPIES som tillsammans mäter idrottares visualiseringsförmåga och användning. Till den kvalitativa delen användes en semikonstruerad intervjumall. Resultaten från studien visade att det fanns några statistisk signifikant skillnad mellan högpresterade och lågpresterande simmare i visualiseringsförmåga.

Denna studie har kvalitativt undersökt följande syfte: (1) att undersöka frivilligt- och spontant visualiseringsanvändande hos styrketränande män utifrån faktorerna; var/när visualiseringen sker, vad visualiseringen innehåller, varför visualisering används, hur visualiseringen används och vilken upplevd effekt visualiseringen ger. I studien deltog 10 styrketränande män som var 19-26 år gamla. Individuella profilen för visualiseringsupplevelser i idrott (eng; Individual profile of imagery experiences in sport (IPIES; Weibull, 2008) modifierades och användes för att besvara studiens syfte.  Det fanns både skillnader och likheter i när, vad, varför, hur och effekten av visualiseringen upplevdes och användes. Resultaten visade att det frivilliga visualiseringsanvändandet var störst innan träning, den frivilliga visualiseringen återfanns även i sammanhang under och efter men inte i lika stor grad. Den spontana visualiseringen var svår för deltagarna att medvetenhetsgöra och därför svårt att dra slutsatser ifrån.