I dagens konkurrensmässiga och bitvis turbulenta och komplexa miljö som företag befinner sig i är behovet av ständiga förbättringar inte bara i produkter och tjänster utan även processer centralt. Vikten av att arbeta med förbättringsarbete inom alla delar av ett företag är idag stor samtidigt som förändringstakten förmodligen aldrig har varit större. Lean tillverkning som först implementerades av Toyota har en mängd värdefulla verktyg i verktygslådan och ett av dessa verktyg är VSM. VSM har använts som ett ovärderligt verktyg för att identifiera förbättringsmöjligheter i form av slöseri, kvalitetsbrister och för att reducera ledtider med stor framgång främst inom repetitiv icke MTO-baserad tillverkningsmiljö. ABB Metallurgi är en ledande leverantör av systemlösningar för omrörning av metallurgisk smälta och stabiliseringsutrustning för valsverk.

Studien utfördes med syfte att belysa lärares syn på skolan som mångkulturell mötesplats. För att nå syftet ställde vi forskningsfrågorna;Vilka uppfattningar har lärare i grundskolans senare år om vad som kan påverka möten mellan elever med olika kulturella bakgrunder?Hur uppfattar lärare i grundskolans senare år innebörder av mångkulturell undervisning?Vi genomförde en kvalitativ studie där vi enskilt intervjuade fem lärare i grundskolans senare år. Den undersökta skolan har större andel elever med utländsk bakgrund än det nationella genomsnittet. De intervjuade lärarna hade olika undervisningsämnen, och även skilda erfarenheter av mångkulturell undervisning.Resultaten av intervjuerna visade att lärarna berörde liknande teman när vi samtalade om skolan som mångkulturell mötesplats.

Syftet med min studie är att beskriva möjligheterna och konsekvenserna att använda casemetoden som undervisningsmetodik i en kommunal gymnasieskola i Sverige. Jag vill också utforska hur användandet av ?casemetoden? som inlärningsprocess för gymnasieeleverna kan komma att öka intresset för att använda en specifik undervisningsform, som ?casemetoden?.Undersökningen visar att casemetoden är lämplig undervisningsform för lärare att använda om lärare ska stimulera elevers delaktighet i sin undervisning. Elever uppfattar att det är ett roligt och motiverade arbetssätt jämför med den traditionella undervisningsformen. Den betonar betydelsen av att ta mer ansvar för sig själv i den lärande processen och lär ut konsten att presentera sin åsikt och ta emot andras.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur lärare i år 1-3, tolkar de naturvetenskapliga kursplanerna. Vi ville se om de öppna tolkningarna enligt Lpo 94:s synsätt råder eller om lärarna fortfarande är bundna till gamla traditionella syn- och arbetssätt. Någonting vi också undersökte var vilka arbetssätt som lärarna använde sig av i sin undervisning inom naturvetenskap och hur de såg på den naturvetenskapliga undervisningen. För att få fram data till vårt arbete använde vi oss av kvalitativa intervjuer med lärare i skolans år 1-3. Det som framkom i vår undersökning var att lärarna hade olika syn på hur kursplanerna ska tolkas i naturvetenskap.

Detta är ett uppsats på D-nivå. I en tidigare kurs, inom vårat program Data- och Systemvetenskap, kom vi på en idé om hur man kan förbättra/komplettera utbildningen av nyanställda som befinner sig i en stressig arbetsplats på företag där det är ett ständigt behov av återanställning av personal. Vi utvecklade detta koncept och kom med idén till en simulator som kan utbilda personal samt minska stress hos nyanställda. Idén mognade till en Serious Game simulator baserad på en Wii-kontrollerad PC-baserad simulator med Bluetooth-stöd.Syftet med denna uppsats är att skapa en guide om grunderna i en simulator som utnyttjar Wii-kontroller som externa inmatningsenheter. I denna guide kommer vi att täcka hur Nintendos Wii-kontroll fungerar, hur man kan skapa enkla 3D-modeller i Blender och även hur detta kan implementeras i Microsoft XNA.

Frivilliga lönesänkningar i ett kunskapsintensivt företag- dess påverkan på personalens motivation och lojalitet Syftet med denna uppsats är att undersöka om frivilliga lönesänkningar i ett kunskapsintensivt företag påverkar personalens motivation och lojalitet. I denna uppsats används teorier som behandlar motivation och lojalitet samt teorier om lön. Undersökningen har genomförts med hjälp av ett fallföretag. Undersökningsmetoden utgörs dels av en kvantitativ studie och dels en kvalitativ studie. Den kvantitativa delen är baserad på en enkät som skickades ut till samtliga anställda på företaget.

Vårt examensarbete handlar om matematiken med matematiskt språk i fokus. Huvudsyftet med vårt arbete är att ta reda på om användandet av matematiskt språk i undervisning kan hjälpa elever i deras matematiska begreppsutveckling och i vilken utsträckning lärare använder matematiskt språk i undervisningen. Vi har använt oss av intervjuer med lärarna och undervisning med observation och diagnostiska test i årskurs tre. Vi har själva undervisat i en sekvens av lektioner och mätt elevernas kunskap i begreppsanvändning före och efter undervisningen, samt gjort observationer under undervisningens gång. Vårt resultat visar inte någon stor ändring hos eleverna men alla intervjuade lärare anser att matematiskt språk är viktigt för begreppsutveckling i matematik..

Bräckt vatten smakar som tårar ? En studie baserad på upplevelser inom Socialförvaltningen i Halmstad kommun beträffande hedersrelaterat våld och förtryck.Syftet med studien är att undersöka hur Socialförvaltningen i Halmstad arbetar med hedersfrågor. Vi vill fånga de olika aktörernas upplevelse och förståelse av fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck.Studien är baserad på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och resultatet är analyserat med hjälp utav teorierna Intersektionalitet, Postkolonial teori och den Mångkulturella triaden.Resultaten visar på att det finns en ambivalens kring hur intervjupersonerna väljer att definiera hedersrelaterat våld och förtryck och att detta dels bygger på att de är präglade av postkoloniala tankar om ?Den Andre? och dels att de i större utsträckning anammat ett intersektionellt tänkande genom vilket man förstår fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck ur variabler såsom kön, klass och etnicitet. Inom Socialförvaltningen i Halmstad urskiljs inte ?hedersrelaterat våld? som en egen kategori från ?våld i nära relationer?.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka hur elever i år 5 förhåller sig till utomhusdidaktik. Vidare var ambitionen att bidra till en ökad förståelse och betydelse av undervisning utomhus. Eftersom tidigare forskning kring ämnet oftast visar pedagogernas syn har denna studie åskådliggjort elevperspektivet och därmed bidragit till ny forskning i utomhusdidaktik. Litteraturgenomgången speglade genomgående en positiv bild av utomhusdidaktik. Att lära in ute och använda sinnena uppmärksammades redan för 2400 år sedan men är fortfarande en aktuell fråga i dagens skola. Inlärning och motorik stärks när elever får upptäcka och utforska på egen hand.

Abstract Syftet med vår undersökning på två gymnasieskolor är att få en uppfattning om vilket stöd gymnasieelever med läs- och skrivsvårigheter, men utan diagnos, får i samband med svenskundervisningen. Metoden är kvalitativa intervjuer med en svensklärare, två elever och en specialpedagog på vardera skolan. Resultatet visar att de lärare vi intervjuar saknar utbildning för att kunna hjälpa dessa elever i sin undervisning. Kommunikationen mellan lärare, elev och specialpedagog varierar till stor del på de två skolorna. En viktig slutsats är att lärare med lång erfarenhet inom den pedagogiska verksamheten har en större kompetens att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter i sin undervisning.

I denna uppsats har jag genom den diskursanalytiska metoden sökt att undersöka hur gränsen mellan psykiskt normala och psykisk efterblivenhet barn på 1930-talet upprättades genom diskursen som fördes i en av statens offentliga utredningar om särskild undervisning. Undersökningen har visat att det efterblivna barnet var föremål för en makt och kontrollutövande verksamhet som genom differentierad undervisning skulle befria den vanliga skolan från den belastning som de efterblivna ansågs att vara. Vidare har undersökningen visat att denna differentiering och polarisering inte enbart grundades på pedagogiska aspekter utan också var en profylaktisk åtgärd. Efterblivenhet var något som stod i nära anslutning till asocialitet och kriminalitet, därför sökte ecklesiastikdepartement genom en kontrollerad undervisning också att omvårda och uppfostra dessa individer på ett sätt som inte föräldrarna ansågs vara kapabla till. Den särskilda undervisningen var både ett sätt att kontrollera barnen men också en möjlighet att avstyra vad som senare kunde utvecklas till att bli en samhällsfara.

Syftet med denna uppsats var att undersöka gymnasielärares inställning till ämnesövergripande undervisning och i vilken utsträckning man arbetar ämnesövergripande på gymnasiet. Vilka för- och nackdelar som finns med arbetssättet samt elevernas förtjänster och svårigheter med undervisningen är andra frågeställningar. För att få svar på våra frågor skickade vi ut en enkät till ett antal lärare. Då enkätunderlaget inte blev tillräckligt omfattande kunde vi inte dra några generaliserande slutsatser. Vi genomförde även två halvstrukturerade intervjuer för att skapa bredd i undersökningen.

Den här uppsatsen behandlar temaarbete i moderna språk (tyska, franska och spanska). Syftet är att undersöka hur lärare i dessa ämnen på högstadienivå uppfattar temaarbete samt hur de relaterar sina uppfattningar om begreppet till den egna undervisningen. Metoden är kvalitativ, empirisk och jag har valt att göra samtalsintervjuer med ett urval av lärare. Uppsatsen bör förstås ur det fenomenografiska perspektivet som intresserar sig för hur människor uppfattar ett visst fenomen samt för variationen i dessa uppfattningar. Uppsatsens viktigaste resultat är att samtliga intervjudeltagare hade en positiv uppfattning om temaarbete och att alla var positivt inställda till att arbeta tematiskt i sin undervisning. Trots att tema, temaarbete och tematisk undervisning aldrig nämns i Lgr 11, den nya läroplanen för grundskolan, ansåg alla att Lgr 11 kräver att man arbetar med teman.

Undersökningar som genomförs regelbundet i Sverige och andra länder har visat på att allt färre ungdomar vill bli ingenjörer eller vetenskapsmän och stora ansträngningar görs internationellt för att förbättra situationen. Vi avsåg att ta reda på vad som görs åt detta på gymnasieskolor i Sverige (specifikt i ämnet fysik), och vad man skulle kunna göra mera. Enkäter skickades ut till elever och lärare på några gymnasieskolor i sydvästra Skåne, vilka följdes upp med intervjuer av tre lärare. Vi fann att på de skolor där man ansåg att det var ett problem så visste man inte vad man skulle göra. Elevernas förslag var att ha en mer varierad undervisning.

Naturkunskap A är ett kärnämne på gymnasiet och därför läser alla gymnasieelever ämnet. Vad tycker eleverna om ämnet och hur föredrar de att arbeta? Hur ser lärarna på ämnet och hur vill de arbeta? Genom en enkätundersökning, där vi gjort en enkät till lärare och en enkät till elever, undersöker vi hur Naturkunskap A ser ut på olika skolor, då det gäller undervisning och val av läromedel.Syftet med vår undersökning är att skaffa oss kunskap om elevers olika sätt att lära. Vi vill även ta reda på i vilken utsträckning lärare använder andra läromedel än läroboken inom de olika ämnesområdena i Nk A. För att få reda på detta utgick vi från våra frågeställningar:? I vilken grad används andra läromedel än läroboken i Nk A?? Vilken attityd har elever till de olika ämnesområdena i Nk A?? Hur lär elever bäst, enligt elever, enligt lärare?? Diskuterar lärare målen i Nk A med eleverna?Vi bestämde oss för att åka till de skolor där enkäterna besvarades och därför ligger vår urvalsgrupp inom en tio mils radie från Jönköping.