Syfte: Syftet är att analysera hur redovisning till verkligt värde av förvaltningsfastigheter påverkar den rättvisande bilden av ett företag.Bakgrund:                        Värdering av anläggningstillgångar till anskaffningsvärde har länge varit vägledande i Europa. Trots att denna metod är tillförlitlig anses den inte ge en rättvisande bild av företaget. Detta kan istället värdering till verkligt värde anses göra då detta sätt att redovisa skapar relevans i redovisningen. Denna redovisningsmetod är dock förknippad med minskad tillförlitlighet, stora svängningar i resultat och för sin konjunkturförstärkande effekt. Redovisning till verkligt värde har fastighetsbranschen använt sig av sedan införandet av IAS/IFRS 2005.

Bakgrund: Hur företag väljer att redovisa sina tillgångar, speciellt immateriella tillgångar, har under de senaste decennierna varit föremål för mycket diskussion med tanke på finanskriserna som varit. Sedan 2005 skall alla börsnoterade koncerner inom EU följa IASBs standardverk IFRS regelverk. Lagändringen betyder bland annat att goodwill inte längre ska skrivas av på den nyttjandeperioden som en kostnad i resultaträkningen men skall istället årligen prövas för nedskrivning, ett så kallat, ?impairment test?.Syfte: Syftet med undersökningen blir att kartlägga Svensk redovisningspraxis av goodwill. Detta för att se om eller hur finanskriserna och lagändringar har påverkat goodwillvärdet hos Svenska koncerner.

Problembakgrund: Pensioner är en stor utgift för företagen och redovisningen av pensionerna är invecklad. Under 2005 fick företag som följer IFRS/IAS standarder en möjlighet att redovisa aktuariella vinster/förluster på ett nytt sätt än tidigare. Då företagen tidigare kunde välja mellan att redovisa direkt mot resultaträkningen eller genom att tillämpa korridorregeln kom nu även möjligheten att redovisa direkt mot det egna kapitalet. Det har nu gått en tid sedan det nya redovisningssättet introducerades och vi intresserades av att veta:Hur redovisar de stora börsnoterade företagen i Sverige sina aktuariella vinster/förluster. Dessutom blev vi intresserade av att veta vad som kännetecknar företag som redovisar enligt de olika redovisningsmetoderna.Syfte: Eftersom tre år har gått sedan införandet av den nya redovisningsprincipen infördes anser vi det intressant att undersöka hur de börsnoterade företagen i Sverige redovisar sina aktuariella vinster/förluster.

Bakgrund och problem: För Sveriges noterade bolag råder en helt annansituation idag än för bara några år sedan. Ökad internationalisering och en deluppmärksammade bolagsskandaler har medfört att bolagen nu har såväl nyaredovisningsstandarder (IFRS och US GAAP) som nya bolagsstyrningsregler(Koden och SOX) att följa. Vilka regler som bolagen tvingas följa beror på var deär noterade. Dessa nya regler berör direkt de olika bolagen men även derasrevisorer indirekt. För denna uppsats har de fyra största revisionsbyråerna ochderas rekrytering och kompetensutveckling undersökts för att se hur dessapåverkats av den nya situationen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av en kvalitativ undersökningkartlägga hur rekrytering och kompetensutveckling i revisionsbyråerna ser ut samtanalysera vilka effekter nya redovisningsstandarder och nya regler förbolagsstyrning har haft på dessa.

Bakgrund och problem: En av de största finanskriserna vi har sett i Sverige bröt ut underhösten 2008. Både företag och privatpersoner kände av problemen och fick en försämradekonomisk situation, som en konsekvens av denna kris. Många av bankerna har gjort storakreditförluster under den här tiden. Det har i samband med detta uppmärksammats storagoodwillposter, vars värde har ifrågasatts och en debatt i svensk media har uppstått. År 2005infördes ett nytt regelverk för redovisningen av rörelseförvärv, IFRS 3.

Från och med 2002 ska börsnoterade företag upprätta koncernredovisningar enligt IAS/IFRS. Detta gäller inom hela Europeiska Unionen. En del av dessa standarder är IAS 40 som behandlar redovisningen av förvaltningsfastigheter. Efter införandet av dessa nya regler har viss kritik uppkommit då flertalet faktorer i värderingsprocessen har stor osäkerhet. Därav är det intressant att titta närmre på dessa olika faktorer, vilka de är, hur de tas fram och hur de påverkar värderingen.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga de värderingsmetoder som används för att fastställa verkligt värde på finansiella instrument och också granska hur dessa metoder redovisas. Därtill syftar uppsatsen till att diskutera problematiken för värderingskonceptet verkligt värde. Detta görs i två delar, utifrån standardsättarnas perspektiv och de finansiella institutens. Därefter utreds förbättringar inom konceptet som baseras på de två tidigare delarna. Metod: Uppsatsens undersökning utfördes via en fallstudie som baserades på kvalitativ data. Data inhämtade från två separata områden, tre redovisningsstandarder (SFAS 157, IAS 39 och IFRS 7) och årsredovisningar från 2007, hämtade från de tio största finansiella instituten (baserat på balansomslutning) ifrån USA respektive Europa. Resultat & slutsats: Undersökningen visade att rekommendationerna kring vilka värderingsmetoder som ska tillämpas är likvärdiga från de båda standardsättarna; prisnoteringar och värderingsmodeller, men inte toleransen kring värderingsmodeller, där FASB är mer tillmötesgående än vad IASB är.

Som följd av att det internationella regelverket IAS/IFRS från och med 2005 skall tillämpas i koncernredovisningen, har de svenska börsnoterade fastighetsföretagen fått möjligheten att välja hur de vill redovisa sitt fastighetsbestånd. Standarden, som benämns IAS 40 Förvaltningsfastigheter, gäller för alla börsnoterade bolag och ger företagen två värderingsmöjligheter; värdering enligt anskaffningsvärdemetoden eller värdering enligt verkligt värde metoden. De noterade företagen som finns etablerade i Sverige har samtliga valt att värdera sitt fastighetsbestånd till verkligt värde. Övergången till IAS 40 har inneburit att fastighetsbolagens årsredovisningar förändrats i flera avseenden. Verkligt värde metoden har lett till att företagen kunnat räkna upp sina vinster med flera miljoner kronor eftersom fastigheternas värdeförändringar skall redovisas över resultaträkningen. Detta har i sin tur lett till att även beslutsunderlaget för intressenterna och värderingsmännens arbete påverkats en hel del. Syftet med denna uppsats är att beskriva IAS 40:s effekter på de svenska fastighetsbolagens årsredovisningar samt hur denna standard påverkar såväl kreditgivares lånebeslut som värderingsmännens arbete och ansvar. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning.

Bakgrunden som har lett fram till denna studie är den pågående harmoniseringsprocessen som resulterat i att den svenska redovisningen influerats allt mer av den internationella redovisningen. I takt med detta beslutade BFN att år 2014 införa K3-regelverket med tillhörande komponentavskrivning, vilket bidragit till en ökad jämförbarhet mellan de små och medelstora onoterade företagen. Denna bakgrund har lett fram till studiens syfte som är att inom fastighetsbranschen undersöka och förklara hur K3-regelverket vid det första redovisningstillfället tillämpats utifrån komponentmetoden enligt K3. Syftet är även att undersöka och förklara eventuella förändringar i avskrivningskostnaden samt vilka faktorer som kan tänkas påverka fastighetsföretagens komponentindelning. Studien utgår från tre forskningsfrågor och beskrivs som följande: Hur delar fastighetsföretagen in sina byggnader i olika komponenter? Har avskrivningskostnaden förändrats i förhållande till den tidigare metoden? Vilka faktorer kan tänkas påverka eventuella skillnader i fastighetsföretagens komponentindelning?För att kunna besvara studiens syfte har undersökningen genomförts i positivistisk anda och tillämpat en kvantitativ metod med deduktiv ansats.

Från och med år 2005 är det obligatoriskt för alla noterade bolag inom EU att redovisa enligt IASB:s standards, IFRS/IAS. En väsentlig skillnad mot tidigare normer är att goodwill inte längre skall skrivas av planenligt, istället skall bolagen göra så kallade ?impairment test?, eller nedskrivningsprövning. Ett impairment test innebär att bolaget per varje balansdag eller oftare skall bedöma om det finns någon indikation på att en tillgång kan ha minskat i värde.Oavsett om det finns någon indikation på en värdeminskning eller ej, skall företaget varje år göra en prövning om en immateriell tillgång med obegränsad nyttjandeperiod har minskat i värde genom att jämföra dess redovisade värde med återvinningsvärdet.Syftet med min uppsats är att undersöka huruvida noterade holländska bolag efterlever kraven som ställs från standarden IAS 36 p 134. Resultatet ska jag sedan jämföra med en liknande undersökning som tidigare gjorts för bolag noterade på Stockholmsbörsen.

År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut.Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut.

Sverige och världen har under de senaste åren fått uppleva en fantastisk högkonjunktur. Det har varit lätt att låna pengar och företagen har gjort fina vinster. I spåren av god tillgång på kapital är företagsförvärv alltid aktuella. En relevant fråga för varje köpare är dock hur ett förvärv skall redovisas. Hur företagsförvärv skall redovisas har avseende noterade bolag genomgått genomgripande förändringar de senaste åren.

En diskussion har länge förts kring hur beräkning av goodwill ska ske. Detta framförallt eftersom goodwill är en komplex tillgång som är svår att identifiera och separera från andra tillgångar. Sedan 2005 tillämpas nedskrivning av goodwill enligt IAS 36 för noterade företag. De krav som återfinns i IAS 36 p.134 har enligt tidigare studier visat sig vara svåra för företagen att följa. Kraven anses motsvara kapitalmarknadens informationsbehov.

En diskussion har länge förts kring hur beräkning av goodwill ska ske. Detta framförallt eftersom goodwill är en komplex tillgång som är svår att identifiera och separera från andra tillgångar. Sedan 2005 tillämpas nedskrivning av goodwill enligt IAS 36 för noterade företag. De krav som återfinns i IAS 36 p.134 har enligt tidigare studier visat sig vara svåra för företagen att följa. Kraven anses motsvara kapitalmarknadens informationsbehov.

Bakgrund: Sverige befann sig i en rådande högkonjunktur med stigande börskurser, allthögre fastighetspriser, växande sysselsättning och ett blomstrande näringsliv medrekordvinster. För att under hösten 2007 övergå till en oviss lågkonjunktur medlikviditetsbrist och en totalt avstannad marknad (Bäckström & Forsell, 2008). En finansiellkris påverkar många företag väldigt kraftigt, speciellt med avseende på deras bokföring ochderas finansiella rapporter. Eftersom revisorns uppgift är att granska och kvalitetssäkrainformationen i dessa finansiella rapporter för bolagets olika intressenters räkning, varuppsatsens utgångspunkt att finanskrisen också borde påverka revisionen.Problemfrågeställning: Hur påverkades revisionen i noterade bolag av den globalafinanskrisen och förändrades i så fall revisorns fokus?Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisionen påverkades i noterade bolag av denglobala finanskrisen.