
Sökresultat:
659 Uppsatser om IFRS - Sida 39 av 44
Förvaltningsfastigheter : Val av värderingsmetod vid värdering till verkligt värde
Bakgrund och problemdiskussion: Införandet av att svenska noterade företag måste tillämpa IFRS/IAS i sina årsredovisningar, har inneburit stora förändringar för berörda företags redovisning.En av dessa standarder är IAS 40 och dess huvudinnehåll behandlar hur ett företag ska värdera sina förvaltningsfastigheter. Det intressanta i dagens läge är att förvaltningsfastighetsföretagen får göra ett val av värderingsmetod vid värdering till verkligt värde.Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att kartlägga hur olika svenska förvaltningsfastighetsföretag, belägna i olika branscher och geografiska regioner, värderar sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde efter införandet av IAS 40. Vi vill vidare analysera om det finns ett mönster vid fastighetsföretagens val av värderingsmetod.Metod: Vi har för avsikt att använda oss av en kvantitativ metod. Anledningen till vårt val av kvantitativ metod är att vi anser att vi kan få fram den mest relevanta och tillförlitliga informationen genom att studera våra valda företags årsredovisningar. Vi har valt att ta med hela populationen av svenska förvaltningsfastighetsföretag som tillämpar IAS 40.De sökord som har använts är; IAS 40, förvaltningsfastigheter, fastighetsföretag, värderingsmetod, värderingsmodell, fastighetsvärdering.Analys och slutsatser: Eftersom det är en stor del av vår population (19 av 21 företag) som använder kassaflödesmetoden kan vi inte se något samband gällande fastighetsföretagens storlek, bransch, geografisk lokalisering och val av värderingsmetod.
Företagens redovisning i enlighet med IAS 36 P. 134
Bakgrund: I en strävan att uppnå en mer jämförbar redovisning införde IASB nya internationella redovisningsregler. IASB anser att en viktig förutsättning för att kunna jämföra redovisningen är att tillämpningen sker på samma sätt och enligt samma principer. Tidigare undersökningar har visat att företag är dåliga på att följa olika redovisningsstandarder och att det kan ifrågasättas om företagen tillämpar reglerna på samma sätt.Syfte: Syftet med föreliggande uppsats är:1. Att undersöka i vilken grad företag listade på Stockholmsbörsen och Amsterdambörsen följer riktlinjerna i IAS 36 P. 134 samt vilka faktorer som påverkar varför en del företag följer riktlinjerna mer än andra företag.2.
Redovisning av immateriella tillgångar i samband med rörelseförvärv i olika branscher
Bakgrund och problem: Principbaserade standarder lämnar stort utrymme för ledningens bedömning när det gäller val av redovisningsmetoder. Trots att redovisningsregler uppmuntrar företag att identifiera immateriella tillgångar i samband med rörelseförvärv i så stor grad som möjligt, fortsätter företagen att redovisa relativt stora mängder goodwill vid förvärv och bara fåtal företag väljer att identifiera immateriella tillgångar separat. Immateriella tillgångarnas egenskaper gör redovisningen svårt och komplex. Redovisning av immateriella tillgångar inte är relevant och ger användaren en missvisande bild av de finansiella rapporterna.Syfte: Uppsatsens syfte är genom att studera immateriella tillgångarnas betydelse för olika typ av företag och bakomliggande faktorer till val av identifiering av immateriella tillgångar, skapa förståelse för den problematik som införande av gemensamma regelverk kan skapa för olika branscher.Avgränsning: Denna studie är begränsad till två svenska börsnoterade företag i två olika branscher och behandlar endast val av identifiering av immateriella tillgångar i samband med rörelseförvärv.Metod: Den metod som används är en kvalitativ fallstudie där telefonintervjuer genomförts samt informationen ur företagets årsredovisningar har granskats. Resultatet från den empiriska delen har sedan analyserats utifrån referensramen och sammanfattas i slutsatsen.Resultat och slutsatser: Resultatet av den genomförda studien visar att olika branscher identifierar olika typer av immateriella tillgångar och i olika utsträckning.
Upplysningar och avkastningskravet på eget kapital [Hur påverkas avkastningskravet på eget kapital av upplysningsnivån i årsredovisningar respektive delårsrapporter]
Bakgrund och problem: De upplysningar som företag lämnar utgörs av flera olikainformationskällor. En betydande del av dessa utgörs av årsredovisningar ochdelårsrapporter. På grund av rådande reglering och olika incitament för frivilligaupplysningar skiljer sig omfattningen mellan rapporterna betydligt. Det är därförangeläget att studera vad en ökad upplysningsnivå medför för företagenskapitalkostnad.Syfte: Syftet är att identifiera eventuella samband mellan avkastningskravet på egetkapital och upplysningsnivån i företagens årsredovisningar och delårsrapporter. Vidaresyftar studien till att utröna i vilken finansiell rapport som upplysningsnivån har störstpåverkan på kostnaden för eget kapital.Avgränsningar: Studien avgränsas till företag som för närvarande är noterade på NasdaqOMX Stockholm.
Identifiering och redovisning av immateriella tillgångar vid rörelseförvärv ?En kvantitativ studie om redovisningstransparens och kapitalmarknadens informationsasymmetri
The association between disclosure level and asymmetric information is a matter of importance andconsiderable interest to the financial reporting community. The theory in this area suggests that acommitment by a firm to increased levels of disclosure should lower the information asymmetry thuslowering the cost of equity. This theory may be compelling, but so far the empirical results have beenambiguous. Due to increased globalization the demand for high quality accounting standards has risen. In2005 The International Accounting Standard Board launched the standard named IFRS 3.
Redovisning av förlagsrättigheter i svenska bokförlag
Bakgrund och problem:Ett bokförlags primära tillgång är deras förlagsrättigheter som ger dem tillåtelse att ge ut litteräraverk med ensamrätt. För att kunna få ett rättvisande värde på förlaget måste denna tillgång tas med iberäkningen vid förvärv. Den information som finns tillgänglig för intressenter utanför företaget ärårsredovisningar. Vi har därför valt att ta reda på om förlagsrättigheterna finns representerade ibalansräkningen eller om detta är en av många immateriella tillgångar som kostnadsförs direkt.Syfte:Syftet med denna uppsats är att bistå med information till köpare av förlag och investerare om hurvärdet av förlagsrättigheter och böcker bedöms och redovisas i bokförlagen.Avgränsningar:De bokförlag som vi har valt att undersöka representerar bokförlag i allmänhet i Sverige. Dessa äronoterade aktiebolag och tillämpar inte IASB:s regelverk, IFRS, och därför behandlas inte dettaregelverk i denna uppsats.
Den redovisade kapitalkostnaden i svenska och holländska börsnoterade bolag
Syfte: Syftet med vår studie är att studera om kapitalkostnaden redovisas och hur den skiljer sig mellan svenska och holländska bolag, samt undersöka vilka faktorer som påverkar den.Metod: Studien har genomförts med en kvantitativ metod, syftet med undersökningen uppfylls genom en deduktiv ansats. I undersökningens empiri ingår observationer av 488 årsredovisningar. I sekundärdata ingår de fyra oberoende variablerna land, år, storlek och soliditet. Multipel regressionsanalys, samt linjär sannolikhetsmodell har använts.Resultat & slutsats: Den multipla regressionsanalysen visar ett signifikant samband mellan den beroende variabeln, vilken procentsats kapitalkostanden redovisas till, och oberoende variablerna storlek och soliditet. Större företag, redovisar en lägre kapitalkostnad, företag med högre soliditet redovisar en högre kapitalkostnad.
En studie om revisorns granskning av redovisning till verkligt värde av immateriella tillgångar vid företagsförvärv
Immateriella tillgångar har fått en ökad betydelse vid företagsförvärv i dagens teknik- och informationsbaserade samhälle eftersom de utgör en stor del av ett företags värde (KPMG,2010). När immateriella tillgångar har identifierats ska de värderas till verkligt värde ? något som länge varit omdebatterat på grund av problematiken i att objektivt värdera dessa tillgångar (Marton et al., 2008, s. 304). Det ställer således högre krav på revisorn vid granskningen av huruvida företagsledningen har värderat tillgångarna till ett rättvisande värde eller inte (Ekberg & Lorentzon, 2007).
Varumärkesvärdering ? Hur värderas varumärken?
Investeringar i varumärken är vitalt för värdeskapande och skapar stabilitet och identitet i företag. I många situationer är den ekonomiska effekten uppbenbar. Immateriella tillgångar är behäftade med problem rörande identifiering, värdering och presentation av internt upparbetade varumärken i balansräkningen. Svårigheten förknippas i första hand med brist på tillräckligt vägledande redovisningsstandarder. När det gäller förvärvade varumärken är vägledningen för värdering och presentation otillräcklig.Syftet med studien har varit att undersöka hur värdering av varumärken genomförs i praktiken.
Upplysningskrav vid nedskrivningsprövning av Goodwill : sker det en kontinuerlig förbättring av redovisningen gällande upplysningskraven?
Bakgrund och problem: För att uppnå en mer jämförbar redovisning infördes nya internationella redovisningsregler av IASB. Enligt IASB är en viktig förutsättning att tillämpning sker på samma sätt och enligt samma principer för att jämförbarheten av redovisningen skall bli så bra som möjligt. Förvärvad goodwill skall i och med de nya reglerna införda år 2005 genomgå en nedskrivningsprövning minst en gång per år och inte längre skrivas av direkt. Oavsett vilket resultat nedskrivningsprövningen ger skall företagen ge omfattande upplysningskrav gällande de uppskattningar som använts vid nedskrivningsprövningen. Flertalet studier har gjorts genom åren där resultatet visar på en förbättring gällande redovisningen av upplysningskraven men även att det fortfarande finns en stor förbättringspotential.
IFRIC 12 Service Concession Arrangements : En studie om hur informationskvaliteten i de finansiella rapporterna kommer att påverkas
IFRIC 12 är en ny tolkning som ska vägleda företag som arbetar med Offentlig PrivatSamverkan - projekt hur de ska redovisa projekten. IFRIC 12 har nyligen godkänts av EUvilket innebär att från och med den första januari 2010 ska samtliga publikaentreprenadföretag inom Europa tillämpa den nya tolkningen.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vilka effekter IFRIC 12 kommer att innebära förexternredovisningen och hur relevant den finansiella rapporteringen kommer bli för företagetsägare.För att ta reda på hur den finansiella rapporteringen påverkas har vi använt oss av ettfallföretag, Skanska, där vi fördjupat oss i vilka effekter tolkningen kommer att föra med sig.Vidare har vi undersökt hur de fyra största revisionsbolagen ser på den nya tolkningen. När visedan analyserat vårt empiriska material har vi utgått från de teorier vi ansett vara relevantaför genomförandet av vår studie.Vi har kunnat påvisa att IFRIC 12 leder till en jämnare vinstredovisning för fallföretagetsprojekt vilket vi anser vara positivt ur ett ägarperspektiv. IFRIC 12 förtydligar också hurtillgångarna ska klassificeras vilket även detta bör leda till en ökad relevans. Dock finns detanledning att ställa sig kritisk till redovisningsdirektivet. Tolkningen är komplex och kanmedföra svårigheter för företagen vid tillämpning.
Nya tider, nya redovisningsnormer
Bakgrund och problem: IASB arbetar för en internationell harmonisering av redovisningen.I Sverige skall noterade företag följa IAS/IFRS redovisningsregler från och med 2005. Redanfrån 2002 implementerades RR 17 svensk redovisning, denna rekommendation bygger på IAS36 och behandlar nedskrivningar. Det som är den största skillnaden med RR 17 och IAS 36jämfört med tidigare normgivning är att här skall tillgångarna värderas till verkligt värde.Syfte: Att kartlägga de eventuella skillnader som införandet av RR 17 och IAS 36 har medförtför svenska fastighetsföretag. Vilka är dessa skillnader, har sättet att värdera på förändrats ochhar det slutligen resulterat i en mer rättvis bild av fastighetsföretags fastighetsbestånd.Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserat på fastighetsföretaget som är noterade och ett urvalatt titta närmare på tre stycken företag har genomförts. Fokus i undersökningarna ärföretagens årsredovisningar samt så intervjuer genomförts med samtliga fallföretag.
Redovisning av förvaltningsfastigheter till verkligt värde -Hur går man till väga och vad berättar siffran egentligen?
Bakgrund och problem: Det finns en klar tendens, särskilt genom harmoniseringen av redovisningen, mot en mer kapitalmarknadsinriktad redovisning. Frågan blir då hur företagen går tillväga när de värderar sina tillgångar till ett marknadsvärde och hur stor precisionen i värderingen är.Syfte: Syftet med uppsatsen är att göra en fallstudie av ett antal företags värdering av förvaltningsfastigheter samt att hålla en diskussion kring valda lösningar vid värderingen.Avgränsningar: Studien är inriktad på den svenska marknaden. Endast företag med kontor i Göteborg träffats då det har ansetts vara av stor vikt att få en god kontakt med respondenterna.Metod: En kvalitativ metod har använts där djupintervjuer gjorts med tre fastighetsbolag samt en framstående akademiker på området. Intervjuernas syfte har varit att hålla en diskussion och få en djupare förståelse kring fastighetsvärdering och fastighetsmarknaden.Resultat och slutsatser: Fastighetsbolagen använder uteslutande en värderingsmetod som bygger på en kassaflödesmodell på grund av svårigheterna med ortprismetoder. Vi fann att kassaflödesmodeller inte nödvändigtvis speglar ett marknadsvärde utan snarare ett nuvärde av en investering.
Solvens II : Hur påverkas Svenska försäkringsbolag av de ökade kraven på intern kontroll, riskhantering och rapportering till marknaden?
SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka vad elever i årskurs sex har för föreställningar om ämnet idrott och hälsa, om ämnets innehåll och omständigheter kring det.Hur ser föreställningarna om idrott och hälsa-läraren ut?Hur ser föreställningarna om ämnets innehåll och kunskapskrav ut?Hur ser elevernas föreställningar om begreppet hälsa ut?Hur ser föreställningarna om elevbeteendet under lektionerna ut?MetodFör att ta reda på detta gjorde jag djupgående intervjuer med tio elever som går i årskurs sex på en sex till nioskola. Studien är gjord ur barns perspektiv med en fenomenologisk ansats.ResultatStudiens resultat är att en idrott och hälsa-lärare är för eleverna en vuxen som tar ansvar genom att inte tillåta dåligt beteende på lektionerna, en coach som peppar dem och en atlet som kan visa övningar och föregå med gott exempel. Eleverna anser att ämnet idrott och hälsa går ut på att man ska röra på sig och ha roligt. Man ska lära sig att träna, äta rätt och röra på sig samt få kunskaper om hälsa, livsstil och ideal.
Svenska börsbolags redovisning av pensionsskulder enligt IAS 19 : Finanskrisens påverkan pådiskonteringsräntan
Inledning: Enligt IAS 19 ska diskonteringsräntan för bestämmande av pensionsskulden bestämmas utifrån räntan på företagsobligationer. Om det saknas en fungerande marknad för företagsobligationer ska räntan på statsobligationer användas. Efter finanskrisen år 2008 ökade räntespreaden mellan dessa två räntor och det uppstod ett problem för länder utan en fungerande marknad för företagsobligationer, däribland Sverige.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska börsbolags diskonteringsräntenivå har påverkats av finanskrisen år 2008. Samt vad detta har för konsekvenser på boalgens finansiella rapporter och dess annvändare.Metod: Undersökningen studerar korrelationen som sambandsmått för att mäta hur diskonteringsräntan förhåller sig till soliditeten i svenska börsbolag som redovisar förmånsbestämda pensionsplaner.Referensram: Denna del av undersökningen består av en genomgång av relevanta delar av regelverket (IFRS) samt centrala redovisningsbegrepp och principer.Teori: Teorin består av teoretiska resonemang kring accounting choice, accounting disclosure och earnings management.Resultat & analys: Undersökningens resultat visar att det finns en svag korrelation mellan och diskonteringsränta hos svenska börsbolag med förmånsbestämda pensionsplaner. Dessutom visar resultatet att svenska börsbolag inte längre har en diskonteringsränta i nivå med statsobligationsräntan.Diskussion: Diskussion förs kring hur svenska bolag förhållit sig till regelverket och redovisningsprinciper vid beräkning av sina pensionsskulder samt hur detta har påverkat intressenterna av den finansiella rapporten.Slutsats: Utifrån funna resultat kan slutsats dras att efter finanskrisen har bolag med en låg soliditet valt en högre diskonteringsränta.