
Sökresultat:
659 Uppsatser om IFRS - Sida 17 av 44
IFRS 7 Finansiella instrument: upplysningar. Framkommer bankers exponering mot kreditrisker av upplysningarna i deras finansiella rapporter?
BAKGRUND OCH PROBLEMDISKUSSION: Finanskrisen 2008 har för många privatpersoner och företag kommit som en överraskning och då kan man ställa sig frågan om bankernas upplysningar om kreditexponering och kreditrisker har framkommit. IASB har agerat för att förbättra IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar, och de har föreslagit ökade upplysningskrav för denna. Under normala omständigheter skulle IASB ha utgett förändringarna efter en tid av allmän överläggning. Men på grund av finanskrisen blev denna process påskyndad. IFRS 7 skall tillämpas av företag från och med den 1 januari 2007.
Valutasäkring : de internationella standardernas effekt
Denna uppsats har behandlat ämnet valutasäkringar samt de svenska normer och internationella standarder som finns för redovisning av dessa. Den första januari 2005 övergick samtliga svenska börsnoterade koncernbolag från att vid koncernredovisning använda svenska standarder till att redovisa enligt de internationella redovisningsstandarderna IFRS, utfärdade av IASB. Övergången har inneburit ett byte av redovisningsstandarder och en förändrad syn på värdering och klassificering av valutasäkringar.Problem uppstår vid övergången dels till följd av den ändrade synen på redovisning och även tolkning av redovisningsprinciper. Författarna upplever att standarderna för valutasäkringar vållat ytterliggare problem då de har varit komplexa och föränderliga. Syftet med uppsatsen har varit att uppmärksamma de skillnader som finns gällande klassificering, värdering och redovisning av valutasäkringar samt vilka anpassningar som gjorts av företagen och vilka svårigheter som övergången medfört.För att uppnå syftet med uppsatsen har svensk och internationell normgivning för valutasäkringar studerats.
Goodwill ? En framtida tillgång?
Goodwill är ett kontroversiellt begrepp och har varit mycket omdiskuterat inom redovisningslitteraturen. På senare år har andelen redovisad goodwill ökat och blivit en betydande post i företagets balansräkningar. Enligt IFRS 3 ska anskaffad goodwill beräknas som skillnaden mellan köpeskillingen och identifierbara tillgångar och skulder. Eftersom goodwill ofta baseras på ett restvärde och att både IFRS 3 och IAS 36 uppmanar användarna att göra subjektiva bedömningar skapas utrymme för manipulation i redovisningen. Anledningen till det är att redovisningsdata ofta används som underlag för att mäta chefers prestation.
IAS 36 - Goodwill : Utvecklingen av redovisningspraxis över tid
Sedan 2005 har alla börsnoterade bolag inom EU varit tvungna att ställa upp årsredovisningar i enlighet med IFRS. Redovisningen av posten goodwill har ändrats från att avskrivas linjärt till att bli föremål för ett årligt nedskrivningstest. Sedan dess har ESMA rapporterat om bristande redovisning av posten goodwill bland europeiska utgivare. Syftet med den här studien var att bidra med kunskap om hur svensk redovisningspraxis gällande goodwill har utvecklats över tid. Vi studerade hur tjugofem large cap bolag inom fem olika branscher tillämpade IAS 36 under räkenskapsåren 2007 och 2012.
Verkligt värde vid lågkonjunktur
Bakgrund och problem: Sedan år 2005 ska noterade företag inom EU tillämpa InternationalFinancial Reporting Standards (IFRS) vid upprättandet av koncernredovisningen. Av dettaregelverk följer att vissa tillgångar och skulder ska redovisas till verkligt värde istället förhistoriskt anskaffningsvärde. Målsättningen hos det normgivande organet InternationalAccounting Standards Board (IASB) som utvecklar IFRS är att redovisningen ska innehållarelevant information som underlättar beslutsfattandet för investerare och analytiker.Begreppet verkligt värde har emellertid kritiserats, i synnerhet avseende dess tillförlitlighet.Risken för manipulation ökar när värderingen bland annat grundar sig på företagsledningensbedömningar. När konjunkturen vänder nedåt kan börskurserna komma att fluktuera i allthögre grad eftersom de värdeförändringar som följer av redovisning till verkligt värde speglasi resultaträkningen. Med anledning av att IFRS enbart har tillämpats under högkonjunktur ochatt vi idag ser en allt större finansiell oro har jag valt att studera följande frågeställningar.Vad finns det för uppfattningar om verkligt värde? Vilka konsekvenser kan redovisning tillverkligt värde få vid en lågkonjunktur?Syfte: Syftet med studien är att beskriva problematiken kring redovisning till verkligt värdesamt att undersöka olika uppfattningar om de effekter redovisning till verkligt värde kan fåvid en konjunkturnedgång.Avgränsningar: Uppsatsen omfattar enbart de internationella redovisningsstandarder somutvecklas av IASB.
Blir det bättre med tiden? : En studie av Large cap-noterade bolags nedskrivningsprövningar av goodwill
År 2005 beslutades att svenska företag vars aktier är noterade på en reglerad marknadsplats ska upprätta sina årsredovisningar enligt regelverket IFRS. En av många förändringar som detta medförde var att den immateriella illgången goodwill årligen ska nedskrivningsprövas, istället för att som tidigare linjärt avskrivas. För att utföra en nedskrivningsprövning måste ett företag värdera goodwill. Det inbegriper att fastställa en rad antaganden och precisera nyckeltal. Information om processen ska enligt standarden IAS 36 finnas att tillgå i företagets årsredovisning.
Redovisning av immateriella tillgångar vid företagsförvärv enligt IFRS : resulterar förändringen i en mer rättvisande bild?
När en kommersiell hamn byggs ut fordras omfattande muddringsarbete för att säkerställa ett brukligt djup för sjöfart. Då stora delar av muddermassorna ofta är förorenade av tungmetaller och miljögifter krävs särskilt omhändertagande av dessa. Traditionella omhändertagningsalternativ består av att deponera massorna på särskild avsedd plats på land eller tippa till havs, något som inte tillåts för förorenade sediment. En relativt ny metod är stabilisering/solidifiering (S/S) som innebär att muddermassorna behandlas med ett bindemedel för att sedan kunna användas som fyllnadsmaterial i exempelvis kajkonstruktioner. Dessa alternativ behöver noga vägas mot varandra med hänsyn till ekonomiska och miljömässiga aspekter.
Redovisning, risk och relationer -En studie om hur bedömningsutrymmen i redovisning, med fokus på IFRS 3, påverkar riskuppfattningen vid en kreditanalys
Bakgrund och problem: Finansiella rapporter är en viktig informationskälla vidkreditanalyser. I samband med världsomspännande finansiella kriser har frågor kring säkerhetoch kreditrisk uppmärksammats. Relationen mellan bank och företagskund färgas avasymmetrisk information och ur ett principal-agent perspektiv kan det förekomma incitamenttill att vinkla redovisningen för att uppnå egen vinning. Det faktum att IFRS 3 som regelverklämnar utrymmen för bedömningar i redovisningen har skapat en offentlig debatt rörandeanvändbarheten för intressenter. Att information anses som relevant vid kreditanalyser är avstor vikt för korrekt beslutsfattande.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur de bedömningsutrymmen som lämnas iredovisning enligt IFRS påverkar riskuppfattningen vid en kreditanalys.
EUs harmonisering av redovisningsyrket och redovisningsregler: hur har detta påverkat revisorer i Sverige?
EU har en längre tid arbetat med att försöka harmonisera regler för revisorer. Detta att skapa genom direktiv som reglerar revisorernas arbete. EU arbetar även med att harmonisera redovisningsregler. Detta genom att lagstifta att samtliga noterade bolag inom EU skall tillämpa IASB:s regelverk i sina årsredovisningar. Syftet med vår uppsats var att belysa hur EU:s harmonisering av redovisningsregler påverkat revisorers arbetsbelastning samt deras arbete med granskning av balansräkningen.
Fördelning av köpeskillingen vid rörelseförvärv i USA : En komparativ studie mellan USA och Sverige
Bakgrund och problem: En av de konvergerade redovisningsstandarder som finns i IFRS och US GAAP är standarden om rörelseförvärv av bolag. Enligt regelverket får inte goodwillposten innehålla identifierbara materiella eller immateriella tillgångar och den ska endast utgöra en minoritet i förvärvsanalysen. Trots standardiseringar kvarstår skillnader mellan förvärv redovisas i Sverige och USA. Enligt tidigare forskning i Sverige utgör goodwill fortfarande en majoritet i köpeskillingen vilket går emot IFRS rekommendationer. En studie av bolag i USA görs för att jämföra med den svenska undersökningen.Syfte: Syftet med studien är att undersöka fördelningen av köpeskillingen vid rörelseförvärv i amerikanska bolag under år 2013.
Att vara...eller inte vara...en immateriell tillgång, det är frågan : - En studie om hur företag redovisar FoU och varför de gör så
Bakgrund och problem: Det som fokuseras är bedömningen av vad som är utgifter för utveckling, om dessa ska aktiveras som en tillgång i balansräkningen eller kostnadsföras löpande, och vad som påverkar redovisningen.Syfte: Syftet med studien är att öka kunskapen om och förståelsen för hur företag redovisar utgifter för FoU. Ett delsyfte är att också förklara varför de redovisar som de gör. Ett annat delsyfte med studien är att undersöka om redovisningen och bedömningen av vad som är FoU påverkas av subjektivitet.Metod: För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ metod med fallstudier som huvudsaklig undersökningsdesign använts. Fyra intervjuer har genomförts, varav tre med för studien intressanta företag som har möjlighet att aktivera utgifter för utveckling i balansräkningen. För att få en kompletterande bild och ett annat perspektiv genomfördes även en intervju med en revisor.Empiri och slutsats: Den främsta orsaken till hur företagen i studien redovisar är vad standarden, IFRS, säger. Med en tillräcklig och övertygande argumentation, så är det ändå möjligt att göra företagsspecifika tolkningar och tillämpningar av principerna i IFRS.
Goodwill -En studie av Low- och Hitechföretag på Stockholmsbörsen
Bakgrund och problem: Goodwill har länge varit en omdiskuterad post i företags balansräkningar, inte minst efter finanskrisen som bröt ut under hösten år 2008. År 2005 infördes IFRS 3 för att förbättra kvaliteten vid redovisning av rörelseförvärv. Tidigare gjordes avskrivningar av goodwill varje år men i och med införandet av den nya standarden skall företagen istället göra årliga nedskrivningsprövningar. Dock verkar ingen tydlig bild finnas för hur nedskrivning och värdering av goodwill skall göras och goodwillposterna i företags balansräkningar har ökat sedan införandet av IFRS 3.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur de utvalda Low- och Hitechföretagen redovisat sin goodwill och att jämföra hur de har gjort sina nedskrivningar av goodwill. Med bakgrund till finanskrisen vill vi även se hur företagens redovisning av goodwill har påverkats.Avgränsningar: Denna undersökning omfattar bolag på Stockholmsbörsens Small-, Mid- och Largecaplistor.
GER DE NYA REGLERNA DEN RÄTTA BILDEN? : En studie kring immateriella tillgångar och goodwill
I dagens mer globaliserade värld blir problemet med olika redovisningsmetoder ett allt större problem för investerare och finansiärer. För att motverka detta har IASB introducerat nya internationella redovisningsrekommendationer. För den Europeiska unionen, i och med det även Sverige, gäller från och med 1 januari år 2005 dessa standarder, IAS/IFRS, för samtliga börsnoterade bolag.Denna studie kommer att inrikta sig på de redovisningsrekommendationer som gäller redovisning av immateriella tillgångar och goodwill, IAS 38, IFRS 3, samt även IAS 36 gällande nedskrivning.Vi har valt att studera följande problem ?Hur har de skärpta reglerna gällande redovisningen av immateriella tillgångar och goodwill påverkat dessa poster??.Syftet med denna studie är att se i vilken grad goodwillposterna förändrats under de senaste åren, i och med införandet av de nya redovisningsstandarderna i enlighet med IAS/IFRS. Vi vill även studera i vilken mån den slopade avskrivningen har påverkat goodwill.
IFRS påverkan på goodwillredovisningen
Svensk titel: IFRS påverkan på goodwillredovisningen.Engelsk titel: IFRS impact on the accounting of goodwillFörfattare: Filiph Andersson och Marcus HydénUtgivningsår: 201505Handledare: Titti EliassonNyckelord: IFRS, goodwill, IAS, nedskrivning Bakgrund: Före införandet av IFRS regelverket skulle företag skriva av goodwilltillgångar linjärt över en bestämd livslängd i enlighet med ÅRL. Att skriva av en goodwilltillgång med lika stora andelar varje år tog i och med planenligheten ingen hänsyn till den verkliga värdeförändringen hos den underliggande goodwilltillgången. Detta resulterade i att företag ibland även om där inte förelåg ett avskrivningsbehov tvingades till att skriva av värdet på goodwilltillgången. Problem uppstod även när goodwilltillgångarna uppvisade större avskrivningsbehov än de planenliga. Detta resulterade i att goodwilltillgångarna skrevs av i mindre omfattning än nödvändigt.
Standardisering av redovisning : IFRS/IAS konsekvenser för fastighetsbolag i Sverige
Den första januari 2005 infördes en ny internationell redovisningsstandard inom EU, IFRS/IAS, som alla börsnoterade bolag är skyldiga att tillämpa. Även onoterade kan välja att använda sig av denna standard, men för dem utgör den inget tvång. Detta utgör ett stort steg i den pågående harmoniseringsprocess som tog sin början på 1960-talet, vars syfte är att skapa ett gemensamt redovisningsspråk. Debatten kring denna process har framförallt behandlat hur tillgångar skall värderas, dvs. till anskaffningsvärde eller till verkligt värde.