Bakgrund och problem: Sedan 2005 måste alla noterade företag i EU redovisa enligt IAS/IFRS i koncernredovisningen. Dessa nya standarder är betydligt mer omfattande och ställer högre krav på upplysningar än vad som tidigare krävdes genom de svenska normerna.IAS 36 Nedskrivningar är en av de mest omdiskuterade standarderna och många företag har fått lägga ner betydande arbetsinsatser för att ta fram den information rörande goodwill som denna standard kräver. Goodwill får inte längre skrivas av, utan måste istället fördelas ut på kassagenererande enheter som årligen ska prövas för nedskrivning. För att göra detta använder sig de flesta företag av en diskonterad kassaflödesberäkning. Punkt 134 i IAS 36 kräver att företaget ska upplysa om de antaganden och uppskattningar som ligger till grund för denna beräkning, vilket kräver en hel del subjektiva antaganden.

Syftet med vårt examensarbete är att identifiera ett antal problemområden för onoterade aktiebolag samt att diskutera företagens val mellan olika redovisningsalternativ. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning med djupintervju och mailenkäter. Våra respondenter består av revisorer och ekonomiansvariga. I teorikapitlet ger vi en beskrivning av de olika regelverken för onoterade aktiebolag samt en redogörelse av de empiriska problemområdena. Några av de vanligaste problemområdena inom redovisning för onoterade aktiebolag enligt våra respondenter är varulager, avskrivningar och moms.

Titel IAS 21- effekterna av ändrade valutakurser Val av valutaomräkningsmetod för utländska dotterbolag Syfte Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur några svenska koncerner väljer att se på sina utländska dotterbolag, huruvida de är självständiga eller integrerade och vilken valutaomräkningsmetod de då väljer att tillämpa. Vi vill också se om kriterierna för valet av metod efterföljs. Problemformulering Hur lyder företagens motivering till valet av omräkningsmetod för deras utländska dotterbolag? Hur har företagen tolkat IAS 21? Innebär införandet av IAS 21 stora förändringar för företagen? Metod Vi har både använt oss av kvalitativ och kvantitativ metod i vår uppsats då vi dels har gjort intervjuer och dels tittat i företags årsredovisningar. Undersökning Vi har tittat på 12 svenska koncerner hur de ser på sina utländska dotterbolag.

Uppsatsens syfte är att undersöka eventuella samband mellan medarbetares upplevda inre arbetsmotivation och ledares olika ledarstil. Enligt vissa teorier kan förutsättningar i arbetet bidra till en ökad arbetsmotivation hos medarbetarna. Det finns dock omgivningsfaktorer som kan påverka arbetsmotivationen, en faktor kan vara ledares ledarstil. I vissa modeller beskrivs hur olika ledarstilar kan ha varierande betydelse för den arbetsmotivation medarbetarna upplever. För att besvara uppsatsens syfte har enkätundersökning och korrelationsanalys utförts för att mäta arbetsmotivation och ledarstil.

Datum: 16/6 2011Författare: Khaldon Hindi & Kristian ÖbergNivå/utbildning: Examensarbete i Företagsekonomi/ CivilekonomprogrammetHandledare: Professor Stefan SundgrenTitel: IAS 17 - Kapitalisering av Operationell Leasing; En kartläggning av förändring av nyckeltal och informationseffektivitet.Abstrakt: Uppsatsen beskriver den påverkan förändringen av redovisningen av leasing(IAS17), förändringen påtvingar företag som innehar operationella leasingavtal att redovisa dessa på Balansräkningen. Detta kommer att innebära en förändring av balans och resultat räkning, detta har kartläggs i denna uppsats. Förändringen som skall kartläggas är hur kapitaliseringen påverkar finansiella nyckeltal och informationseffektiviteten. Den information som Balans och resultaträkningen förmedlar till företagets omvärld.Problem: Kommer de nya leasingreglerna att påverka de svenska företagens nyckeltal? Hur kommer företagens nyckeltal att förändras samt vad kommer att ändras? Är det möjligt att utgöra några branschspecifika trender i nyckeltalens förändring? Ökar en ny leasingstandard informationsinnehållet i de finansiella rapporterna?Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om en ny leasingstandard kommer att påverka de svenska företagens balans- och resultaträkningar och då i sin tur olika nyckeltal.

Syfte: Redogöra för nya rekommendationer gällande goodwillredovisningen samt redogöra för hur dessa framtida rekommendationer uppfattas av ett antal revisorer och företag.Metod: Vi utgår ifrån en kvalitativ metod, vilken vi har valt för att få en djupare förståelse för ämnet. Uppsatsen bygger på information inhämtad vid intervjuer med redovisningskunniga och representanter för koncerner som berörs av förändringen i goodwillredovisningen. Övrig information har inhämtats från litteratur, lagar och rekommendationer samt publicerade artiklar. Resultatdiskussion: Huruvida förändringen är positiv eller negativ råder det delade meningar om bland respondenterna. Förändringen leder dock till att goodwillen bättre speglar ett företags förmåga att generera framtida merintäkter.

Bakgrund och problem: God jämförbarhet mellan företag är en förutsättning för en effektiv kapitalmarknad och redovisningen är ett viktigt verktyg för att jämföra företag. En harmoniserad redovisning är därmed en förutsättning för att uppnå god jämförbarhet mellan företag i olika länder. Implementeringen av IASB:s redovisningsstandarder IFRS innebär att EU:s börsnoterade företag nu redovisar enligt samma standarder. Trots att företagen redovisar enligt samma standarder implementeras de olika, vilket tillsammans med det bedömningsutrymme som finns i standarderna innebär att jämförbarheten kan antas vara begränsad. Materiella anläggningstillgångar, som redovisas enligt IAS 16, är ett område där företagens egna bedömningar har ett stort utrymme, då exempelvis nyttjandeperiod bestäms subjektivt, och redovisningen av likadana ekonomiska händelser kan därmed skilja sig åt mellan företag.

Bakgrund och problem: Från och med 1 januari 2005 så kan onoterade företag välja att följa IFRS och därmed redovisa sina förvaltningsfastigheter enligt IAS 40. Då uppstår en valmöjlighet där de får välja ifall de vill redovisa sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde eller till anskaffningsvärde. De kan annars fortsätta att följa ÅRL och BFN, vilket leder till att de redovisar sina förvaltningsfastigheter till ett anskaffningsvärde enligt RR24. För att ta reda på hur företagen resonerar kring valet av värderingsmetod så är det intressant att ställa för ? och nackdelar med de olika värderingsmetoderna mot varandra.

Bakgrund och problem: Ett antal omfattande företagsskandaler under senare åt har ökat kravet bland intressenter att få bättre insyn i företagens verksamhet. IFRS syfte att tillfredställa intressenternas behov av information har ifrågasatts och krav på ytterligare revideringar har ställts, i synnerhet i frågan om IAS 1:s utformning. Då informationskravet inte uppfylls kan detta leda till ett antal problem, som diskuteras i studien. Syfte: Studien syftar till att undersöka eventuella samband mellan de väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företagen presenterar och de upplysningar som krävs enligt IAS 1 punkt 125. Genom textanalys av finansiella rapporter granskas det eventuella sambandet, utifrån hur stort antal av upplysningarna om antaganden och väsentliga osäkerheter i uppskattningar som företagen upplever som risker och osäkerhetsfaktorer.Avgränsningar och begränsningar: Studien innefattar endast företag noterade på Stockholmsbörsens Small, Mid och Large Cap listor och endast bolag inom industrioch finansbranschen.

Aktier i prospekterings- och gruvbolag har under senare år ökat i omsättning. Att investera i prospekteringsbolag är ofta riskfyllt och investerarnas möjlighet att bilda sig en uppfattning om förtaget är värt att investera i består av den finansiella information som företaget ger ut. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka regler och rekommendationer som används i prospekteringsbolagen i fråga om utgifter förknippade med prospektering samt vilka faktorer som påverkar extern värdering av prospekteringsbolagen innan gruvverksamheten påbörjas.Vår studie är en kvalitativ fallstudie av deskriptiv karaktär som tar sin utgångspunkt i prospekteringsbolaget Lappland Goldminers AB. I uppsatsen kommer vi att studera värderings- och redovisningsproblematiken i prospekteringsbranschen. Uppsatsen baseras på intervjuer med styrelseordförande och ekonomichef i Lappland Goldminers samt en kapitalförvaltare från Catella Kapitalförvaltning AB.En övergripande presentation av prospektering och prospekteringstillstånd samt guldpris- och gruvindustrins utveckling presenteras i uppsatsen för att ge ökad förståelse var redovisnings- och värderingsproblematik kan uppstå i prospekteringsbolagen.

Bakgrund och problem: IAS 1 innehåller krav på att företag skall lämna upplysningar om deviktigaste bedömningar företag gör vid tillämpning av dess redovisningsprinciper samt viktigakällor till osäkerhet i uppskattningar. Detta krav innefattas av punkterna 113 och 116.Information av denna typ är för företag en balansgång mellan öppenhet och att kunna behållakonkurrensfördelar. Kravet var efter implementeringen av IFRS år 2005 nytt för svenskanoterade bolag. Det förekommer mer eller mindre lyckade försök att förverkliga tankenbakom upplysningskravet. Ett problem för företag kan vara att kartlägga vad som egentligenutgör ett osäkert antagande.Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga de områden gällande IAS 1 punkt 113 och 116 somföretag upplyser om.

With the introduction of IFRS, the IASB left the previously used method of amortization and instead introduced fair value. Studies show that firms manipulate the value of goodwill based on agency related incentives and opportunities, such as bonus payment, management tenure and acquisition of firms. The responsibility of checking the quality of financial reports, and give other market participants reasons to trust them, is primarily on accountants. The transition to fair value thus creates a problem for accountants to actually check the fair values produces by firms. Our purpose is to investigate whether the working method of accountants is purposeful in order to maintain the credibility of goodwill values.

Bakgrund: Det är inte givet när ett företag ska göra en nedskrivning eftersom det finns en ?gråzon? där företagen kan göra en nedskrivning, men där det inte är ett krav. Det gäller vid regler där nedskrivningen kräver en framtidsbedömning. I dagsläget är det främst goodwillen som diskuteras i samband med nedskrivningar. Det beror på att många IT-bolag har stora goodwillposter som de kommer att få svårt att försvara vid bokslutet.

Studien ämnar undersöka värderelevansen för goodwill-nedskrivningar beträffande företag noterade på Stockholmsbörsen. Studien är en återupprepning av en tidigare studie utförd på den brittiska marknaden. Goodwill har länge varit ett kontroversiellt ämne och reglerna för hur goodwill ska hanteras i redovisningen har tvingats genomgå förändringar i och med att IFRS 3 infördes. Företagen som ingår i studien är noterade på OMX NASDAQ Large, Mid och Small Cap och undersökningen avser åren 2008, 2009, 2010, 2011 och 2012.Från årsredovisningar har data gällande eget kapital, resultat innan skatt, goodwill samt antal utestående aktier samlats in. I studien används associationstest med hjälp av mulitivariat regressionsanalys.

Immateriella tillgångar debatteras flitigt i företagsekonomiska sammanhang. En immateriell tillgång som har stor betydelse för svenska börsbolag och som stått i centrum av denna debatt är goodwill. Syftet med denna studie är att undersöka hur företag som är i ett behov av att skriva ned sitt goodwillvärde men som inte gjort detta motiverar det beslutet i sin årsredovisning samt bakomliggande faktorer som kan förklara detta. Studien har en kvantitativ ansats där företag noterade på Stockholmsbörsen åren 2005-2010 har studerats och t-test samt multipla regressionsanalyser har genomförts på urvalet. Vi förväntade oss att de undersökta företagen skulle vara generellt sämre på att uppfylla upplysningskraven i IAS 36 än företag som inte är i ett nedskrivningsbehov.