Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

På redovisningsområdet pågår det ständigt förändringar och under den senaste tiden har stort fokus legat på BFN. Nämnden har sedan 2004 arbetat med det så kallade K-projektet där målet är att ta fram samlade regelverk för företag i olika form och storlek. I denna uppsats ligger fokus på K3-regelverket som huvudsakligen är anpassat för större onoterade aktiebolag samt ekonomiska föreningar. Tanken är att regelverket ska baseras på IFRS for SMEs som är IASBs regelverk för små och medelstora företag. I dagsläget finns inget samlat regelverk för dessa bolag i Sverige för upprättande av årsredovisning.

Bakgrund och problemdiskussion: Användandet av finansiella instrument harutvecklats dramatiskt under de senaste åren och som ett svar på detta har utökadeupplysningskrav tagits fram. IFRS 7, som ska tillämpas för räkenskapsår som inleds den 1januari 2007 eller senare, för med sig krav på nya specifika upplysningar relaterade tillfinansiella instrument vilket för företagen innebär både svårigheter och kostnader. Med dettasom grund är det av intresse att undersöka vad som har hänt i årsredovisningarna efter attstandarden infördes.Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka i vilken utsträckning införandet av IFRS 7 har letttill en förändring i lämnade upplysningar om finansiella instrument av bolag noterade påOMX Nordic Exchange Stockholm. Ett ytterligare syfte är att undersöka huruvida lämnadeupplysningar påverkas av faktorer som inbegriper företagets storlek, i detta fall börsvärde, ochanlitad revisionsbyrå.Avgränsningar: Undersökningen syftar endast till att se i vilken omfattning upplysningarlämnas i årsredovisningarna. Således görs inga bedömningar gällande huruvida företagen hargjort rätt och inga omdömen om kvaliteten på upplysningarna ges.Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ metod som omfattade 122 företag.Undersökningen är uppbyggd kring en kodningsnyckel i vilken information om företagenslämnade upplysningar samlades in för att sedan kunna summeras.

Finansiella kriser kostar marknaden flera miljarder kronor. 1974 bildades Baselkommittén för att försöka förhindra framtida kriser. Kommittén har kommit fram till flera regelverk som hela tiden förbättras. De svenska bankerna blir tvungna att anpassa sig till regelverken, vilket påverkar flera aktörer.Med denna studie skall vi undersöka vilka konsekvenser Basel III:s nya kapitalkrav och likviditetskrav kan få på de svenska storbankerna och deras privatkunder.Resultat av studien visar att likviditetskrav är nödvändigt för att banker skall ha tillräckligt med likvida medel samt undvika bankkriser under t.ex. en lågkonjunktur.

Segmentrapportering är ett ämne som diskuterats alltmer de senaste åren och analytiker ställer allt högre krav på att få mer detaljerade upplysningar om företags segment. Detta har slagit igenom även hos IASB som nyligen utfärdade IFRS 8, en standard om segmentrapportering som kommer att träda i kraft den 1 januari 2009. Standarden innebär bland annat att företag ska redovisa samma information om sina segment externt som ledningen använder sig av internt för att fatta beslut. Dessa krav om mer detaljerad information har väckt en debatt angående de konkurrensnackdelar som det kan innebära för företag. Andra intressenter än just analytikerna har också tillgång till företagets finansiella rapporter, vilket innebär att exempelvis konkurrenter, kunder och leverantörer kan utnyttja denna information för att tillgodogöra sig fördelar på det upplysande företagets bekostnad.

Näst intill alla produkter och tjänster i dagens samhälle kommuniceras till konsumenter och organisationer genom varumärken. De är viktiga tillgångar för företagen och skapar många gånger ett mervärde. Denna tillgång redovisas därför i företagens balansräkning. Det fanns innan denna uppsats ingen tidigare studie kring de redovisningsansvarigas syn på redovisning av varumärken och vad som har påverkat denna syn. De redovisningsansvariga är de på företagen som bör vara mest kunniga inom ämnet och har kunskap och kontakt inom det praktiska arbetet då de ansvarar för redovisningen.

Bakgrund: Syftet att införa IFRS i EU var för att tillgodose kapitalmarknaden. IFRS harutvecklats till ett globalt redovisningsspråk, men reglerna är inte fulländade, då utvecklingengår framåt. Noterade svenska bolag ska från år 2005, följa IFRS/IAS- förordningen ochtillämpa internationella redovisningsprinciper. Detta har medfört ökade krav på revisorerna,då IAS detaljerade regelverk ständigt förändras och är utformas för effektiva marknader,vilket har medfört att kraven på professionellt omdöme aldrig varit större.Problematik: Syftet med IAS 36/RR 17 är att säkerställa så att inte tillgångarna är redovisadetill ett för högt värde, då tillgången inte få tas upp till ett högre värde än dessåtervinningsvärde som antingen är det högsta av det verkliga värdet eller nyttjandevärdet avtillgången. Problematiken när det gäller nedskrivningar av tillgångar är att företagsledningenkan göra subjektiva bedömningar som leder till att företag redovisar till fördel för sig själva.Frågeställning: Vilken problematik kring regelverket IAS 36 nedskrivningar kan revisornställas inför? Vilka problem kan revisorn ställas inför gentemot företagsledningen dånedskrivningsbehov föreligger?Syfte: Syftet med undersökningen är att bestämma revisorns svårigheter gällandegranskningen kring nedskrivningsbehov av tillgångar samt vilken problematik som kan uppståmellan revisorn och företagsledningen.Avgränsning: Vår undersökning är ur revisorernas synvinkel.

Sedan 1 januari 2005 har stora delar av världen förändrat sin redovisningsprincip till IFRS som har utformats av IASB.  Införandet innebar en rad förändringar.  IFRS infördes på grund av att kapitalmarknaderna växer sig allt större samt starkare, vilket kräver att en harmonisering av redovisningsprinciper är att eftersträva. Förändringar som IFRS/IAS medförde i form av regleringar är bland annat IFRS 3, IAS 36 samt IAS 38. IFRS förändrade så att goodwill årligen skulle omprövas för att fastställa dess verkliga värde, istället för att årliga avskrivningar som tidigare var fallet. IFRS förändrade hur immateriella tillgångar skulle redovisas däribland redovisningen av goodwill. Goodwill är en nutidsbetalning för framtida prognostiserade kassaflöden. Tillgångsposten goodwill utsätts ständigt för påverkan av såväl externa som interna påverkningar. Externa i form av bolagsmarknadens ständiga förändring och internt av ett potentiellt underliggande egenintresse utifrån bolagsledningen.

The main aim of this paper is to consider the possible effects of a transition to a new accounting standard for goodwill. According to IASBs Exposure Draft of Proposed Amendments to IFRS 3 Business Combinations there is an inconsistency in the currently used purchased goodwill method. The full goodwill method is considered to be a superior alternative and is therefore suggested to become the standard from 2007. This paper comprises a quantitative study of the effects on certain key ratios for companies listed on the Stockholm Stock Exchange, arising due to the proposed transition. The period examined is 2004 and 2005.

BAKGRUND OCH PROBLEMDISKUSSION: Finanskrisen 2008 har för många privatpersoner och företag kommit som en överraskning och då kan man ställa sig frågan om bankernas upplysningar om kreditexponering och kreditrisker har framkommit. IASB har agerat för att förbättra IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar, och de har föreslagit ökade upplysningskrav för denna. Under normala omständigheter skulle IASB ha utgett förändringarna efter en tid av allmän överläggning. Men på grund av finanskrisen blev denna process påskyndad. IFRS 7 skall tillämpas av företag från och med den 1 januari 2007.

Goodwill är ett kontroversiellt begrepp och har varit mycket omdiskuterat inom redovisningslitteraturen. På senare år har andelen redovisad goodwill ökat och blivit en betydande post i företagets balansräkningar. Enligt IFRS 3 ska anskaffad goodwill beräknas som skillnaden mellan köpeskillingen och identifierbara tillgångar och skulder. Eftersom goodwill ofta baseras på ett restvärde och att både IFRS 3 och IAS 36 uppmanar användarna att göra subjektiva bedömningar skapas utrymme för manipulation i redovisningen. Anledningen till det är att redovisningsdata ofta används som underlag för att mäta chefers prestation.

Sedan 2005 har alla börsnoterade bolag inom EU varit tvungna att ställa upp årsredovisningar i enlighet med IFRS. Redovisningen av posten goodwill har ändrats från att avskrivas linjärt till att bli föremål för ett årligt nedskrivningstest. Sedan dess har ESMA rapporterat om bristande redovisning av posten goodwill bland europeiska utgivare. Syftet med den här studien var att bidra med kunskap om hur svensk redovisningspraxis gällande goodwill har utvecklats över tid. Vi studerade hur tjugofem large cap bolag inom fem olika branscher tillämpade IAS 36 under räkenskapsåren 2007 och 2012.

Bakgrund och problem: Sedan år 2005 ska noterade företag inom EU tillämpa InternationalFinancial Reporting Standards (IFRS) vid upprättandet av koncernredovisningen. Av dettaregelverk följer att vissa tillgångar och skulder ska redovisas till verkligt värde istället förhistoriskt anskaffningsvärde. Målsättningen hos det normgivande organet InternationalAccounting Standards Board (IASB) som utvecklar IFRS är att redovisningen ska innehållarelevant information som underlättar beslutsfattandet för investerare och analytiker.Begreppet verkligt värde har emellertid kritiserats, i synnerhet avseende dess tillförlitlighet.Risken för manipulation ökar när värderingen bland annat grundar sig på företagsledningensbedömningar. När konjunkturen vänder nedåt kan börskurserna komma att fluktuera i allthögre grad eftersom de värdeförändringar som följer av redovisning till verkligt värde speglasi resultaträkningen. Med anledning av att IFRS enbart har tillämpats under högkonjunktur ochatt vi idag ser en allt större finansiell oro har jag valt att studera följande frågeställningar.Vad finns det för uppfattningar om verkligt värde? Vilka konsekvenser kan redovisning tillverkligt värde få vid en lågkonjunktur?Syfte: Syftet med studien är att beskriva problematiken kring redovisning till verkligt värdesamt att undersöka olika uppfattningar om de effekter redovisning till verkligt värde kan fåvid en konjunkturnedgång.Avgränsningar: Uppsatsen omfattar enbart de internationella redovisningsstandarder somutvecklas av IASB.

År 2005 beslutades att svenska företag vars aktier är noterade på en reglerad marknadsplats ska upprätta sina årsredovisningar enligt regelverket IFRS. En av många förändringar som detta medförde var att den immateriella illgången goodwill årligen ska nedskrivningsprövas, istället för att som tidigare linjärt avskrivas. För att utföra en nedskrivningsprövning måste ett företag värdera goodwill. Det inbegriper att fastställa en rad antaganden och precisera nyckeltal. Information om processen ska enligt standarden IAS 36 finnas att tillgå i företagets årsredovisning.

När en kommersiell hamn byggs ut fordras omfattande muddringsarbete för att säkerställa ett brukligt djup för sjöfart. Då stora delar av muddermassorna ofta är förorenade av tungmetaller och miljögifter krävs särskilt omhändertagande av dessa. Traditionella omhändertagningsalternativ består av att deponera massorna på särskild avsedd plats på land eller tippa till havs, något som inte tillåts för förorenade sediment. En relativt ny metod är stabilisering/solidifiering (S/S) som innebär att muddermassorna behandlas med ett bindemedel för att sedan kunna användas som fyllnadsmaterial i exempelvis kajkonstruktioner. Dessa alternativ behöver noga vägas mot varandra med hänsyn till ekonomiska och miljömässiga aspekter.