Från år 2005 är det obligatoriskt för börsnoterade bolag i Sverige att tillämpa IFRS-reglerna. Enligt de nya reglerna IFRS 3 och IAS 36 får goodwill inte längre skrivas av utan ska istället nedskrivningsprövas minst en gång per år. Huruvida de nya reglerna har gjort det lättare eller svårare för analytiker och investerare att tolka de bakomliggande orsakerna till en goodwillnedskrivning är flitigt omdebatterat. Studier på den amerikanska marknaden har visat att en nedskrivning av goodwill har en begränsad effekt på bolagens börskurser. Studiens syfte är att undersöka goodwillnedskrivningars effekt på den svenska aktiemarknaden. Frågeställningen som avses besvaras lyder ?Påverkar en nedskrivning av goodwill svenska företags aktiekurs, och har i så fall företagets resultat, storlek och branschtillhörighet någon betydelse för hur börskursen påverkas?? .

There is no commonly accepted definition of a business method. It ought to consist of a method or a process of doing business. Business methods constitutes a broad category of patents, it is hard to tell exactly what can be interpreted in to the term. Most of the world's legal systems have made an exception from patentability for business methods. In the USA the exception was abolished in a case 1998.

Bakgrund: För att skapa mer transparens i redovisningen bildades IASB (tidigare IASC) och EU beslutade att alla EU-länder skulle tillämpa IASB:s internationella standarder. Detta medförde att de svenska börsnoterade bolagen från och med 2005 blev tvungna att tillämpa IFRS 2, som innebar att aktierelaterade ersättningar skulle börja kostnadsföras, vilket tidigare inte krävts.Syfte: Syftet med denna undersökning är att kartlägga huruvida företagens användning av aktierelaterade ersättningar till styrelse, VD och övriga anställda, har förändrats från 2001 till 2013, vilket utgör en tid innan, till en tid efter införandet av IFRS 2005.Metod: En longitudinell studie har genomförts av de 60 bolag som var noterade i Large Cap per den 31 december 2013. Studien är en totalundersökning av dessa bolag under åren 2001 till 2013 och datainsamlingen genomfördes genom dessa bolags årsredovisningar under dessa år. Det som granskats är huruvida bolagen använt sig av aktierelaterade ersättningar under perioden. Om en förändring har skett och i så fall hur den sett ut, vilka sorters aktierelaterade ersättningar de använt sig av, samt i vilken omfattning.

Problem: Hur påverkar bokfört värde på eget kapital och redovisat resultat, marknadsvärdet för svenska bolag? Är dessa nämnda mått att anse som värderelevanta och i så fall har de blivit mer eller mindre värderelevanta efter införandet av IFRS i Sverige?Syfte: Syftet är att undersöka om redovisningsinformationen som svenska företag publicerar har blivit mer användbar för de aktörer som värdesätter bolagen på aktiemarknaden.Teorier: Vi har i uppsatsen använt oss av teorier som vi anser är relevanta och applicerbara på vår studie. Samtliga teorier är: Definition av värderelevans, Den effektiva marknaden, Externredovisningens uppgift, redovisningens kvalitativa kriterier samt företagens intressenter.Metod: Metoden vi har valt är ett marknadsassociationstest. Mer precist har vi använt oss av två olika statistiska analysmetoder, ett Chow-test samt en multipel regressionsanalys.Resultat: Både korrelationen och den justerade förklaringsgraden har ökat efter implementeringen av IFRS, däremot har lutningskoefficienterna blivit något lägre.Slutsatser: Utifrån resultaten kan vi konstatera att värderelevansen för bokfört eget kapital samt redovisat resultat har ökat efter implementeringen av IFRS i Sverige. Redovisat resultat är det mått som har högst värderelevans dock har bokfört värde på eget kapital totalt sett haft en kraftigare ökning..

Bakgrund och problem: Efter att IAS 40 togs i bruk år 2005 har ortsprismetoden varit dendominerande metoden för att värdera förvaltningsfastigheter. Detta ligger i linje medstandarden som fastslår att det mest verklighetsförankrade värdet erhålls från aktuella priserpå en aktiv marknad. När IFRS 13 införs 2013 leder detta till att standarden inte längre tarställning till vilken metod som ska användas, utan inriktar istället sig på vilka inputs somanvänds i modellen. Detta öppnar möjligheten för att andra metoder, i vissa situationer kan geen mer korrekt värdering än ortsprismetoden och därmed ges företräde framför andra formerav värderingsmodeller. Det är denna utveckling som denna uppsats avser undersöka.Syfte: Syftet är att undersöka vilka metoder som idag används av förvaltningsbolag ochvilken inverkan den nya förordningen med IFRS 13 kommer att ha på dem.Avgränsningar: Studien begränsas till de sex största fastighetsbolagen i Göteborgsregionen.Uppsatsen kommer även att undersöka de externa värderingsbolag som företagen iurvalsgruppen använder sig av i sina externa värderingar.Metod: Uppsatsens genomförande kommer att utgöras av en kvalitativ undersökning medårsredovisningar och intervjuer som underlag.

Bakgrund&ProblemFrån1januari2009skaföretagsomredovisarienlighetmedIFRSföljaIFRS8vidredovisningavrörelsesegment.InförandetavIFRS8haripraktikenmedförtfleraförändringar.Dennyastandardentarsinutgångspunktiledningensperspektivdåinformationensompresenterasidefinansiellarapporternaskastämmaöverrensmeddeninternarapporteringenochvadsomföljsuppavdenhögsteverkställandebeslutsfattaren.IföregångarentillIFRS8,IAS14,utgickföretageniställetfrånriskerochmöjlighetervididentifieringenavsegmenten.ÄvendåutgångspunktenharändratsförhurettföretagenligtIFRS8,jämförtmedIAS14,skaidentifierasegmentharstudieravdelårsrapporterintefunnitnågrastörreförändringarefterinförandetavstandarden.Problemformuleringförstudienlyder:HarinförandetavIFRS8letttillnågonförändringvadgällervilkasegmentsomidentifieratsochrapporteratsavföretagen?SyfteSyftetmeduppsatsenärattgenomenstudieavsamtliganoteradebolagpåStockholmsbörsenundersökaochbeskrivahuruvidaförändringarskettiochmedinförandetavIFRS8vadgälleridentifieringenochrapporteringenavsegment.StudienämnarundersökadelsifalldetredovisaderörelsesegmentetienlighetmedIFRS8i2009årsredovisningärsammasomdetidentifieraderedovisadeprimärasegmentetienlighetmedIAS14i2008årsredovisning,samtifallnågonytterligareförändringskettvadgällerindelningenavderedovisaderörelsesegmenten.MetodEnkvantitativundersökningavsamtliganoteradebolagpåStockholmsbörsen.Resultat&SlutsatsEfterengenomgångav215årsredovisningarharslutsatsenkunnatdrasatt41företagharändratsinsegmentsidentifiering.TrotsattstudienvisarpåattinförandetavIFRS8inneburitenförändringförenfemtedelavdeundersöktaföretagen,vadgälleridentifieringenavsegment,kandetändockintedrasnågonslutsatsattengenerellförändringskett..

Background: Today small business firms represent a considerable part of swedish economy, and the number of small firms has steadily increased the last ten years in relation to the total employment. The fact that there are firms willing to grow, it ought to be interesting observing their motives of growth, and what kind of strategies that can be identifiable in these firms. Purpose: To examine the motives of growth in small business firms, and to study which growth strategies the firms use when expanding their business. Realization: The study is accomplished through telephone interviews with six small business firms in the province of Jönköping. The firms contain between 10-49 employees.

Bakgrund och problem: IASB har utvecklat ett internationellt regelverk för att uppnå enenhetlig redovisningspraxis genom en harmonisering av redovisningsprinciper. EU harfastställt att från och med 1 januari 2005 ska medlemsländernas noterade företag tillämpasamtliga standarder som antagits. Standarderna har fokus på marknadsorienterad redovisningoch ställer mer omfattande krav på upplysningar till aktiemarknaden. IFRS 3 Rörelseförvärvhar som målsättning att skapa mer enhetliga spelregler för redovisning av förvärv. Standardenär en av de mest diskuterade då den medför fler subjektiva inslag i redovisningen och utökadeupplysningskrav.

During the past year it has been made possible to buy back a company?s outstanding stock. This is done in order to change the capital structure towards a situation with less equity. A change in capital structure means a change in the cost of capital for a company and by that a change in the value for the stockholder. This Master Thesis studies the relation between capital structure and business risk.

Bakgrund: Immateriella tillgångar såsom kundrelationer, varumärke och teknologier utgör ofta den drivande faktorn för att ett företag beslutar att förvärva ett annat företag. Sådana tillgångar representerar ofta en väsentlig del av förvärvade värde. År 2005 infördes en ny reglering gällande upprättande av koncernredovisningar. Den nye standarden IFRS 3 medförde att i samband med företagsförvärv ska man identifiera och separera immateriella tillgångar från goodwill. Standarden skulle bidra till att redovisning av förvärv blir tydligare och mer jämförbar och därigenom redovisningens användbarhet kommer att ökaProblem: Författaren till denna uppsats ville undersöka om redovisning av immateriella tillgångar i samband med rörelseförvärv har förbättrats jämfört med likadana studier genomförda strax efter införande av IFRS.Syfte: Syftet med denna studie är att granska om regler i IFRS 3 efterlevs genom att undersöka om det har blivit några förbättringar när det gäller identifiering av immateriella tillgångar och om företagen lyckades placera tillräckliga upplysningar i sina årsredovisningar.Avgränsningar: Rapporten avgränsar sig till de immateriella tillgångar som uppkommer som en del av företagsförvärv.

The notion of firms interacting with technology is not new; these types of systems were already in place in the mid eighties. E-business users worked with connections between their inbound logistics and procurement systems, and suppliers? order-entry systems. When these connections were described for the first time the vertical links between two, or more, value chains in a value system received more attention in firm strategy. The design of the linkages in the value system was said to be a product of the need for coordination and relative bargaining power.

Hur bör värdeförändringar på förvaltningsfastigheter redovisas? Denna studies syfte är att utreda vilken redovisningslösning som bäst lämpar sig för etablering av framtida praxis. Studien har avsett att få fram argument från tre företag som redovisar värdeförändringar på olika sätt. Intervjuer med revisorer och rådgivare har fördjupat diskussionen kring IFRS och då främst IAS 40. Studien pekar på att den lösning som bäst lämpar sig för etablering av praxis är redovisning av värdeförändringar inom rörelseresultatet. Men IFRS är ett principbaserat regelverk vilket leder till olika tolkningar.

Att besvara - vilka faktorer kan göra ett e-handelsföretag framgångsrikt? Metod: Kvalitativ enkätundersökning med öppna svar. Undersökningen visade att framgångsfaktorerna finns i ett sammanhang. De faktorer som vi ser som kritiska i ett e-handelsföretag är logistik, speciell produkt, bra ledning, kundkontakt och en viss del av teknisk utveckling.

Bakgrund: Under senare år har det skett en internationell harmonisering av den externa redovisningen. IFRS är ett principbaserat regelverk vilket innebär att företag i många fall får göra uppskattningar och tolkningar. Enligt IAS 16 ingår en uppskattad utgift för nedmontering, bortforsling och återställande av plats i anskaffningsvärdet. Förpliktelser för dessa utgifter redovisas och värderas i enlighet med IAS 37. Före övergången till IFRS redovisade de företag som författarna valt att se närmare på alla enligt Redovisningsrådets rekommendationer i vilka det finns liknande rekommendationer som i IFRS.

Syfte: Att ur en potentiell investerares perspektiv undersöka hur jämförbarheten i den finansiella riskredovisningen har förändrats på senare tid och hur innehållet förhåller sig till de regler och standarder som satts upp av IASB och IFRS. Uppsatsen ska också ge en uppdaterad bild av hur jämförbarheten i bolagens finansiella riskredovisning ser ut. Metod: Uppsatsen har genomförts via en empirisk studie av årsredovisningar på samtliga telekommunikations- och materialbolag på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. En innehållsanalys har gjorts på kredit-, likviditets- och valutarisker, lokaliserade med hjälp av ett mätinstrument baserad på tidigare forskning. Årsredovisningarna som använts är från åren 2009-2011. Slutsatser: Vi finner att de enskilda bolagens redovisning av kredit-, likviditets- eller valutarisk inte har förändrats nämnvärt under perioden 2009 till 2011. Detta leder till att den potentiella investerarens möjlighet att jämföra mellan bolag, inom branscher och mellan branscher under samma år inte har förbättrats under perioden.