Sökresultat:
2376 Uppsatser om IDA Klimat och Energi - Sida 55 av 159
BAMBUVISKOS ? En hållbar fiber för framtiden?
Naturskyddsföreningen gav författarna uppgiften att undersöka förekommande viskosprocesser och alternativa regenereringsprocesser, detta för att identifiera hur hållbara de är ur ett miljöperspektiv och vilka processer som går att applicera på bambu. Detta för att se möjligheten att märka bambuviskos med Bra Miljöval och för att klargöra frekvent uppkommande frågor angående bambuviskos. Syftet är att se på de olika processernas kemiska innehåll samt vilka utsläpp de orsakar till luft och vatten. Ett delmål med rapporten är att den ska kunna användas som material vid vidareutveckling av kriterierna för Bra Miljöval Textil. Resultat som erhållits vid jämförelser av studerad litteratur är att de betydande faktorerna för miljöpåverkan från massaframställningen samt viskos- och lyocellprocessen beror av: använda kemikalier i processen, energianvändningen och vilken typ av energi, möjligheten till rening av utsläpp till luft och vatten samt återvinning av energi och kemikalier.
Kvinnors psykiska hälsa under menstruationscykeln
Under menstruationscykeln påverkas kvinnan av flera hormonstimulerande signalsubstanser och hormoner som i sin tur kan ha olika effekt på den psykiska och fysiska hälsan som PMS ? premenstruellt syndrom eller PMDD ? premenstruell dysforisk dysfunktion. Syftet med studien var att undersöka variationer i allmänt mående, irritationsnivå och energi under en menstruationscykel. I undersökningen deltog 2 grupper av kvinnor, de som inte använder, respektive de som använder hormonpreparat. Tjugofem undersökningsdeltagare (udd) ingick i undersökningen som pågick under 30 dagar.
Sol och Hav - framtidens nav? : En studie om framtidsutsikterna inom branscherna solenergi och vågkraft samt OEM-företagens behov inom dessa branscher
Innan företag ska penetrera en marknad är det viktigt att de har tillräckligt med information om vilka möjligheter och hot marknaden står inför samt vilka behov företagen på marknaden har. Denna magisteruppsats syftar till att utreda framtids-utsikterna inom branscherna solenergi och vågkraft samt identifiera OEM-företagens behov inom dessa branscher. Det verktyg vi har använt för att utreda branschernas framtidsutsikter är delar av SWOT-modellen, där fokus har lagts på externa faktorer som påverkar en marknad. För att identifiera OEM-företagens behov har vi använt teorier kring OEM-marknaden och OEM-företags köpkriterier samt ABB:s egen erfarenhet och kunskap om denna marknad.För att ge en informationsrik och heltäckande bild har vi genomfört intervjuer med Energimyndigheten och OEM-företag inom branscherna solenergi och vågkraft, då de besitter kunskap om vilka möjligheter och hot branscherna står inför. Vidare har intervjuer genomförts med OEM-företagen för att få information om vilka behov företag inom dessa branscher har.Med anledning av ett ökat intresse och medvetenhet kring klimat-förändringarna har politiska målsättningar satts upp och åtgärder vidtagits för att hejda klimat-förändringarna och öka användningen av förnyelsebara energikällor.
Kryogen uppgradering av biogas med kyla från värmedriven absorptionskylmaskin
Detta är ett examensarbete som genomförts hos Göteborg Energi AB och syftar till att utreda omkryogen uppgradering av biogas med fördel kan ske genom att producera nödvändig kyla medvärmedriven absorptionskylmaskin. Göteborg Energi är en av tre parter som tillsammans ska bygga enbiogasanläggning i Lidköping som ska vara i drift 2010. Anläggningen ska producera 30 GWhflytande biogas per år.Arbetet utreder om det är fördelaktigt ur ekonomiskt, energimässigt och miljömässigt perspektiv attuppgradera biogas med kryogen teknik med värmeproducerad kyla. En jämförelse görs först medkryogen teknik där kylan är producerad med el och sen med andra uppgraderingstekniker. Som stödhar två olika processimuleringsprogram används, Hysys och DESIGN II.Resultatet visar att energianvändningen ökar då värmedriven kyla används i jämförelse med kylaproducerad med el.
Smarta elnät med fokus på energilager; en lösning till hållbar tryckluftsförsörjning inom industrin : Simulering och optimering av energilager för utjämning av intermittenta energikällor
Världens energibehov förväntas ökar samtidigt som miljökraven blir allt hårdare. För att komma till rätta med klimatförändringarna och utsläppen av växthusgaser måste användningen av fossila bränslen minska samtidigt som energieffektiviseringar och förnybara energikällor måste öka. En större andel intermittenta förnybara energikällor på elmarknaden medför utmaningar. Finns det inget elbehov då det exempelvis blåser eller när solen skiner går den producerade elen förlorad, detta leder till att produktion och konsumtion av elektricitet måste ske samtidigt.För att förnybar energi ska kunna expandera men också effektiviseras måste samhället utveckla smarta elnät. Det finns olika uppfattningar vad som krävs för att skapa smarta elnät men elektrisk energilagersystem återkommer ofta i litteraturen.
Naturvetenskaplig energiundervisning i strävan mot en hållbar utveckling
Vi ville förändra skolans energiundervisning så att den bättre skulle bemöta både elevernas svårigheter inom energiområdet och de önskemål eleverna har om undervisning i dagens skola. Dessutom har vårt arbete präglats av hållbar utveckling. Vi valde att arbeta med undervisningssekvenser där vi designat och motiverat sekvenserna utifrån ämnesdidaktisk forskning, beprövad erfarenhet om elevers attityder och förståelse kring naturvetenskap samt hur man genom undervisning kan få elever att nå en mer vetenskaplig förståelse. Samtidigt har vi försökt att utgå från elevernas önskemål genom att göra en varierad och intresseväckande undervisning med icke-traditionella metodinslag eftersom det i återkommande utvärderingar påpekas att elevernas intresse för naturvetenskap sjunker och att detta beror på svalnande intresse p.g.a. otidsenliga läromedel och undervisningsmetoder..
Grön energi i blåsväder - en studie om planering av vindkraft till havs
Sverige arbetar idag med att minska landets negativa miljöpåverkan och beroendet av fossil energi. Som ett led i detta har miljö- och energipolitiska mål satts upp, där ett av målen är att 50 procent av den svenska energin ska vara förnyelsebar år 2020.Regeringen framhåller att vindkraften har förutsättningar att bli en stor och betydelsefull energikälla i framtiden. För att stimulera utbyggnaden av vindkraft har regeringen beslutat om en planeringsram för vindkraften på 30 TWh år 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Att särskilda satsningar görs på havsbaserad vindkraft beror bland annat på att det till havs finns förutsättningar för en betydande energiproduktion, eftersom vindflödena är högre och jämnare. Samtidigt syns storskaliga havsbaserade vindkraftsanläggningar på långt håll och berör därför väldigt många människors livsmiljöer.
Energiutvinning i Fumingverket på Rönnskärsverken
Projektet har genomförts som ett examensarbete i civilingenjörs utbildning med inriktning mot energi. Arbetet har genomförts vid New Bolidens smältverk, Rönnskärsverken, i Skelleftehamn.Syftet med detta examensarbete var att finna ett ekonomiskt mer optimalt körsätt på fumingverket med avseende på zink och energiproduktion samt förbättra dess samverkan med energicentralens energibehov. Största producenten av ånga och fjärrvärme på Rönnskärsverken är fumingverket.Olika driftförhållanden påverkar både produktionen av ånga och fjärrvärme. Tillgängligheten på zinkrik slagg samt reducerad ångproduktion vid tappning av slagg påverkar mest. Vid låg produktion av ånga i fumingverket och stor förbrukning på Rönnskär, samt stor konsumtion av fjärrvärme används oljepannor för att upprätthålla behovet.
Konstens dematerialisering
Dematerialiseringen av konsten är inget nytt fenomen, den har pågått länge. Under konceptkonsten ansåg många att konsten är en idé och tankeprocess som inte alltid behöver materialiseras. I samtidskonsten är verken allt oftare virtuella eller relationella och nomadism och impermanens betraktas som progressiva egenskaper. Dematerialiseringen av konsten är parallell med annan dematerialiserande samhällsutveckling och immateriell form utvecklas på internet och i virtuella världar.
Konstens dematerialising för med sig förändrade konstnärsroller.
Hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap: Det var smart att jobba om S.M.A.R.T.-mat
Syftet med den här undersökningen är att studera, beskriva och analysera högstadieelevers förståelse om hållbar utveckling i ämnet hem- och konsumentkunskap. Två forskningsfrågor har formulerats för att besvara syftet. Undersökningen har genomförts med hjälp av både enkäter och intervjuer och för att tolka resultatet har en innehållsanalys gjorts. Där kunde fyra kategorier urskiljas: Mat och miljömärkning, Jämställdhet, Etik, normer och värderingar samt Energi och miljöproblem. Kategorierna är åtskilda men inte så distinkt eftersom de överlappar varandra i vissa avseenden.
Laborativt arbete baserat på casemetodik vid Vetenskapens Hus : Tema: Solenergi i våra bostäder
Detta examensarbete ingår i programmet Civilingenjör och Lärare vid KTH (Kungliga tekniska högskolan). Programmet är ett samarbete mellan KTH och SU (Stockholms Universitet). Examensarbetet skrivs utifrån kursen KTEX4N där kursplanen är godkänd och uppfyller kraven från både civilingenjörsexamen och gymnasielärarexamen. I kursen som är på 20 poäng (30 hp) ingår 10 poäng (15hp) verksamhetsförlagd utbildning, vilket innebär att minst halva arbetet måste genomföras på plats, vilket för mig var Vetenskapens Hus. Examensarbetets ämne ligger inom ämnet energi och miljö och därför ligger huvudhandledningen hos institutionen för Energiteknik.
Demokrati förmedlat - En analys av demokrati i samhällskunskapsläroböcker
Syftet med denna undersökning är att se på vilket sätt läroböcker i samhällskunskap lyfter fram olika demokratiska aspekter och vad som krävs av oss som lärare vid användandet av läroböcker vid undervisning om och i demokrati. I denna undersökning används tre demokratiteorier vilka är val- deltagar- och samtalsdemokrati. Dessa tre modeller har fungerat som en grund när vi gjort en brukstextanalys av tre läroböcker i samhällskunskap. I vår undersökning inriktar vi oss på läroböcker för grundskolans senare år. Vi undersöker i vilken utsträckning
läroböckerna tar upp olika aspekter från de olika demokratiteorierna.
Energieffektiviseringsåtgärder på Gustavsvik resorts AB
Badhus är den typ av svenska lokaler som använder mest energi, ofta med en energiprestanda som är långt högre än BBRs gränsvärden för ny- och ombyggnationer. Denna rapport är resultatet av ett examensarbete för Civilingenjörsprogrammet i energiteknik vid Umeå Universitet. Det har utförts på uppdrag av teknikkonsultföretaget KAMTechnology AB åt upplevelseanläggningen Gustavsvik resorts AB. Gustavsvik ligger i Örebro och består av bland annat äventyrsbad, motionsbad, gym, camping med mera. Detta examensarbete syftar till att utreda möjligheter och ta fram förslag till energieffektiviseringsåtgärder för Gustavsviks badanläggning.
Betydelsen av hästens hud och päls för reglering av kroppstemperatur i kyla ? vad händer vid klippning och täckning?
The horse is a homeothermic animal and to keep a constant body temperature in winter season is important. Acclimatisation is to provide means for a good thermal insulation consisting of skin, hair, and an outer air layer. The skin covers the horses body and it is composed of three main layers where the top layer of the epidermis consists of dead keratinized cells that are constantly being sheed. The dermis is composed of collagen connective tissue that give the skin its strength. The bottom layer with subcutaneous fat provides a thermal insulation and can be used as an energy reserve in cold weather.
Mellan Hopp och Förtvivlan
Detta är en studie om hur det är att studera på Högskolan i Halmstad när man har någon form av funktionsnedsättning. Vi har i denna studie tittat på hur deras funktionsnedsättning har påverkat deras liv allt ifrån när de fick sina diagnoser tills det att de började studera. Vi har även velat få fram hur deras funktionsnedsättning har påverkat deras studier i den bemärkelse att dem har fått stöd och olika hjälpmedel för att klara av dessa. I denna studie så har vi också tagit reda på hur mycket tid och energi som studenterna får lägga ner på sitt skolarbete, men också hur allt detta har påverkat deras sociala tillvaro i och utanför skolan. Vi har även försökt ta fasta på vad studenterna upplever som problematiskt under sin studietid, och tittat på om deras funktionsnedsättning varit en orsakande faktor i detta..