Problembakgrund: Marknaden för profilkläder består idag av många aktörer, företag medfokus på enbart profilkläder och företag som huvudsakligen fokuserar på yrkeskläder. Detskapas en viss problematik inom profilbranschen som ligger i hur företag väljer att profilerasitt företag. Kläder som skulle kunna fungera som profilplagg finns tillgängligt i helakonfektionsbranschen och detta leder till en stor och splittrad profilklädesmarknad. Dåaktörerna är många och därmed också företagens val av profilering blir det alltmer viktigt förföretag att hitta nya idéer och lösningar för att följa med i konkurrensen. Uppdraget ochutgångspunkten i studien har varit att redogöra hur en framtida utveckling avkonfektionsföretaget Blåkläders profilsortiment skulle kunna se ut.Syfte: Vårt övergripande syfte med studien är att undersöka och kartlägga Blåklädersprofilsortiment.

Botniabanan är ett av de största infrastrukturprojekten i Norrland på mycket länge och när järnvägen står klar år 2007 kommer förutsättningarna för person- och godstrafik se helt annorlunda ut jämfört med idag. Godstrafikens kapacitetsproblem lindras kraftigt och restiderna för både gods och resande kan minskas. Dessutom innebär banan att en viktig regional pulsåder utmed den expansiva östersjökusten blir verklighet. Nattågstrafiken på övre Norrland kännetecknas idag av bristande företagsekonomisk lönsamhet och dålig konkurrenskraft gentemot flyget. Med Botniabanan förkortas restiden med ungefär två timmar vilket innebär att nya marknader kan nås.

Konkurrensen i klädbranschen växer och blir allt intensivare. Det krävs idag mer från ett företag för att kunna skilja sig från mängden. En rad olika faktorer påverkar en konsuments beteende och attityd gentemot ett företag och en butiks val av varumärken och sortimentsutbud spelar en betydande roll för att kunna kommunicera ut ett budskap som lockar den tänkta målgruppen. Det blir allt vanligare att detaljistföretag som erbjuder etablerade varumärken integrerar bakåt och producerar egna märkesvaror. Lager 157 är ett företag som på senare tid har följt denna trend.

Den ökade betydelsen av att som företag ha ett starkt varumärke för att synas på marknaden har inneburit att det läggs ner allt mer tid och resurser på varumärkeshöjande aktiviteter inom företagen. Den växande virtuella världen och den ökade handeln på Internet har i kombination med vikten av ett starkt varumärke skapat en komplicerad situation. Vagabond är ett svenskt varumärkesproducerande skoföretag som har ställts inför de möjligheter och svårigheter som den ökade Internetanvändningen har inneburit. Expansionen genom försäljning via återförsäljare på Internet har inneburit att svårigheterna med att kontrollera hur varumärket framställs på olika sidor på Internet har ökat. Den totala skokonsumtionen har ökat de senaste åren och konkurrensen på skomarknaden har blivit stor, vilket bidrar till att vikten av att sticka ut blir allt större.Syftet med vår studie är att förklara hur det varumärkesproducerande företaget, i vårt fall Vagabond, arbetar med att framställa och bevara sitt varumärke och vidare hur de Internetbaserade återförsäljarna resonerar kring sina produkters varumärken.

Den här studien behandlar fenomenet sociala medier med inriktning på att öka trafik till detaljhandelns webbaserade sidor för att skapa relationer, bygga varumärke och öka försäljning.Idag står företag inför en ny utmaning när det gäller marknadsföring. På några få år har internethandeln exploderat och med det företagens sätt att marknadsföra sig virtuellt. Sedan början av 2000-talet har en ny kanal för att sända ut marknadsföringsmässiga budskap till kunderna uppstått, de sociala medierna. Ett exempel på en av dessa är Facebook vars användarantal bara stiger år för år och i dagsläget har fler än 6 av 10 svenskar en personprofil på Facebook.Varje kanal för kommunikation har sina egenskaper och med det givna referensramar för företagen att arbeta med och skapa verktyg för. Då sociala medier fortfarande är ett ganska nytt fenomen anser vi att problematiken ligger i att många företag inte har hittat det ultimata användningssättet för kanalen.

Bakgrund: Lysekil bildades under 1500-talet invid Norra Hamnen i Gamlestan där man livnärde sig på fiske och fraktfart. Vid mitten av 1800-talet växte sig handeln starkare och därefter även badturismen. På grund av intressekonflikter med fiskeindustrin flyttades stadens centrum mot Södra Hamnen. Lysekil är under sommarmånaderna ett mycket populärt turistmål. Det attraktiva geografiska läget i Bohusläns skärgård i kombination med utbudet av småbutiker och grundläggande service gör staden till en viktig länk mellan hav och land för framförallt turister.

Bakgrund: Lysekil bildades under 1500-talet invid Norra Hamnen i Gamlestan där man livnärde sig på fiske och fraktfart. Vid mitten av 1800-talet växte sig handeln starkare och därefter även badturismen. På grund av intressekonflikter med fiskeindustrin flyttades stadens centrum mot Södra Hamnen. Lysekil är under sommarmånaderna ett mycket populärt turistmål. Det attraktiva geografiska läget i Bohusläns skärgård i kombination med utbudet av småbutiker och grundläggande service gör staden till en viktig länk mellan hav och land för framförallt turister.

Denna kandidatuppsats har utförts under hösten, 2007, och syftet med denna uppsats är tvådelad och har gått ut på att bland annat studera ett förändringsarbete inom en global IT-organisation samt arbeta fram en förändringsplan för de befintliga förändringsåtgärder som ska implementeras på IT-organisationen med start 2008. Förändringsplanen är avgränsad till stora verksamheter med dedikerad IT-organisation (med extern drivkraft till förändring). Uppsatsen är även avgränsad till den så kallade designfasen i implementeringen av ett prestationssystem. Rapportens metodologi och ansats är en kombination av hermeneutisk och aktionsforskning.Förändringen på IT-organisationen sker för att den externa verksamheten planerar att expandera de tre närmaste åren och verksamheten förväntar sig att IT-organisationen ska börja arbeta på ett sätt som skapar ett högre affärsvärde för hela företaget samt att dubbla sin leveranskapacitet inom tre år utan att dubbla kostnaden och antal medarbetare. I och med denna verksamhetsexpansion har IT-organisationen identifierat ett ökat leveransglapp mellan verksamhetens kommande behov och IT:s kapacitet och man inser att det inte är möjligt att IT ? organisationen klarar av att leva upp till den förväntade ökade kapacitet, med sina egna interna resurser.