Denna uppsats jämför maltdryckproduktionen i Sverige åren 1880 och 1900, för att undersöka om/hur produktionen av maltdrycker påverkades av införandet av den standardiserade glasbuteljen, den så kallade Stockholmsflaskan, 1885.Uppsatsen utgår från ett grundantagande att standardflaskan påverkade maltdrycksproduktionen positivt, från att denna näring stått relativt stilla fram till dess. Med andra ord är grunduppfattningen att standardflaskan katalyserade en större maltdrycksproduktion i Sverige.Metoden som används i denna uppsats var en statistisk jämförelse, där mått och tabeller först konverterats och gjorts överskådliga i dagens mått mätt.Resultatet i denna uppsats visar att det redan innan Stockholmsflaskans införande fanns en stegrande produktion av maltdrycker. Detta berodde på politisk-ekonomiska förändringar som gjorde det lättare att bedriva verksamhet, samt att det Bayerska ölet (som kom till Sverige 1846) ökade i popularitet.En markant ökning av maltdryckproduktionen i Sverige under tjugoårsperioden 1880-1900 äger rum, då i princip all öltillverkning övergick till att gå till på Bayerskt vis. Undersökningen visar också att en ny gren inom bryggerinäringen, buteljvatten och läsk, tillkom under denna period, och det är rimligt att anta att den gjorde det pga Stockholmsflaskan.Bayerskt öl krävde en snabb effektiv tappning, allra helst i maskin. Det är därför ett rimligt antagande att eftersom så mycket av det öl som producerades i Sverige år 1900 var just Bayerskt, berodde produktionsökning på att en standardflaska gjorde en så stor produktion möjlig..

Som tandhygienist är det mycket intressant att studera karies-epidemiologiska undersökningar på både nationell och internationell nivå. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva och jämföra kariesstatus (DMFT) hos 12-åringar i Sverige och Irak, och några av de faktorer som kan påverka DMFT komponenternas roll och inverkan. För att besvara syftet användes information från litteratur och tidskrifter samt WHO:s databas om länderna. Resultatet visar att DMFT för 12-åringar i Irak var 1.7 (2003) och i Sverige 1.0 (2005). DT-komponenten, d.v.s. obehandlad karies, var hög hos irakiska barn medan FT- komponenten var hög för danska barn (inga data tillgängliga för Sverige).

Den framtida samhällsutbyggnaden kommer att utgöras av en ökad användning av förnyelsebara resurser, bland annat i form av vind- och bergenergi. För att kunna utnyttja dessa energiresurser finns således ett intresse av att bygga över och under marken. Men i takt med utbyggnaden uppkommer problem. Exploateringen ökar konkurrensen mellan fastighetsägare som vill utnyttja den förnybara energin. Äganderätten till förnybar energi är inte direkt reglerad i vare sig lagstiftning eller praxis.

Att värdera skogsfastigheter är en komplex process då ingen fastighet är en exakt kopia av en annan. För att nivålägga ett marknadsvärde används nuvärdesberäkningar baserade på skogens nuvarande utseende samt dess framtida tillväxt. Intäkterna som skogen kommer att generera, har historiskt sett, relativt väl speglat fastighetspriserna. Sedan mitten av 1990-talet har dock den här korrelationen förändrats, då fastighetspriserna stigit mer än vad inkomsterna från produktionen gjort. Det finns antagligen flera faktorer som bidragit till utvecklingen, vilket gör det svårt att säga exakt vad som orsakat den här förändringen.

En anledning till varför vissa grupper av individer födda i Sverige med utländsk bakgrund har en svagare arbetsmarknadsposition än individer vars föräldrar är födda i Sverige kan vara att de har en negativ bild av möjligheterna på arbetsmarknaden och därför avstår från humankapitalinvesteringar som skulle öka deras faktiska chanser. För att undersöka om så är fallet krävs en kartläggning av individers bild av arbetsmarknaden och av deras arbetsmarknadsstrategier. Syftet i den här uppsatsen är att undersöka huruvida ungdomar födda i Sverige med utländsk bakgrund har en bild av arbetsmarknaden som stämmer överens med den bild empirisk forskning ger oss. I uppsatsen intervjuas åtta ungdomar och resultaten jämförs med empirisk forskning. Både vad gäller hur det ser ut och varför har ungdomarna i flera avseenden en korrekt bild av arbetsmarknaden.

Syftet är att undersöka om Sverige tillsammans med ett eller flera av de nordiska länderna kan utgöra en optimal valutaunion. Utifrån ett svenskt perspektiv visar resultaten att det är lämpligast för Sverige att ingå i en valutaunion med Norge och Danmark eftersom den ekonomiska integrationen mellan dessa länder har varit störst. Taylors ränteregel visar att Sverige och Norges räntebanor samvarier mest och Optimal currency area-index (OCA-index) visar att Sverige, Danmark och Norge präglas av störst ekonomisk integration.Vi har använt två olika metoder för att undersöka en optimal nordisk valutaunion utifrån ett svenskt perspektiv, OCA-index och Taylors ränteregel. De båda tillvägagångssätten fokuserar på hur ekonomiskt integrerade länderna är, men genom olika variabler och ekonomiska storheter. Ett OCA-index har skapats och skattningen visar att variabeln som beskriver konjunkturcykeln är den som har störst inverkan på den beroende variabeln, växelkursvolatilitet.

Från och med år 2005 tillämpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredovisning. Genom tillämpning av IAS 40 tillåts företag att värdera förvaltningsfastigheter till endera anskaffningsvärde eller verkligt värde, där verkligt värde som regel är det samma som marknadsvärde. I juridiska bolag tillåts i dagsläget endast värdering till anskaffningsvärde.Syftet med denna uppsats är att jämföra och beskriva skillnaderna mellan värderingsmetoderna av förvaltningsfastigheter när värdering sker till anskaffningsvärde respektive verkligt värde, utifrån ÅRL:s definition av rättvisande bild. För att uppfylla vårt syfte har vi studerat hur tre fastighetsbolag tillämpar och resonerar kring de olika värderingsmetoderna. Detta har åstadkommits genom intervjuer med personer företagen själva ansåg vara mest lämpade.

Bakgrund: Till år 2020 ska antalet exportmogna svenska destinationer ha mer än fördubblats. Detta enligt projektet Nationell strategi som bland andra aktörerna Visit Sweden, Svensk Turism och Swedavia igår i. Visit Swedens roll i projektet är att marknadsföra Sverige till målgrupper utomlands.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Visit Sweden arbetar för att marknadsföra Sverige och dess destinationer till sina utvalda målgrupper internationellt.Frågeställning:Hur arbetar Visit Sweden för att attrahera utvalda målgrupper?Vilken kommunikation finns med målgrupperna?Hur arbetar Visit Sweden för att stärka Sveriges image hos resenärerna?Metod: I denna uppsats har kvalitativa metoder använts med djupintervjuer och litteraturstudier för att ge författarna en bredare och djupare bild av ämnet för att kunna svara på frågeställningarna. Intervjuer gjordes med representanter från Visit Sweden och Svenska Institutet.Teori: De teorier som utgör uppsatsens teoretiska referensram berör image, integrerad marknadskommunikation, positionering, differentiering samt platsmarknadsföring.Slutsats: Visit Sweden definierar sina målgrupper utifrån analyser för att kunna rikta marknadsföringen till rätt målgrupp.

Syftet med denna studie är att ge en insikt i de generella välfärdspolitiska attityder socionomstudenter i Sverige och Storbritannien har kring organisering av och ansvarsfördelning i välfärden. Syftet är vidare att ta reda på om det finns några likheter eller skillnader i välfärdspolitiska attitydmönster hos socionomstudenter i Sverige respektive Storbritannien som kan kopplas till de socialpolitiska institutioner som karaktäriserar olika välfärdsregimer. Studien har en kvantitativ forskningsansats och metoden för datainsamling har varit av surveydesign där digitala enkäter har distribuerats till socionomstudenter vid en högskola i respektive land. Undersökningen omfattade sammanlagt 141 studenter, varav 77 respondenter studerade i Sverige och 64 studerade i Storbritannien.Av undersökningens resultat utvisas att det finns ett samband mellan socionomstudenternas landstillhörighet och deras attityder gentemot omfördelningar i socialpolitiken, ansvarsfördelning, universalitet respektive selektivitet samt beskattning och offentliga utgifter. Vidare kan de välfärdspolitiska attitydmönstren i viss mån återkopplas till ländernas välfärdsinstitutionella kontext men inte i sådan utsträckning att en tydlig koppling kan göras till de strukturella skillnader som beskrivs i Esping-Andersens teori om välfärdsregimer..

Att mäkla på Franska Rivieran som svensk till svenska kunder skiljer sig från att mäkla i Sverige. Exempel på det är att man använder sig av ett juridiskt ombud, en notarie vid kontraktsskrivning i Frankrike. Där förekommer heller inte budgivning då detta är olagligt. Istället förekommer ofta prutning mellan köpare och säljare. Mäklaren arbetar även ofta närmare köparen än i Sverige, då man hjälper denne med kringtjänster som t.ex.

Att mäkla på Franska Rivieran som svensk till svenska kunder skiljer sig från att mäkla i Sverige. Exempel på det är att man använder sig av ett juridiskt ombud, en notarie vid kontraktsskrivning i Frankrike. Där förekommer heller inte budgivning då detta är olagligt. Istället förekommer ofta prutning mellan köpare och säljare. Mäklaren arbetar även ofta närmare köparen än i Sverige, då man hjälper denne med kringtjänster som t.ex.

Bakgrund och problem: Marknadsvärderingar inom fastighetsbranschen har ökat i betydelse den sista tiden till stor del på grund av att de noterade fastighetsbolagen redovisar till verkligt värde. Värderingen av en fastighet är dock komplicerad. Fastigheterna består av faktorer som är svåra att identifiera i siffror men som utgör relevans för verksamheten. Marknadsvärdets aktualitet gör att viktiga faktorer som finns i fastigheter är värda att utforska.Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som skapar värde för ett fastighetsbolag som är verksamt på ett långsiktigt perspektiv samt vilken betydelse det har för beståndets marknadsvärde.Avgränsningar: En avgränsning har gjorts till att endast undersöka fastighetsbolag som är onoterade och som utmärks som långsiktiga ägare av förvaltningsfastigheter. Fastighetsbolagen förvaltar till största dels bostäder och är endast verksamma inom Västra Götalandsregionen.Metod: Metoden som studien genomförts på är kvalitativ.

Norra Skogsägarna äger två fastigheter i Skellefteåtrakten som innehåller skyddsvärda biotoper. Ägaren för diskussioner med skogsstyrelsen och länsstyrelsen om vilken hänsyn som ska tas och om hur det virkesproducerande skogsbruket ska bedrivas. I föreliggande kandidatuppsats redogörs för hur skogsskötseln och den ekonomiska avkastningen påverkas av några olika strategier för naturvårdsavsättning och skogsbruk. Med hjälp av planeringsverktyget Heureka PlanVis visas hur de olika avsättningsstrategierna Originalplan, Lagen och Länsstyrelsen påverkar nuvärdet av skogsbruket. Dessutom visas nettointäkten över en kommande 100 årsperiod, och vad restriktioner för jämnhetskrav och krav på ökat virkesförråd får för påverkan på fastigheternas nuvärde. Analyserna har utförts med stöd av det forskningsbaserade planeringssystemet Heureka PlanVis version 2.0, och baseras på ajourhållna data från de skogsbruksplaner som upprättades 2013. Resultaten visar att nuvärdet på fastigheterna sjunker om andelen naturvårdsavsättningar ökar. Utfallet av nuvärdesminskningen blir dock mindre om fastigheterna samplaneras och brukas som en enhet.

Detta examensarbete är utfört på Coca-Cola Drycker Sverige AB. En av de största produktionskostnader som företaget har är koncentratet för dryck som köps in från the Coca-Cola Company. Innan projektstart visste Coca-Cola Drycker Sverige AB att svinnet av dryck under produktionsprocessen var stort men hade ingen kunskap om vilka faktorer som orsakade svinnet. Coca- Cola Drycker Sverige AB har för ett par år sedan implementerat förbättringsverktyget Sex Sigma i sin organisation och detta projekt har bedrivits som ett Sex Sigma-projekt. Syftet med detta projekt har varit att kartlägga var i processen svinn av dryck uppkommer, föreslå förbättringsåtgärder samt implementera förbättringsåtgärder med avseende på att minska svinnet av dryck i produktionsprocessen.

Svenska filmbranschen styrs av ett filmavtal mellan staten och olika aktörer i branschen. Detta avtal skall förnyas under år 2013. Staten har i en avsiktsförklaring för det nya avtalet uttryckt en vilja till en förändring kring villkoren för att få statligt stöd för filmproduktion i Sverige. En så kallad teknikneutralitet skall införas som innebär att filmproduktioner inte längre på förhand behöver ha säkrat en biografdistribution för att få statligt ekonomiskt stöd. Detta skulle kunna innebära en förändring för den svenska filmens distribution i Sverige som i nuläget består av tämligen fast ordning på visningsfönster, där just biografdistributionen har en särställning.Vår forskning behandlar svenska filmproducenters, distributörers och biografägares tankar och åsikter kring distribution av svensk långfilm i Sverige.