Redovisningsregler i Sverige är väldigt omfattande och är i ständigt förändring. Sedan 2004har Bokföringsnämnden (BFN) börjat med ett projekt som kallas för k-projektet. Projektetdelas upp i fyra olika regelverk och kategorier, K1-K4. Syftet med projektet är att förenklaredovisningen och att samla in alla regler i ett heltäckande regelverk till olikaföretagskategorier.K1 och K2 är färdiga att tillämpas och BFN jobbar just nu med K3 som förväntas vara färdig ijuni 2012. BFN gav ut K3 regelverket på remiss i juni 2010 och skickade ut remissen till cirka50 berörda instanser för att de skulle få en chans att lämna sina synpunkter.

Denna studie syftar till att åskådliggöra och jämföra arbetet med matematiksvaga elever i några skolor i Portugal och Sverige. Arbetet innehåller en litteraturgenomgång där tidigare forskning om ämnet matematiksvårigheter behandlas, vilka definitioner och orsaker som finns samt vilka åtgärder forskare föreslår. Arbetet innehåller även en empirisk del. Fyra speciallärare/specialpedagoger i Östergötland i Sverige har intervjuats kring hur de arbetar med elever med matematiksvårigheter i de lägre årskurserna i grundskolan. De intervjuerna har sedan jämförts med intervjuer med två lärarutbildare, en speciallärare, en specialpedagogutbildare och en klasslärare i Portoområdet i Portugal.

Bakgrund: I och med immigreringen som för varje år ökar, finns det nu många olika kulturer i Sverige. Invandrarna kommer alla någon gång att komma i kontakt med vårdpersonal. För att kunna ge en god individanpassad vård är det av stor vikt att ha kunskap om hur invandrarna upplever mötet med vårdpersonalen i Sverige. Syfte: Syftet med studien var att beskriva invandrares upplevelser av mötet med vårdpersonalen i Sverige. Metod: Metoden som använts är en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Denna studie undersöker om Sverige som produktland ger ett mervärde åt produkter relaterade till Sverige på den australiensiska markanden. Studien är grundad på en enkätstudie som utfördes på 67 personer i Toowoomba, Australien. Kopplingen till ett lands mervärde ligger i kundens uppfattning till de land de förknippar produkten med, något som kan förstärkas eller minskas. Studien visar att över 90 % av de tillfrågade kände till Ericsson, IKEA och Volvo medan drygt hälften kände till Absolut. De hade alla en starkare produktnisch än Sverige som nation.

Huvudsyftet med uppsatsen är att närmare undersöka de tillämpningsproblem som uppstår utifrån den frivilliga skattskyldigheten på verksamhetslokaler. Ytterligare en aspekt som diskuteras i arbetet är i vilken grad fastighetsägarnas ekonomi samt hyressättningen påverkas. Det är i huvudsak den rättsdogmatiska metoden som används, med gängse tolkning av lagtext, förarbete, praxis, doktrin samt artiklar i bransch forum som i uppsatsen jämställs med doktrin. För att få ytterligare ett per-spektiv undersöks hur mervärdesskatten påverkar ekonomin för hyresvärd och hyresgäst i ett mindre fastighetsbolag.Mervärdesskatt är en konsumtionsskatt och en såkallad indirekt skatt i den mening att den ska vältras över på slutkonsumenten, vilket när det gäller bostäder och skattefria lokaler är hyresgästen. Fastigheter är undantaget den generella mer-värdesskatteplikten vilket har till följd att en kumulativ effekt uppstår i och med att fastighetsägaren inte får lyfta mervärdesskatt på t.ex.

Undersökningens syfte är att analysera hur Sverige, svensken och invandraren presenteras i läromedel i svenska som andraspråk. Dessa läroböcker är för många vuxna invandrare en dörr som leder till livet i Sverige då böckerna inte bara ger information om språket utan också om svenska traditioner, levnadssätt och hur man klarar sig i samhället.I resultatet framgår att läroböckerna ibland presenterar en stereotyp bild av landet Sverige och dess invånare. En del stereotyper kan anses vara positiva men en del är relativt negativa vilket ger ett dystert intryck. Vissa generaliseringar förekommer också vilket kan vara ett problem då läsaren, d.v.s. invandraren får en skev och vinklad bild av verkligheten..

Denna artikel undersöker kulturella skillnader mellan Sverige och Lettland samt hur dessa skillnader påverkar verksamhetsstyrningen för svenska företag som etablerat verksamhet i Lettland. Artikeln utgår från Hofstedes teorier kring kulturella skillnader. Resultaten av enkäter som delades ut till respondenter i Sverige och Lettland visar att länderna skiljer inom dimensionerna maktdistans, osäkerhetsundvikande samt maskulinitet. För att undersöka hur dessa resultat påverkar verksamhetsstyrningen har sedan intervjuer genomförts med företagsledare på svenska företag i Lettland. Resultaten visar att skillnader inom dimensionen maktdistans framförallt leder till centraliserat beslutsfattande och mer direktstyrning i Lettland jämfört med i Sverige.

Uppsatsen handlar om huruvida gällande rätt i Sverige rörande anmälningsskyldigheten i 14 kap. 1 § SoL motsvarar de krav vilka uppställs i Barnkonventionen. De artiklar i Barnkonventionen som uppsatsen främst rör är artikel 3 och 19. I dessa artiklar framkommer att barnets bästa alltid skall sättas i främsta rummet och tillvaratas, samt att Sverige måste ha tillräckliga och effektiva skyddsåtgärder så att barn skyddas.

I uppsatsen undersöks hur prisområdesstrukturen på Nordpool samt överföringskapaciteter mellan Sverige och Nordpools övriga prisområden påverkar det svenska spotpriset på Nordpools spotmarknad. Problemet med hög grad av marknadskoncentration hos svenska elproducenter motverkas av att Sverige ingår i en större marknad via Nordpool. Uppsatsens frågeställning har besvarats genom att isolera effekten av ansträngda överföringskapaciteter och prisområdesstruktur i en regressionsanalys. Resultatet visar att det svenska spotpriset stiger när storleken på den svenska importen närmar sig den tillgängliga importkapaciteten. Det svenska spotpriset sjunker som en effekt av att Sverige utgör ett gemensamt prisområde tillsammans med övriga Nordpool.

Infektion med hjärtmask (Dirofilaria immitis) är endemisk bland hund och katt i stora delar av världen, bland annat södra Europa och de flesta delstater i USA. I Sverige anses det i nuläget inte finnas risk för inhemsk smitta. Faktorer som klimatförändringar och förflyttning av sällskapsdjur inom Europa kan öka risken för spridning till tidigare fria områden. Denna litteraturstudie ger en översikt över hur smittspridning av Dirofilaria immitis sker samt hur dess förutsättningar ser ut i Sverige. För att smittspridning av Dirofilaria immitis ska kunna ske krävs närvaro av mikrofilaremiska hundar, myggor som fungerar som mellanvärdar och vektorer, samt ett klimat som tillåter utveckling av mikrofilarier till det infektiösa stadiet L3 i mellanvärden.

Människan är i allt större utsträckning urban och när städerna förtätas är det ofta friytorna som går förlorade. Detta trots att grönska har flertalet positiva effekter som att förse oss människor med livsnödvändiga ekosystemtjänster. För att åstadkomma ett hållbart stadsliv måste stadens friytor planeras på ett medvetet sätt som gör dem attraktiva och hälsosamma för människor, djur och växter. Att integrera ekosystemtjänster i planeringssammanhang är ett angreppssätt som används allt mer för att främja en hållbar stadsutveckling. I Malmö som beräknas växa med 100 000 invånare de närmsta tjugo åren finns en ambitionen om en tät och samtidigt grön stad.

I den här studien undersöker jag hur självidentitetsprocessen går till med hjälp av sociala medier för kvinnor från norra Sverige som flyttat till Stockholm. Fokus ligger på att undersöka hur sju kvinnor framställer sig själva och hur de använder plattformarna Facebook, Instagram och Twitter. Sju kvinnor i åldrarna 23 till 44 år har intervjuats i början av april 2014. Som komplement till intervjuerna har jag observerat deras konton på sociala medier under en längre period. Resultatet visar att kvinnorna i studien ser sig som norrlänningar efter flytten till Stockholm och de visar sin koppling till norra Sverige på sociala medier på olika sätt.

Från och med den 1 januari 2005 skall svenska noterade bolag utforma sin redovisning efter International Accounting Standards (IAS). För värderingen av förvaltningsfastigheter är det IAS 40 (Investment property) som nu mera gäller. Denna ger möjlighet att värdera fastigheter till antingen verkligt värde eller anskaffningsvärde, men att värdera till verkligt värde förespråkas. Att värdera till verkligt värde innebär en principförändring för svenska bolag som tidigare har varit tvingade att göra sina värderingar till anskaffningsvärdet, trots att man inte har tvingats att byta princip har samtliga bolag valt att göra detta. Avsikten med studien är att undersöka hur denna förändring av värderingar kommer att påverka bolagen ur ett finansiellt perspektiv.

De senaste årens kraftiga prisökningar på den svenska bostadsmarknaden har fått stor uppmärksamhet, både i Sverige och utomlands, eftersom utvecklingen är ganska unik i västvärlden. Med bakgrund av tidigare studier av bostadsmarknader ämnar denna studie undersöka vilka faktorer som styr prisutvecklingen i Sverige. Resultaten av ekonometriska tester visar att flera faktorer har påverkat prisutvecklingen de senaste 30 åren. Demografi, disponibel inkomst samt brukarkostnad är de fundamentala faktorer som främst påverkar bostadspriser i Sverige där framför allt den exceptionellt låga räntan under och efter finanskrisen drivit prisutvecklingen..

Syfte med denna studie var att undersöka unga vuxnas upplevelser av att ha varit ensamkommande barn i Sverige med särskilt fokus på deras positiva och negativa upplevelser ifrån den första tiden i Sverige. I vår studie ville vi undersöka hur dessa unga vuxna några år senare upplevde sin första tid som ensamkommande barn i Sverige.Nio intervjuer genomfördes med sex unga vuxna varav tre män och tre kvinnor. För ett bredare perspektiv valde vi att intervjua tre professionella personer som arbetar inom området. Intervjuer genomfördes med hjälp av två semi- strukturerade intervjuguider, en för de unga vuxna och en för de professionella. Resultatet visade att valet av flykten hade bestämts av andra t.ex.