Uppsatsen syftar kartlägga den känsla av social tillhörighet som individer med utomsvensk bakgrund upplever i dagens Sverige. Hur Sverige och svenskhet erfars och utefter vilka villkor vardagen struktureras. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes och den subjektiva verklighetsupplevelsen analyserades med hjälp av en abduktiv ansats. Det empiriska materialet tolkades mot bakgrund av ett socialkonstruktionistiskt ramverk kombinerat med stigmabegreppet och behovet av tillhörighet för skapandet av identitet. Resultaten visar att det i Sverige existerar en strukturell diskriminering baserad på etnicitet och ett andregörande av individer med utomsvenskt påbrå, ett andregörande vilket har sin grund i ett förgivettaget vitt tolkningsföreträde. Maktobalansen tvingar individen in i en avvikande roll som paradoxalt nog krävs för att integreras.

Denna studie behandlar utbildning för hållbar utveckling och syftar till att, för det första analysera och kategorisera lärares undervisningssätt inom undervisning för hållbar utveckling, och för det andra diskutera huruvida detta undervisningssätt skapar en pluralistisk undervisningspraktik. Angreppssättet som används i studien grundas på ett metodologiskt ramverk som utgår bland annat på pragmatismen och transaktionsbegreppet. Utifrån denna metodologi analyseras lärares undervisningssätt i termer av epistemologiska drag, alltså det sätt som läraren ger eleverna anvisningar på. Studiens empiri utgörs av transkriberade videoinspelningar från undervisningspraktik. Analysen resulterar i sex olika kategorier av epistemologiska drag, vilka sedan diskuteras utifrån vissa utbildningskaraktärer vilka kan ses som eftersträvansvärda för pluralistisk undervisning.

Syftet med analysen har varit att undersöka vilken mening det mångskiftande begreppet jämställdhet får under valrörelserna 2002 och 2006 samt vilka förändringar som har skett. Undersökningen har gjorts genom diskursanalys av partiernas valplattformar från de båda valrörelserna. Med feministisk teori som teoretiskt ramverk har vi analyserat de feministiska diskurser som för en kamp om att fylla jämställdhet med mening och analyserat den förändring som skett. Vårt huvudsakliga resultat är att jämställdhetens mening i båda valrörelserna konstrueras kring Gränsen mellan det privata och offentliga, Våld och Könsmaktsordning eller diskriminering? ? och att det är inom dessa områden som kampen om betydelse förs.

Syftet med detta examensarbete att undersöka om systemsuiten Alfresco uppfyller krav på användbarhet för dokumenthantering och samarbete i interaktiva miljöer. Vidare är syftet att analysera om heuristisk utvärdering en lämplig utvärderingsmetod för konsultbolag att använda sig av vid utvärdering av olika systemalternativ för dokumenthantering då kund och målgrupp är okänd.Detta undersöktes genom en heuristisk utvärdering baserad på tre olika ramverk lämpade för utvärdering av användbarhet, samarbete och dokumenthantering i interaktiva miljöer. Utvärderingen utfördes på två av Alfrescos applikationer; Alfresco Explorer och Alfresco Share.Resultatet visar att det finns en del brister i Alfresco kopplade till användbarhet, dokumenthantering samt samarbete. 15 av 62 heuristiker bedömdes som ej uppfyllda och 27 av 62 som delvis uppfyllda men inget av dessa beror på allvarliga problem.Utvärderingsmetoden som användes har en hel del brister som gör att resultatet måste ifrågasättas och inte ses som definitivt. Även det faktum att utvärderingen endast utförts av en person gör att resultatens reliabilitet minskar.

Ortopediska kliniken i Malmö tog emot flest utlokaliserade patienter 2012 av samtliga kliniker på Skånes Universitetssjukhus. Detta innebär att patienten vårdas på en vårdenhet som inte är specialiserade på den aktuella diagnosen och vårdas av sjuksköterskor med kompetens av annan specialitet, vilket kan innebära potentiella patientsäkerhetsrisker. Upplever sjuksköterskan att hens yrkeskompetens förändras vid vård av dessa patienter och på vilket sätt? Upplever sjuksköterskan att det påverkar omvårdnaden av patienten och på vilket sätt? Innebär det någon patientsäkerhetsrisk att vårda utlokaliserad patient på sin ordinarie avdelning? Elva sjuksköterskor intervjuades med ett hermeneutiskt perspektiv på studien med Patricia Benners teori om kompetensnivåer som teoretiskt ramverk. De flesta deltagarna upplevde en skillnad i omvårdnaden vid vård av utlokaliserad patient.

Denna uppsats undersöker vad som utgör kunskapshanteringen på en enhet inom en bilkoncern. Syftet med studien är att undersöka vad som utgör hantering och överföring av kunskap och vilka förutsättningar respektive hinder som finns med hanteringen och överföringen på enheten. Enheten som undersöks ingår i en svensk bilkoncern som säljer personbilar och lastbilar samt erbjuder tjänster som verkstad och finansiering. Av totalt 1200 anställda på företaget arbetar 80 stycken av dem på den enhet vi ämnar undersöka i vår studie, varav åtta säljare har deltagit i studien. Studiens teoretiska ramverk utgår huvudsakligen från Alvesson och Kärremans modell Model of managerial intervention, Davenport och Prusaks teori om kunskapsöverföring och tyst kunskap av Gustavsson och Rolf.Resultatet visar att hantering och överföring av kunskap utgörs av enhetens intranät och social interaktion mellan medarbetarna. Förutsättningar och hinder för hantering och överföring av kunskap är autonomi, samverkan, dokumentation och tillit. I diskussionen diskuteras resultatet och vidare presenteras studiens slutsats.

Spelens dragningskraft har länge varit outforskad och vad som motiverar oss att spela är fortfarande svårt att definiera. Spelindustrin saknar ett ramverk för att ersätta termen ?kul? för att i stället på ett vetenskapligt sätt kunna bryta ner vad det är som får spelare att vilja fortsätta spela. Vi har i vår undersökning tittat på orsaken till spelande, för att på så vis undersöka den grundläggande motivationen hos spelare. Undersökningen utforskar inte bara vad som motiverar spelare utan försöker även destillerar den vida använda bransch-termen ?kul? för att kunna ersätta den med termer är baserade på behovstillfredsställande teorier, som istället redogör för varför spelare blir motiverade att fortsätta spela.

Syftet med denna litteraturstudie är att analysera den omvändelseprocess som sker vid en individs initiering i en manipulativ sekt. Definitioner och beskrivningar av sekter, manipulativa sekter och omvändelse presenteras. Fokus ligger på svenska religiösa manipulativa sekter och jämförelser med Jehovas Vittnen och Livets Ord förekommer. Omvändelseprocessen analyseras genom uppsatsens teoretiska ramverk, vilket utgörs av Maslows Behovstrappa, teorier om attitydförändringar samt Festingers teori om kognitiv dissonans. De frågeställningar som uppsatsen söker besvara är: Vilka sociologiska och psykologiska situationer föreligger när en individ ansluter sig till en manipulativ sekt? Hur ser omvändelseprocessen ut? samt Hur verkar de psykologiska processerna inom ramen för omvändelseprocessen? Slutsatsen som kunnat dras från de psykologiska processer som verkar genom omvändelseprocessen är initialt att de mänskliga sociala behoven skapar en vilja att tillhöra en grupp.

Inom universitetsvärlden har det på senare tid skett ett ökat intresse för mångvetenskaplig forskning vilket innebär att forskare från olika vetenskapliga discipliner förenas i ett gemensamt samarbete. Vid inomvetenskaplig forskning sker forskning inom den egna disciplinen, men med hjälp av gemensam forskning mellan disciplinerna kan forskningen nå nya höjder då fler infallsvinklar beaktas. Viss kritik har dock riktats mot mångvetenskaplig forskning då det inte är enkelt att sammanföra kunskap från olika områden. Syftet med vår uppsats var att identifiera och jämföra hur inom- och mångvetenskaplig forskning styrs för att nå ett lyckat resultat samt att identifiera vilka problem och möjligheter forskningsledarna anser att ett mångvetenskapligt samarbete mellan disciplinerna innebär. Studien genomfördes med hjälp av en fallstudie av kvalitativ karaktär vid Luleå tekniska universitet där fyra professorer från olika discipliner intervjuades.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att utifr?n ett institutionellt perspektiv f? en ut?kad f?rst?else kring id?erna om helhet i offentlig f?rvaltning. Teori: Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n ?vers?ttningsteori och teorin om lagring (layering). Metod: Studien utg?r fr?n en kvalitativ metod d?r fr?gest?llningen: ?Hur har id?erna kring helhet f?r?ndrats ?ver tid?? besvaras genom en dokumentstudie och den andra fr?gest?llningen: ?Hur beskrivs synen p? id?erna om helhet?? besvaras genom intervjuer av nio medarbetare i G?teborgs stad. Resultat: Studiens resultat visar p? att det uttrycks olika id?er som kan p?verka resultatet och f?ruts?ttningarna f?r ?vers?ttning av id?erna. Studien mer aspekter ?n enbart definitionen av helhet, utan ?ven andra aspekter som komplexitet, gr?nsdragning, styrning och definition d?r varje aspekt ?r med och p?verkar synen p? id?erna om helhet. ?ver tid s? visade det sig att grundid?erna om helhet var lika, men en skillnad som visade sig ?ver tid var id?erna kring styrning och organisering f?r att sprida id?erna om helhet.

Denna komparativa studie behandlar de faktorer som spelat in i militärregimernasfall i Grekland och Argentina. Som teoretiskt ramverk för analysen utgår vi ifrånO´Donnell och Schmitter "Transitions from Authoritarian Rule" samtHuntingtons teorier i "The Third Wave". Studien är av "mest lika design", varssyfte är att finna de faktorer som de båda transitionerna delar, för att därmedkunna dra generella slutsatser om faktorer bakom militärregimers fall.Resultatet visar att bakomliggande faktorer i de båda fallen ärlegitimitetsproblem, liberalisering, civil society, liberalisering, hard och softliners,mobilisering av civila politiska aktörer, samt de slutgiltiga militära nederlagensom transitionsutlösare. Studien visar att den viktigaste av dessa faktorer ärlegitimitetsproblemet, eftersom denna faktor på ett eller annat sätt är kopplad tillövriga. Vidare visare studien att ekonomisk instabilitet spelar en stor roll imilitärregimernas fall, vilket inte lyfts fram i teorin..

Vid närmare undersökning upptäckte jag ett fält som inte tidigare hade utforskats. Forskning kring förhandlingar mellan olika nationaliteter med olika kulturer är utbredd men väldigt lite finns kring förhandlingar mellan samma nationalitet fast med olika kulturer. Inget fanns kring förhandlingar mellan arbetarkulturen och tjänstemannakulturen inom Sverige vilket fick mig att skriva denna pilotstudie om just detta. Med en reviderad version av Raymond Cohens teori om förhandlingar och kultur som ramverk lyckades jag med hjälp av samtalsintervjuer, enkäter och egna observationer ifrån förhandlingar visa på vissa kulturella skillnader. Det skulle visa sig att arbetarkulturen var kollektivistiskt orienterad medan tjänstemannakulturen var mer individualistiskt orienterad vilket har en rad konsekvenser för förhandlingarna dem emellan.

Forskningen visar att effektiv kommunikation inom organisationer förutsätter en gemensam tolkningsgrund. Det huvudsakliga syftet med kommunikation kan sägas vara att överföra kunskap mellan varandra för att skapa en förståelse för motpartens avsikter. Ju mer gemensam parternas tolkningsgrund är desto effektivare blir kommunikationen. Det kan dock vara svårt för beslutsfattare i organisationer att få en tydlig uppfattning om graden av effektivitet vad gäller organisationens interna kommunikation. Syftet med denna studie var att utveckla ett allmänt mätinstrument för intern kommunikation i organisationer.

Historien visar att en avsaknad av en ledande idé kan få förödande konsekvenser. Det är svårt att jämföra dagens Sverige med de krigförande nationerna under andra världskriget, samt de förödande effekterna som en avsaknad av en strategi medförde räknat i förstörelse, död och lidande. Detta väcker frågan om Sverige har en utvecklad strategi för sitt internationella engagemang i allmänhet, och vid internationella insatser där det militära maktmedlet används i synnerhet. För Försvarsmakten kan det finnas ett mervärde med en övergripande strategi, en så kallad fullständig strategi. Denna strategi skapas av regering och riksdag, och syftar till att koordinera statens resurser inom flera politikområden med målsättningen att nå ett bättre samordnat resultat.

Den studerande organisationen är ett försäkringsbolag i Sverige som har erbjudit sina medarbetare att delta i ett projekt de kallar Karriärplanering för alla. Detta för att ge medarbetarna möjlighet till personlig utveckling, vilket förväntas öka medarbetarnas engagemang och därmed utveckla organisationen samt öka dess lönsamhet. Syftet med denna studie är att undersöka upplevda effekter och möjligheter av organisationens karriärplanering; hur medarbetarna i organisationen upplever den karriärplanering de genomgått, hur de ser på sina möjligheter att göra karriär inom organisationen samt hur de påverkas av den rådande organisationskulturen. Studien har gjorts genom en kvalitativ forskningsmetod. Empiriska data insamlades genom intervjuer för att söka kunskap om medarbetarens mer djupgående upplevelser.