Sök:

Sökresultat:

5502 Uppsatser om I en annan del av Köping - Sida 63 av 367

Fusioner och förvÀrv ur ett kundperspektiv : Hur Strata har pÄverkats genom Pramens förvÀrv av Vexus

Det som motiverar en mÀnniska behöver inte motivera en annan, det finns mÄnga olika faktorer som pÄverkar en mÀnniskas motivation. I denna uppsats undersöktes vad som motiverade teknologer och naturvetare vid Uppsala universitet att engagera sig ideellt inom Uppsala teknolog- och naturvetarkÄr. Teorin som har anvÀnts Àr inre och yttre motivation, samt fyra behovsteorier; Maslows behovspyramid, Herzbergs tvÄfaktorsteori, McClellands behovsteori och Alderfers ERG-teori. UtifrÄn denna teori togs 13 stycken nyckelord fram till en analysmodell, vilken sedan lÄg till grund för pÄstÄendena i enkÀten. Metoden som anvÀndes i undersökningen var kvantitativ och resultatet visade att inre motivation hade mycket större pÄverkan Àn yttre motivation för ideellt engagemang.

Skolan som ingen annan : Trivselfaktorer, skolprestationer och kultur pÄ en gymnasieskola i Malmö

Denna studie undersöker förutsÀttningarna för den höga graden av upplevd trivsel pÄ Bryggeriets Gymnasium i Malmö, samt hur man ur ett kultursociologiskt perspektiv kan förstÄ relationen mellan trivsel och skolprestationer i det aktuella fallet. Skolan erbjuder bland annat en skateboardinriktning och skatekulturen har en framtrÀdande roll pÄ skolan.  Undersökningen har dÀrför fokuserat pÄ en grupp skateboardÄkare. De elever som deltagit i studien har svarat pÄ en enkÀt, deltagit i gruppdiskussioner och varit föremÄl för observationer bÄde i och utanför klassrummet. Resultaten pekar pÄ att orsakerna till den höga graden av trivsel bland eleverna i undersökningen beror dels pÄ att skolans organisatoriska och kollegiala kultur prÀglas av en tillÄtande attityd och handledande lÀrarroll, och dels att eleverna i och med skatekulturens relativa förenande med skolan har funnit ett sociokulturellt sammanhang dÀr de lÀttare finner sig tillrÀtta Àn i en mer traditionellt prÀglad skolkontext..

Vem Àr musikalisk?: en studie av musiklÀrares uppfattningar
om
musikalitet

Denna studie handlar om begreppet musikalitet och lÀrares uppfattningar av den problematik som Àr förknippad med musikalitet som fenomen. Syftet Àr att fÄ en större förstÄelse och kunskap om begreppet, och ocksÄ att ta reda pÄ hur tidigare forskning, lÀrares uppfattningar och grundskolans styrdokument förhÄller sig till problemomrÄdet. Intervjuer har genomförts med tre musiklÀrare frÄn Kulturskolan som undervisar i enskilda instrument och i klass. Deras svar har sedan jÀmförts och diskuterats med tidigare forskning och annan relevant litteratur. Musikalitet visar sig enligt den refererade forskningen och vÄra intervjupersoner finnas i tvÄ huvudsakliga former: Den ena formen av musikalitet innebÀr att man kan utöva musik genom till exempel instrumentspel och sÄng.

Bedömning? Kan vi inte bara ha roligt? : En kvalitativ studie om lÀrare i idrott och hÀlsas bedömningsarbete i grundsÀrskolan

Sammanfattning Syfte och frĂ„gestĂ€llningar Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa i grundsĂ€rskolan, Ă„r 7-10, arbetar med kunskapsbedömning och dokumentation av kunskap. Vidare syftade studien till att undersöka vilken eventuell inverkan Lgr 11 kommer ha pĂ„ detta arbete. Studiens frĂ„gestĂ€llningar var: Hur resonerar lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa i grundsĂ€rskolan kring bedömning och betygssĂ€ttning? Hur har lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa i sĂ€rskolan dokumenterat sina elevers utveckling med Lpo 94 som ramverk/ styrdokument? Med vilka verktyg/pĂ„ vilka sĂ€tt har elevernas kunskaper bedömts med Lpo 94 som ramverk/ styrdokument samt hur uppfattar lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa i grundsĂ€rskolan Lgr 11? MetodIntresseförfrĂ„gningar skickades ut till ca 50 aktiva idrottslĂ€rare i idrott och hĂ€lsa i grundsĂ€rskolan, Ă„r 7-10. Åtta lĂ€rare svarade positivt till medverkan varav tvĂ„ av dessa, efter vidare kontakt, sĂ„llades bort pĂ„ grund av att de var verksamma i annan skolform Ă€n grundsĂ€rskolan.

Delat ledarskap i teori och praktik: en forskningsöversikt

MÄnga chefer vÀljer idag att dela pÄ ledarskapet och tillhörande uppgifter. Orsakerna till varför chefer vÀljer att arbeta pÄ detta sÀtt Àr mÄnga, men grundar sig ofta i att de Àr missnöjda med den rÄdande situationen i organisationen. Chefer Àr inte nöjda med sitt ledarskap och medarbetarna Àr inte nöjda med chefernas prestationer. Syftet med min uppsats Àr att utifrÄn en forskningsöversikt, analysera och reflektera över om de karaktÀristiska dragen för ett gott ledarskap stÀmmer överrens med utfallet av delat ledarskap.UtifrÄn mitt arbete kan jag konstatera att ett parledarskap innehÄller mÄnga av de faktorer som brukar kÀnneteckna ett gott ledarskap. Det Àr dock svÄrt att generellt beskriva vad som Àr ett gott ledarskap och vilken ledningsform som passar bÀst i alla organisationer.

Upplevelsen av att vÄrda nÀrstÄende med demenssjukdom: en litteraturstudie

De senaste 20 Ären har befolkningen stadigt ökat och den kommer att fortsÀtta att öka. Detta leder till ett större antal demenssjuka personer som vÄrdas av anhöriga i hemmiljö. VÄrdgivare till dementa stÀlls inför stora svÄrigheter dÀr de drabbas av stress, sorg och förlust av sitt egna liv. Syftet med denna litteraturstudie var att undersökavilka upplevelser som fÄs av att vÄrda nÀrstÄende med demenssjukdom. Metoden som anvÀndes var innehÄllsanalys av internationellt publicerade vetenskapliga artiklar.

Att leva i en annan verklighet

Psykisk ohÀlsa Àr ett stort folkhÀlsoproblem och ungefÀr en procent av befolkningen berÀknaslida av nÄgon typ av psykossjukdom, varav schizofreni Àr den vanligaste. Syftet med dennastudie var att beskriva patienters upplevelser av hur det Àr att leva med psykossjukdom.Genom kvalitativ innehÄllsanalys av narrativer analyserades en sjÀlvbiografi och sex noveller,dÀr författarna beskrev hur det Àr att leva med psykossjukdom. Under analysprocessenframkom tvÄ olika kategorier, ?KÀnslor? och ?Hantering?, och nio subkategorier. Dessakategorier visade vilka kÀnslor som vÀcks av psykosen samt hur kÀnslor och upplevelserhanteras i det dagliga livet.

The New Gym Bag

Detta examensarbete omfattar 15 hp och utfördes av Jelena Todorovic, student pÄ Malmö Högskola, Produktdesignprogrammet. Syftet med arbetet var att utveckla en sportbag för personer som bor i nÀrheten av ett gym och som efter trÀningen duschar hemma. Projektets bas var AnvÀndarcentrerad design, som innebÀr att utvecklingen av konceptet sker efter anvÀndarens behov, önskemÄl och preferenser. AnvÀndaren inkluderades i projektet i allt frÄn skisser, intervjuer, observationer, utvÀrderingar och urval av koncept till slutkonceptet. Studenten sÄg ett behov av en annan vÀska Àn den traditionella sportbagen. Projektets förstudie resulterade i att studenten sammanstÀllde en kravlista pÄ mÄlgruppens önskemÄl och behov. En sportbag dÀr funktionaliteten var viktigast kom att bli projektets fokus.

Speglingar av ljus och mörker

FrÄn att det tidigare varit enbast mycket offentliga personer med allmÀnintresse som omskrevs vid sjÀlvmord, sÄ har grÀnserna flyttats successivt sÄ att det i kvÀllspressen, Aftonbladet och Expressen, skrivs Àven om idrottare och artister, Àven sÄdana personer som inte rÀknas till mycket offentliga. Pressen namnpublicerar och sjÀlvmorden beskrivs detaljerat pÄ ett ingÄende sÀtt, dÀr mycket av den dödes privatliv öppnas upp. I samband med en sÄdan rapportering exponeras anhöriga i text och bild. Ibland Àr det en anhörig som öppnar upp sitt privatliv med den döde, och blir den som beskriver problematiken. Detta faktum tillsammans med att den döde var av stort allmÀnintresse motiverar att den döde och de anhöriga exponeras.

Hur förskolor med olika pedagogik arbetar med matematik : Montessori, Reggio Emilia och traditionell förskola

Syftet med den hÀr rapporten var att undersöka hur och pÄ vilket sÀtt fyra förskolor arbetar med matematik, samt om och hur de arbetar för att uppfylla lÀroplanens mÄl (Lpfö98). Undersökningen gjordes mot en Montessoriförskola samt en traditionell förskola. Dessutom anvÀnds resultatet ur en annan undersökning av tvÄ Reggio Emiliainspirerade förskolor för att fÄ en bredare grund i rapporten.För att fÄ reda pÄ frÄgestÀllningarna delades enkÀter ut till personalen pÄ förskolorna. DÀrefter gjordes intervjuer med en av förestÄndarna pÄ vardera förskola. Och för att fÄ reda pÄ hur pedagogerna arbetar med matematik i barngruppen gjordes löpande observationer.Slutsats: Den traditionella förskolan arbetar aktivt med matematik i vardagen, de tvÄ Reggio Emiliainspirerade förskolorna arbetar med matematik i vardagen men inte aktivt.

Hund inom vÄrd och behandling - effekter av terapihundsanvÀndning inom behandling

Syftet med vÄr studie var att studera arbetsplatser inom socialt arbete som anvÀnder terapihundar. Vi ville undersöka om anvÀndande av terapihundar kan ge sociala, fysiska och psykiska effekter hos mÀnniskan. Vi har gjort tre kvalitativa intervjuer med personal pÄ arbetsplatser dÀr terapihundsarbete anvÀnds. Vi har ocksÄ studerat tidigare forskning och litteratur. Den forskning och litteratur vi anvÀnt oss av har vi sammanstÀllt i en forskningsöversikt som tillsammans med intervjusammanstÀllningen varit grund för vÄr analys.

"[You] mÄste ta den!" : En studie kring hur pedagoger i förskolan arbetar med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling

I denna studie har vi intervjuat sex pedagoger angÄende deras arbetssÀtt för sprÄkfrÀmjande hos flersprÄkiga barn. Dessa pedagoger Àr alla verksamma inom LuleÄ kommuns förskolor. Vi har valt att anvÀnda kvalitativa intervjuer för att fÄ fram deras Äsikter och tankar kring sprÄkfrÀmjande arbetssÀtt. I vÄr studie har de framkommit att samtliga pedagoger arbetar i enlighet med lÀroplanen för förskolan (1998). Dessutom anvÀnder pedagogerna i stor utstrÀckning det vardagsmaterial som finns pÄ förskolorna.

AllmÀn och idrottsspecifik "self-efficacy" hos handbollsspelare

God self-efficacy Àr nyckeln till lyckosamt utförande av de flesta aktiviteter. Resultat av undersökningar inom idrottspsykologin stödjer det positiva sambandet mellan god self-efficacy och framgÄngsrikt utförande i sportsammanhang. Med self-efficacy menade Albert Bandura en individs uppfattning gÀllande sin egen förmÄga att framgÄngsrikt utföra en aktivitet eller ett beteende. Det finns tecken pÄ könsskillnader i self-efficacy nÀr det gÀller idrottsutförande och kvinnor tror, generellt sett, sÀmre om sin egen förmÄga Àn vad mÀn gör. Syftet med denna studie Àr att undersöka self-efficacy hos handbollsspelare.

Utmaningarna inom Human Resources : att lyckas möta förvÀntningarna

Personalarbetet har förÀndrats mycket de senaste Ären, det har orsakat att delar av organisationerna inte följt med i denna förÀndring. Yrkesrollen var förr mer omsorgsinriktad och fokuserade mer pÄ medarbetarna men idag innehÄller yrkesrollen mer ett affÀrstÀnk samt har ett arbetsgivarfokus. Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för vilka utmaningar HR-arbetare möter i sin yrkesroll nÀr de ska tillgodose ledningens direktiv och medarbetarnas behov. Om det finns nÄgra utmaningar, vad de i sÄ fall innebÀr och hur HR-arbetare lyckas hantera dessa utmaningar. Sex personer frÄn olika privata företag i Stockholms lÀn intervjuades, materialet transkriberades och analyserades tematiskt.

Vad bidrar till en anstÀllds arbetstillfredsstÀllelse? : En jÀmförelse mellan vÄrd- och bankanstÀllda

Arbetstillfredssta?llelse har ma?nga varierande definitioner. Gemensamt a?r att det handlar om hur tillfreds individen a?r med sitt arbete. Syftet med studien var att ja?mfo?ra va?rd- och bankansta?llda fo?r att se hur de skiljer sig a?t i upplevelsen av inre, yttre och generell arbetstillfredssta?llelse, var skillnaden ligger och hur viktig arbetsmotivationen a?r fo?r arbetstillfredssta?llelse.

<- FöregÄende sida 63 NÀsta sida ->