Sök:

Sökresultat:

5502 Uppsatser om I en annan del av Köping - Sida 14 av 367

GĂ„r det Ă„t skogen i gymnasieskolan?

I denna studie intervjuades fem gymnasielÀrare i naturvetenskapliga Àmnen kring att undervisa och lÀra utanför klassrummet. FrÄgestÀllningarna i detta arbete Àr; Varför skall man undervisa och lÀra utanför klassrummet? Vad finns det för hinder eller nackdelar med att undervisa utanför klassrummet? Alla lÀrare var positiva till att anvÀnda sig av undervisning utanför klassrummet men de framförde alla att de inte tyckte att de gjorde det tillrÀckligt mycket. Fördelar som dessa lÀrare kunde se med att vÀlja att ha undervisning pÄ en annan plats Àn klassrummet var att det gav en bÀttre verklighetsanknytning, var lÀttare att arbeta Àmnesövergripande, gav en god variation i undervisningen, platsen har positiv betydelse för minnet, det kunde öka motivationen och intresset hos eleverna att lÀra, och slutligen att det förbÀttrar sociala interaktioner mellan sÄvÀl elever som mellan elever och lÀrare. De hinder eller nackdelar lÀrarna kunde se med att anvÀnda sig av undervisning pÄ en annan plats Àn i klassrummet hade hos de flesta sin grund i tidsmÀssiga och schemamÀssiga problem men de var Àven en tveksamhet kring den pedagogiska vinningen, karaktÀren pÄ de naturvetenskapliga Àmnena och deras kursplaner, att eleverna var ovana och att lÀrarna inte kÀnde sig trygga och bekvÀma i att ha undervisning utanför klassrummet. Skolans geografiska lÀge, vÀder, transport, riskbedömningar, saknat lÀrarsamarbete och saknad av lÀmpliga lÀromiljöer utanför klassrummet uttrycktes ocksÄ vara hinder för att ha undervisning utanför klassrummet..

Barns möjligheter till fysisk aktivitet i förskolans
innemiljö

Syftet med detta arbete har varit att förstÄ och beskriva personalens instÀllning till och tillÀmpning av fysisk aktivitet i innemiljön pÄ tre olika förskolor. Vi har valt att fokusera pÄ den grovmotoriska aspekten av fysisk aktivitet och tittat pÄ barnens möjligheter till att utföra sÄdana aktiviteter pÄ förskolorna. Detta har vi gjort genom att formulera fem frÄgestÀllningar och utifrÄn dessa satt oss in i forskning samt annan relevant litteratur. UtifrÄn frÄgestÀllningarna utformade vi sedan semistrukturerade intervjuer och systematiska observationer som vi genomförde pÄ de tre förskolorna. Genom vÄra datainsamlingsmetoder har vi fÄtt ta del av skilda sÀtt att tillÀmpa fysisk aktivitet i förskolan.

Konfliktens vara eller inte vara? - En undersökning av elevers och pedagogers syn pÄ konflikter

Sammanfattning/Abstract Söderlund, Jennie (2009). Konfliktens vara eller inte vara? ? En undersökning av elevers och pedagogers syn pÄ konflikter. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med undersökningen Àr att jÀmföra hur elever och pedagoger ser pÄ de konflikter de stöter pÄ i skolorna och om de har samma Äsikter kring vad en konflikt egentligen Àr. Eftersom begreppet konflikt har mÄnga olika definitioner har jag valt att redovisa nÄgra som Àr viktiga att kÀnna till för att förstÄ varför det en person uppfattar som en konflikt inte uppfattas likadant av en annan. En annan stor faktor till varför konflikter uppstÄr Àr kommunikation, nÄgra viktiga faktorer för en lyckad kommunikation samt en förenklad förklaring pÄ hur mÀnniskor kommunicerar har jag ocksÄ inkluderat.

System för registrering av underhÄllsjour

PÄ Bravikens pappersbruk tillÀmpas idag ej skiftgÄende underhÄll, istÀllet anvÀnds en underhÄllsjour som kallas ut vid problem. T.ex. om en motor havererat. I dagslÀget sker en del av denna registrering pÄ papper, vilket medför att hanteringen blir tidsödande och ineffektiv. I det hÀr examensarbetet har vi utvecklat ett program som ska underlÀtta för vakten att registrera dessa jourtillfÀllen.ProgramsprÄket Java valdes för att utveckla programmet eftersom det gÄr att skriva applikationer som Àr direkt körbara frÄn en webblÀsare ? sk.

Kroppens förvandling

Jag har skapat nya kroppsdelar och pÄ sÄ sÀtt förÀndrat kroppens ursprungliga form. FörvandlingsprocessendÀr en person iklÀr sig den nya kroppen del för del har dokumenterats genom fotografering. Det handlarom identitet och frÄgan om huruvida det Àr möjligt att bli nÄgon annan. Hur man kan förÀndra sitt utseendeoch dÀrmed vÀlja vilken bild man vill ge av sig sjÀlv. Materialen jag anvÀnt mig av Àr tovad ull, siden ochlatex.

Diskriminering vid rekrytering: samspelet mellan företagspolicyn och sökandegruppens karakteristika

Företagets policy spelar en viktig roll nÀr det gÀller instruktioner till rekryteraren. En rÀttvisepolicy som betonar vikten av att de sökande behandlas pÄ lika villkor kan tÀnkas leda till mindre diskriminering vid anstÀllningar. En lojalitetspolicy, Ä andra sidan, som antyder att de nya medarbetarna mÄste passa in i företaget, kan leda till att sökande av annan etnisk hÀrkomst diskrimineras. En orsak till denna diskriminering kan vara att rekryteraren i en intervjusituation stÀller frÄgor som Àr relaterade till sociala förmÄgor istÀllet för kompetensrelaterade frÄgor, vilket ökar risken för att den sökande bedöms pÄ irrelevanta grunder. Detta undersöktes genom en enkÀt som delades ut till 120 försökspersoner, som antingen fick ta del av en rÀttvise- eller en lojalitetspolicy.

Likabehandlingslagen ? om implementeringen av en ny lag och upplevelser av krÀnkningar pÄ en pÄ en skola.

Syftet med följande arbete Àr dels att undersöka vad Likabehandlingslagen frÄn har 2006 inneburit för verksamheten pÄ en enskild gymnasieskola under det första Äret. Mitt andra syfte som ocksÄ Àr huvudsyftet, Àr att se hur situationen kring diskriminering, trakasserier och annan krÀnkande behandling Àr pÄ skolan. Arbetet ger en översikt av Likabehandlingslagen och begrepp som kopplas till denna. Det Àr Àven en studie av arbetet med den nya lagen pÄ en skola frÄn det att lagen trÀdde i kraft och ett Är framÄt. Med hjÀlp av en enkÀtundersökning ville jag se hur den aktuella stÀmningen, kopplat till de omrÄden lagen omfattar, var pÄ den aktuella skolan. Studien av implementeringen av lagen pÄ skolan visar pÄ ett arbete som krÀver en hel del förberedelser och som tar tid. Den visar pÄ att arbetet ett Är efter det att lagen trÀtt i kraft fortfarande befinner sig pÄ skolledningsnivÄ.

Seriemördare i fiktionen : Jeffrey Dahmer som karaktÀr hos Lotta Lotass och Joyce Carol Oates

Serial killers are present in most Media today: TV-shows, books, magazines, news shows and music. Research about them has been made in many fields, such as criminology, psychology and psychiatry. There is also research about the serial killer as a cultural being. In my paper I have looked into the serial killer in fiction. I have chosen to compare two novels that deal with the serial killer Jeffrey Dahmer.

Den nya vÄldtÀktslagen

Mycket har hĂ€nt runt lagstiftningen kring vĂ„ldtĂ€kt sedan den infördes i Sverige pĂ„ 1200-talet. DĂ„ var vĂ„ldtĂ€kt ett egendomsbrott, ett brott mot mannen. Idag Ă€r vĂ„ldtĂ€kt ett brott mot kvinnan och över hennes rĂ€ttigheter att bestĂ€mma över sin egen sexualitet. År 2003 anmĂ€ldes cirka 2560 vĂ„ldtĂ€kter men endast 12 procent av de vĂ„ldtĂ€kter som skedde inomhus ledde till Ă„tal. Syftet med detta arbete Ă€r att jĂ€mföra den nuvarande lagstiftningen med det nya lagförslaget som Ă€r tĂ€nkt att börja gĂ€lla frĂ„n den första april 2005.

Inkluderande undervisning : En studie av lÀrares uppfattningar om integrering och inkludering av elever med autismspektrumstörning

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare som arbetar med att integrera och inkludera elever med autismspektrumdiagnoser uppfattar detta fenomen. Mina frÄgestÀllningar behandlar hur skolverksamheter arbetar för att stödja elever med autismspektrumdiagnoser och hur lÀrare anpassar sin pedagogik till elever i behov av sÀrskilt stöd. Slutligen redovisas vad nÄgra lÀrare anser om att integrera och inkludera elever med autismspektrumstörning i vanlig klass.Studien byggs upp utifrÄn hur specialpedagog och lÀrare ska tillgodose elever i behov av sÀrskilt stöd, att specialpedagogiken Àr en annan typ av pedagogik Àn vad som Àr normen. Detta bygger pÄ att elever med autismspektrumstörningar uppvisar svÄrigheter i lÀrandet och sociala begrÀnsningar. Som metod har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomförts.Studien byggs upp utifrÄn hur specialpedagog och lÀrare ska tillgodose elever i behov av sÀrskilt stöd, att specialpedagogiken Àr en annan typ av pedagogik Àn vad som Àr normen.

Vad man ÀndÄ fÄtt vara med om! Det Àr otroligt, egentligen! : körsÄng som en möjlig nyckel till en annan verklighet

Har kyrkan nÄgot att ge en mÀnniska som söker motvikter till den yttre pÄgÄende strÀvan? Ett svar pÄ den frÄgan kanske en blick emot kyrkokörsÄngen skulle kunna ge. MÄnga mÀnniskor gÄr till sina respektive körrepetitioner varje vecka för att ge en del av sin tid Ät sÄngen, fortbildningen, förberedelserna inför framtrÀdanden, gemenskapen och vilan frÄn vardagen. Finns dÀr ocksÄ en upplevelse av en transcendent dimension som Àn mer motiverar sÄngaren att ge av sin tid till kyrkokören?Denna uppsats vill ge nÄgra aktiva kyrkokörsÄngares svar pÄ denna frÄga.

Patientens Self-Efficacy : Skillnader mellan sjukgymnastens och patientens skattning

Sjustegsmodellen Àr vÀl kÀnd inom beteendemedicinsk sjukgymnastik och kÀnnetecknas av ett samarbete mellan sjukgymnast och patient för att uppnÄ högt prioriterade mÄl. Att dosera efter patientens förutsÀttningar Àr av stor vikt för att uppnÄ god behandlingsföljsamhet. Tilltro till den egna förmÄgan, Self-Efficacy (SE), Àr dÄ en betydelsefull faktor att ta hÀnsyn till. Bedömningen av en annan individs hÀlsa antas vara komplex, dÄ studier har visat att sjukgymnastens uppfattning om problematiken ofta skiljer sig frÄn patientens. En studie visade att sjukgymnasten tenderade att överskatta patientens smÀrta, medan en annan visade att hon underskattade de interpersonella problemen.

Hur effektivt Àr fingolimod vid behandling av multipel skleros?

Multipel skleros (MS) Àr en kronisk, neurologisk sjukdom som drabbar centrala nervsystemet (CNS). Sjukdomen Àr autoimmun dÀr kroppens eget immunförsvar angriper nervvÀvnaden, framför allt myelin, och dÀrefter uppstÄr en inflammatorisk reaktion. Nerverna i det centrala nervsystemet pÄverkar mÄnga olika funktioner och eftersom myelinet som omsluter nervfibrerna blir inflammerat pÄ olika stÀllen, bÄde i hjÀrnan och i ryggmÀrgen, uppkommer olika typer av symptom. Symptomen för MS kan skilja sig mycket frÄn en individ till en annan, och frÄn skov till skov. Om McDonald-kriterierna uppfylls, som bygger pÄ att minst tvÄ separata CNS-lesioner skilda i rum och med minst en mÄnads intervall pÄvisas utan en tydlig anledning, stÀlls diagnosen MS.

Krigets diskurs och vÀgar till (positiv) fred: En idé- och diskursanalys av Belfastavtalet och Annanplanen med diskursiv konflikttransformation som normativ utgÄngspunkt

Protracted social conflicts, as those in Cyprus and Northern Ireland, are based on deep rooted perceptions of identity and definitions of "the other". According to the theory of discursive conflict transformation, war is primarily a social phenomenon, which is legitimated by a discourse of identity defined in terms of exclusionist boundaries and structural ideas of the social relations in society. In order to develop positive peace, the discourse of violence has to be challenged and the discursive structures that enable war have to transform into a counterdiscourse of inclusion and individuality. For the purpose of making a critical peace analysis, I have, with the assistance of established conflict theories, analysed the basic ideas behind the the Annan Plan and the Belfast Agreement and thus been able to interpret to what extent they may foster positive peace. I argue, that in order to provide basic needs on a group basis, power sharing arrangement, based on ethnicity or religion, exacerbates division rather than ameliorating it.

Rena handdukar - och andra saker som gör Thailand torrt

LÄga krav och torra semesterorter. Svenskarnas populÀraste resmÄl Thailand lockar med exotisk natur och hett klimat.Bakom fÀrgstarka resebroschyrer och hotellmurar döljer sig dock en annan, torrare verklighet. Vattenbristen ökar, turismen bidrar och resebolagen stÀller lÄga krav pÄ hotellen..

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->