Det här arbetet omfattar en arkitekturstudie av ett framtida processnät för Hylte Mill. Arkitekturstudien innefattar en mall för hur den framtida miljön kan se ut. Arkitekturhypotesen skall användas som en modell för företaget och visualisera ett trådlöst nätverkssystem vilket skall hjälpa operatörer att hämta information från SCADA-systemen via pekplattor. Metoden som använts för att ta fram arkitekturen grundar sig på utformningen av så kallade vypunkter. Vypunkter är vyer som skapas för att identifiera relationen mellan olika användare och systemet.

Denna uppsats handlar om lean. Närmare bestämt om lean i de sex halländska kommunerna: Falkenberg, Halmstad, Hylte, Laholm, Kungsbacka och Varberg. Syftet med denna uppsats är först och främst att ägna sig åt innebörden av lean för att därefter genomföra en kvalitativ undersökning där intresset är att undersöka vilka kommuner i Hallands län som arbetar med lean samt på vilket sätt kommunerna arbetar med lean. I analysen diskuteras det marknadslika styrinstrumentet, som lean faktiskt är och dess effekter samt påverkan på kommunen. Slutligen diskuteras den marknadslika kommunen samt effekterna av lean i kommunen..

Vindkraftsetableringar i Sverige har tidigare endast varit aktuella vid kusten. Stormarna Gudrun och Per visade att det även finns god vindpotential i inlandet. Vindkarteringar över inlandet saknades och därför gjordes en kartering över hela Sverige. Denna visade att det blåser ordentligt på högre höjder även i inlandet. Tack vare ny teknik kan denna vind utnyttjas och därför kan områden som tidigare inte varit aktuella för vindbruk komma ifråga.

Stora Enso Hylte Bruk är ett tidningspappersbruk beläget i Hyltebruk.De fyra pappersmaskinerna startades 1972(PM1), 1974(PM2), 1976(PM3) och1989(PM4).Produktionen 2005 från dessa pappersmaskiner var 800 000 ton papper.För att tillverka papper åtgår stora mängder energi i form av värme och el, HylteBruk gjorde 2005 av med 1 % av Sveriges totala elenergibehov.Den 1/7 2004 höjdes processrelaterad elskatt från 0 till 0,5 öre/kWh vilket leddefram till den lag som trädde i kraft den 1/1 2005, ?lag om program förenergieffektivisering? (PFE)1.Ändamålet är att främja en effektiv energianvändning och ger energiintensivindustri möjlighet att delta i ett 5-årigt program för energieffektivisering. Deföretag som är kvalificerade att ingå i programmet och klarar av de krav som ställsbefrias från elskatten.Som en del av det här programmet ingår att utarbeta en lista medelenergieffektiviseringar som ska överlämnas till Statens Energimyndighet.Detta examensarbete kan efter beslut av ansvariga på Hylte Bruk ingå som en delav denna lista.Syftet med examensarbetet var att undersöka effektiviteten hos tolv pumpar påPM2 genom mätning av effekt, flöde och tryck. En del av dessa har varit i drift iupp till 32 år, under denna tid har slitage skett, vissa pumpar har gått mot delvisstängda ventiler samt förutsättningarna i form av produktion har ändrats sedan dedimensionerades.För alla de berörda pumparna kan en effektivisering göras, den kan bestå av: lägretryckhöjd, mindre flöde, pump med bättre verkningsgrad, eller en kombination avovanstående exempel.De förslag som har en återbetalningstid kortare än tre år ger tillsammans enenergibesparing på 1 375 000 kWh/år, vilket motsvarar mer än ¼ av vadpumparna förbrukar idag.Om istället alla de förslagen som är framarbetade och genomförbara skullerealiseras kan energibesparingen ökas ytterligare till 2 302 000 kWh/år, dettaskulle dock innebära en större investeringskostnad vilket resulterar i en längreåterbetalningstid..

Vindkraftsetableringar i Sverige har tidigare endast varit aktuella vid kusten. Stormarna Gudrun och Per visade att det även finns god vindpotential i inlandet. Vindkarteringar över inlandet saknades och därför gjordes en kartering över hela Sverige. Denna visade att det blåser ordentligt på högre höjder även i inlandet. Tack vare ny teknik kan denna vind utnyttjas och därför kan områden som tidigare inte varit aktuella för vindbruk komma ifråga.

Hylte kommun, min arbetsgivare, gav mig möjlighet som förskollärare, att få gå utbildningen Aktionslärande inom fältet för utbildningsvetenskap, 40 p- magisterprogram med ämnesbredd. I den ingick att skriva en uppsats, vilket är detta dokument. Utgångspunkt i uppsatsen är min uppfattning om vad framgångsfaktorer i aktionsforskning och aktionslärande är, utifrån den forskning som jag gjort på Lönnens förskola under åren 2004-2007! När jag beslutade om innehåll för uppsatsen, hade jag i åtanke, att kommunen skulle kunna i framtiden, på andra förskolor och skolor, dra nytta av det skrivna dokumentet. Det känns lite som om det är på det sättet, jag kan ge tillbaka mitt tack till Hylte kommun, för att de gjort det möjligt för mig att gå utbildningen. I utbildninegen ingick att organisera, genomföra och utvärdera/analysera praktiska utvecklingsprocesser, s.k aktionsforskning.

Denna uppsats handlar om lean. Närmare bestämt om lean i de sex halländska kommunerna: Falkenberg, Halmstad, Hylte, Laholm, Kungsbacka och Varberg. Syftet med denna uppsats är först och främst att ägna sig åt innebörden av lean för att därefter genomföra en kvalitativ undersökning där intresset är att undersöka vilka kommuner i Hallands län som arbetar med lean samt på vilket sätt kommunerna arbetar med lean. I analysen diskuteras det marknadslika styrinstrumentet, som lean faktiskt är och dess effekter samt påverkan på kommunen. Slutligen diskuteras den marknadslika kommunen samt effekterna av lean i kommunen..

Femsjö is a small parish situated in Hylte municipality, Växjö diocese. The parish has a total area of 8230 ha of which 5000 ha are covered with forest. There have not been any large industries in the parish offering work opportunities for the inhabitants, so they have had to generate income from their land and the forest. Instead of going to the bank to get a bank loan the people of Femsjö parish went out in to the forest and harvested trees for timber and extra cash revenue. Production of pine tar and potash were two other ways that the residents of Femsjö parish could earn extra money for the household in order to keep starvation away.

Efter den senaste tidens debatter om Laboraskolan så har vi i denna uppsats valt att fördjupa oss i skolan och det samfund som driver den. Laboraskolan är en grund- och gymnasieskola belägen i Hylte kommun, det som gör den speciell är att den drivs av det religiösa samfundet Plymouthbröderna. Plymouthbröderna är ett litet samfund som kallats för bland annat ?sekternas sekt? och som håller sig frånvända från det omgivande samhället. Trots detta fick skolan år 2007 efter flera tvister och vad som kallats en ?administrativ cirkus? tillåtelse att starta sin skola.

Syftet med studien har varit att undersöka vilka metoder och arbetssätt pedagogerna på några förskolor i Falkenbergs och Hyltes kommuner använder sig av för att arbeta med jämställdhet. Pedagogerna i Falkenbergs kommun har deltagit i ett jämställdhetsprojekt och vi har gjort jämförelser med Hyltes kommun där pedagogerna inte har haft möjlighet att medverka i något projekt. Syftet var också att ta reda på om det finns behov av fortbildning inom detta område. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och ansåg att det var den mest lämpade metoden för att kunna få svar på de empiriska frågeställningarna: ? Vilka attityder/synsätt finns på uppdraget att bryta könsmönster och könsroller i förskolan bland pedagoger i två kommuner? ? Hur ser jämställdhetsarbetet ut bland förskolans pedagoger i Falkenbergs och Hyltes kommuner? ? Vilka uppfattningar finns hur fortbildning bäst bör genomföras för att stärka jämställdhetsarbetet i förskolan? Elva pedagoger (förskollärare och barnskötare) intervjuades på förskolor i kommunerna. Urvalsgruppen delades in i tre grupper varav två intervjugrupper i Falkenberg och en grupp i Hylte.

Examensarbetet är utfört sommaren och hösten 2005 på sektionen arbetsmiljö och säkerhet (PBAM) på Holmen Paper AB, Braviken. Braviken har i dagsläget inget certifierat system för arbetsmiljöarbetet. Företaget har inte beslutat om de ska certifiera sig, däremot har det bestämts att ett certifieringsbart arbetsmiljöledningssystem ska utvecklas till slutet av december 2005. Syftet med examensarbetet är att börja ta fram ett certifieringsbart arbetsmiljöledningssystem. Arbetet med att ta fram arbetsmiljöledningssystemet utgår från standarden OHSAS 18001 (2001).