Mitt examensarbete bestÄr av en mönsterkollektion för modetextilier. Kollektionen bestÄr av sex mönster dÀr jag har anvÀnt digitaltryck och laserskÀrning pÄ olika typer av siden. Jag har hÀmtat inspiration till kollektionen frÄn mina intryck av London dÀr jag vistades i fyra mÄnader under hösten 2011. Med London som utgÄngspunkt har jag samlat bilder för att hitta en stÀmning att arbeta med. UtifrÄn bilderna valde jag tre ledord att basera min skissprocess pÄ, dvs.

Syftet med denna studie har varit att undersöka bildlÀrarens funktion pÄ gymnasiet, samt hur rektorer pÄ gymnasieskolan och verksamma inom bildlÀrarutbildningar i Sverige betraktar detta uppdrag. Detta med anledning av reformen Gymnasie 11 (Gy11) dÀr estetisk verksamhet Àr borttagen som ett obligatoriskt och gymnasiegemensamt Àmne. Inledningsvis ges en kort hÀnvisning till ett politiskt beslut om avveckling av estetisk verksamhet. DÀrefter följer litteraturöversikt med tidigare forskning. Inom detta kapitel diskuteras begreppet estetik vilken förankras i vad estetik kan innebÀra; som metod, lÀrande, kunskap och estetisk verksamhet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om de veckoeffekter och veckodagseffekter som observerats sÄvÀl internationellt som i Sverige Àven kan observeras pÄ den svenska valutamarknaden för de tre valutorna; US-dollarn, euron och det brittiska pundet. Uppsatsen utgÄr ifrÄn den kvantitativa metoden med en deduktiv ansats. För att uppfylla uppsatsens syfte har den multipla regressionsmodellen med tillhörande dummyvariabler och hypotestester samt en variansanalys anvÀnts. TvÄ undersökningar har genomförts, en med veckoindelning och en annan med veckodagsindelning. Uppsatsen utgÄr huvudsakligen frÄn teorin om den effektiva marknadshypotesen (EMH).

Abstract Titel: Fastighetsekonomers motivation i yrkesliv och utbildningNivÄ: C-uppsats inom Àmnet företagsekonomiFörfattare: Mahtab Yousefi & Tony EssoHandledare: Jonas KÄgströmDatum: 2011 - 06Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats var att undersöka blivande fastighetsekonomers motivation pÄ utbildningen och yrket, som vi sedan skulle jÀmföra med yrkesverksamma. Samtliga intervjupersoner Àr befintliga och gamla studenter frÄn Högskolan i GÀvle. Denna studie Àr tillÀgnad alla studenter som Àr blivande fastighetsekonomer.Metod: Vi har anvÀnt oss utav kvalitativ metod under intervjuerna, totalt genomfördes det 20 intervjuer varav tio utav dem var via telefon. Vi har Àven anvÀnt oss utav kvantitativ metod, vÄr information samlade vi in via en elektronisk enkÀtundersökning till de yrkesverksamma, och studenterna fick undersökningen utskriven för att sedan koppla det till Self Determination Theory (SDT).Resultat och slutsats: Resultatet analyserades med hjÀlp av GCOS och ACI. Det resulterade i att studenterna hade högre procent i autonomy medan de yrkesverksamma hade högre procent i controlled och amotivation.

Vi har valt att skriva om skiftarbete och frÀmst hur man ska förebygga ohÀlsa i samband med det. Eftersom vi har valt ett yrke dÀr skift ? och nattarbete Àr ofrÄnkomligt, kÀnns det extra viktigt att veta hur kroppen kommer att reagera. MÀnniskan Àr och har alltid varit gjord för att arbeta pÄ dagen och sova pÄ natten. Detta innebÀr uppenbarligen en konflikt med nattarbetet och dÄ vill vi genom detta arbete fÄ fram kunskap för att minimera slitaget som uppstÄr pÄ kroppen.

InstitutionsvÄrd av barn och ungdomar Àr en omdiskuterad vÄrdform, inte minst pÄ grund av den bristfÀlliga uppföljning av dess resultat som anses föreligga. BristfÀllig bÄde till sin mÀngd och till sin utformning, det finns inte mycket och det som finns Àr huvudsakligen frÄn en utifrÄn perspektiv. Denna undersökning syftar till att göra en uppföljning av ungdomar utifrÄn deras eget perspektiv pÄ sin förÀndring. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer och inriktar sig mot ?lyckade? ungdomar, ungdomar som haft en positiv utveckling och utgÄr dÀrför ifrÄn följande frÄgestÀllningar: ? Vad Àr det ungdomarna sÀger har hjÀlpt dem till förÀndring mot att ?lyckas? och att inte lÀngre vara föremÄl för institutionsbehandling?? Hur kan olika teorier och begrepp kring hur förÀndring Àger rum anvÀndas för att förstÄ det ungdomarna sÀger?Den insamlade empirin har i resultatet tematiserats i elva olika faktorer som ungdomarna upplever som viktiga och som getts namn utifrÄn ungdomarnas egna ord: ??Brydde sig? och ?lyssnar??, Ny miljö, EftervÄrd, ?Jag kan?, (Flick)VÀnnens ultimatum, Hot om förlust, Familjearbete, Samtal, ?Trött pÄ det?, ?Upplevelser som fick en att tÀnka till? och Manliga förebilder.Slutsatserna Àr att dessa faktorer Àr relaterade till de olika ungdomarnas individuella behov och dessa behov har till största delen handlat om ett behov av viktiga relationer och hjÀlp att hantera dessa..

Media Ă€r en viktig och inflytelserik aktör för allmĂ€nheten. Deras roll Ă€r bland annat att upplysa och informera om olika folkhĂ€lsoproblem. Övervikt och fetma hos barn Ă€r ett vĂ€xande problem i hela vĂ€rlden. I Sverige lider sĂ„ mycket som var femte barn av övervikt och fetma. NĂ€r det gĂ€ller övervikt och fetma hos barn och har förĂ€ldratidningarna en viktig roll.

Denna uppsats handlar om vilka faktorer som kan motivera en fastighetsmÀklare till att arbeta. Under de senaste tio Ären har det skett en markant ökning av registrerade fastighetsmÀklare i Sverige enligt FastighetsmÀklarnÀmnden (2011). Denna markanta ökning leder Àven till hÄrdare konkurrens om jobben och Àven om kunderna (Wörmann, 2007). Eftersom majoriteten av alla fastighetsmÀklare arbetar utefter löneformen provision kan den ökade konkurrensen om jobben och kunderna vara ett problem. FÄr en fastighetsmÀklare inte tillrÀckligt mÄnga kunder kan lönen bli lidande.

Vi har valt att skriva om kost och dess betydelse för fysiska och psykiska prestationer. VÄr framtid som polis kommer att stÀlla höga krav pÄ fysisk hÀlsa och förmÄgan att hÄlla skÀrpan under lÀngre tid. Kosten har en stor betydelse för att uppnÄ detta och vi tror att det finns ett stort intresse av att gÄ in djupare pÄ detta Àmne. Vi ska förmedla samt lÀra ut enkla sÀtt att stegvis förbÀttra och bli mer medveten om sin kosthÄllning. Poliser jobbar mycket skift och det kan vara svÄrt att sköta kosten pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt.

Företags och andra organisationers konsumtion av produkter och tjÀnster bidrar till miljöpÄverkan i alla dess faser. Det Àr enklare för ett producerande företag att identifiera sina mest kritiska upphandlingsomrÄden, till skillnad frÄn organisationer som huvudsakligen upphandlar varor och tjÀnster. Med upphandling avses i det hÀr fallet en organisations inköp av varor och tjÀnster. Upphandlingen av varor och tjÀnster bidrar till indirekt miljöpÄverkan och den upphandlande organisationen har ofta svÄrt att pÄverka produktions- och slutfas av varor och tjÀnster.Syftet med studien Àr att utveckla ett arbetssÀtt för att kunna bedöma en icke-producerande organisations miljöpÄverkan av dess upphandling av varor och tjÀnster. Detta arbetssÀtt kommer att testas och utföras som en fallstudiestudie pÄ Linköpings Universitet (LiU), dÀr syftet Àr att identifiera kritiska upphandlingsomrÄden.Denna fallstudie bygger pÄ en tidigare studie pÄ LiU dÀr miljöpÄverkan har bedömts i produktionsfasen med hjÀlp av miljöexpanderad inputoutputanalys (MIOA).

Studiens syfte var att jÀmföra gymnasieelevers och gymnasielÀrares upplevelser av Àmnet idrott och hÀlsa i relation till deras erfarenheter av idrottsinriktade aktiviteter pÄ fritiden. Dessa upplevelser tolkades sedan mot bakgrund av Àmnets styrdokument för att se eventuella likheter och skillnader. Intervjuer genomfördes med sex elever i Ärskurs 2 pÄ gymnasiet samt deras idrottslÀrare som hade haft lektioner tillsammans i ca 1,5 Är. Resultatet av intervjuerna visade att lÀraren saknade tydliga mÄlformuleringar i styrdokumenten. Eleverna hade i regel varierande uppfattningar kring Àmnets syfte, mÄl och betygskriterier i förhÄllande till lÀrarens undervisning.

Efter kalla kriget har den generella hotbilden Àndrat karaktÀr. Stater och samarbetsorganisationeragerar olika mot de nya hoten. Avsikten med uppsatsen Àr att utifrÄn ett sjömaktsperspektiv undersökaoch diskutera hur utvecklingen av de svenska sjöstridskrafterna, sÀrskilt internationella korvettstyrkan(IKS), förhÄller sig till den hotbild och de samarbetsmönster som framtrÀder idag. Följande frÄgorligger till grund för uppsatsen:1) Hur kan nya typer av hot hanteras inom sjöarenan?2) Vilka nya samarbetsmönster kan urskiljas inom sjöarenan och hur förhÄller sig Sverige till dessa?3) I vilken mÄn Àr svenska sjöstridskrafter, sÀrskilt korvettstyrkan, anvÀndbara i den nuvarandehotmiljön och i förhÄllande till de nya samarbetsmönster som kan urskiljas?Den teori som anvÀnds Àr modellen sjökrigets metoder, som huvudsakligen grundar sig pÄ amiral Alfred T Mahan och Sir Julian Corbetts teorier om hur att vinna krig till sjöss.Metoden Àr litteraturstudier, som omfattar: nya typer av hot, IKS, NATO operation Active Endeavouroch samarbetsorganisationer.

Enligt skolans styrdokument bör samarbete mellan hem och skola efterstrÀvas och upprÀttas. Ett gott samarbete förutsÀtter lÀrarens vilja till professionell utveckling, som övervÀgande sker genom reflektion. Föreliggande studie syftar till att studera lÀrares reflektioner över genomförda lÀrar-förÀldrasamtal och huruvida dessa möjliggör en utveckling för lÀrarens yrkesutövning. Studien genomförs som en kvalitativ undersökning grundad pÄ intervjuer med Ätta lÀrare, i vilken vi undersöker hur lÀrarna definierar begreppet reflektion, vad de reflekterar över, hur reflektion sker, samt pÄ vilket sÀtt reflektion kan leda till en professionell utveckling. Undersökningen utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, i vilket det Àr genom interaktion med andra som mÀnniskan utvecklas.

SammanfattningSyftet med studien Àr att fÄ en större inblick i de faktorer som eleverna sjÀlva upplever har betydelse för deras motivation till skolarbete. I dagens skola kÀnner sig lÀrare ofta maktlösa inför elever som Àr omotiverade och saknar lust till skolarbete. En ökad medvetenhet och förstÄelse för vilka motivationsfaktorer som pÄverkar eleverna i deras skolarbete ger lÀrarna fler och effektivare verktyg att stimulera eleverna. Ofta Àr brist pÄ motivation situationsbunden, eleven kan mycket vÀl vara motiverad i andra sammanhang Àn skolan. SÄ hur kan lÀrarna vÀcka denna lust och nyfikenhet hos omotiverade elever och vilka faktorer pÄverkar eleverna?SÀrskilt utmanande kan det vara att försöka motivera elever i behov av sÀrskilt stöd.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera pÄ vilket sÀtt modeföretag genom sitt CSR-arbete kan stÀrka sitt konsumentbaserade varumÀrkeskapital. Metod: Vi har utgÄtt frÄn en deduktiv ansats och genomfört en kvantitativ enkÀtundersökning i syfte att ta reda pÄ konsumenternas Äsikter om modeföretagens CSR-arbete. Vi har Àven genomfört semi-strukturerade intervjuer för att fÄ förstÄelse för Weekdays CSR-arbete. Teoretiskt perspektiv: Uppsatsens teoretiska referensram behandlar huvudsakligen konsumentbaserat varumÀrkeskapital och teorier kring CSR. Empiri: Undersökningen Àr riktad mot modebranschen med Weekday som fallföretag.