Musikens tempo kan som en del av servicescape pÄverka individen i samband med styrketrÀning pÄ gym. Den kan bidra till hur en konsument kÀnner under sin vistelse hos ett tjÀnsteföretag, vilket tar sig i uttryck genom ett nÀrmande- eller undvikande beteende hos konsumenten gentemot tjÀnsteföretaget. Syftet med detta arbete var att undersöka hur musikens tempo pÄverkar individens upplevelse i samband med styrketrÀning pÄ gym, nÄgot som pÄverkar hur motiverad individen Àr att ÄtervÀnda till gymmet.  .

Titel: Ett skepp kommer lastat med vadÄ?? en analys av GP:s ostindiefararrapporteringFörfattare: Sonja GuKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursTermin: VÄrterminen 2007Syfte: Att utifrÄn en normativ utgÄngspunkt undersöka om Göteborgs-Postensrapportering frÄn ostindiefararen Götheborg Àr journalistiskt motiverat redaktionellt innehÄll eller om det kan ses som textreklam.Metod: Kvantitativ och huvudsakligen kvalitativ textanalysMaterial: Göteborgs-Postens blogginlÀgg och artiklar under 2005 och 2006Huvudresultat: Det har skrivit en del om ostindiefararen under dess resa frÄn Göteborg till Kina. GP har 339 artiklar som tar upp ostindiefararen Götheborg.I stort sÄ handlar ostindiefararbevakningen om ostindiefararen som arbetsplats, expedition och projekt. Man tar upp det som sker och de som befinner ombord pÄ skeppet, Àven resan och hamnstoppen skildras.Miljöskildringar förekommer nÀr hÀndelser under resan omtalas och berÀttarrösten i rapporteringen Àr allt ifrÄn distanserade till personlig.I enlighet med pressens roll i samhÀllet sÄ förekommer informerande och kommenterande drag i artiklarna. SamhÀllsrelevansen i dessa Àr dock inte sÄhög.

Denna studies syfte Àr att jÀmföra hur man arbetar med barns sprÄkutveckling pÄ en etniskt homogen och en mÄngkulturell förskola, dÀr den etniskt homogena förskolan bestÄr av huvudsakligen barn som har svenskan som modersmÄl. För att kunna jÀmföra detta stÀllde vi oss frÄgor som: Hur ser pedagogerna pÄ sprÄk och nÀr anser de att ett sprÄklÀrande sker? Vi undrade ocksÄ hur pedagogerna tog tillvara pÄ barns flersprÄkighet och hur de arbetade sprÄkfrÀmjande pÄ deras avdelningar. VÄr tanke var att dessa frÄgor skulle leda till att se om dÀr fanns nÄgra likheter och skillnader i arbetet beroende pÄ om barnen Àr en- eller flersprÄkiga. Vi anvÀnde oss av kvalitativ metod för att kunna besvara de frÄgestÀllningar vi hade. Det empiriska materialet bestod av 7 intervjuer gjorda med tvÄ olika arbetslag.

Titel: Ett skepp kommer lastat med vadÄ?? en analys av GP:s ostindiefararrapporteringFörfattare: Sonja GuKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursTermin: VÄrterminen 2007Syfte: Att utifrÄn en normativ utgÄngspunkt undersöka om Göteborgs-Postensrapportering frÄn ostindiefararen Götheborg Àr journalistiskt motiverat redaktionellt innehÄll eller om det kan ses som textreklam.Metod: Kvantitativ och huvudsakligen kvalitativ textanalysMaterial: Göteborgs-Postens blogginlÀgg och artiklar under 2005 och 2006Huvudresultat: Det har skrivit en del om ostindiefararen under dess resa frÄn Göteborg till Kina. GP har 339 artiklar som tar upp ostindiefararen Götheborg.I stort sÄ handlar ostindiefararbevakningen om ostindiefararen som arbetsplats, expedition och projekt. Man tar upp det som sker och de som befinner ombord pÄ skeppet, Àven resan och hamnstoppen skildras.Miljöskildringar förekommer nÀr hÀndelser under resan omtalas och berÀttarrösten i rapporteringen Àr allt ifrÄn distanserade till personlig.I enlighet med pressens roll i samhÀllet sÄ förekommer informerande och kommenterande drag i artiklarna. SamhÀllsrelevansen i dessa Àr dock inte sÄhög.

Syftet med denna studie var att unders?ka hur elever upplever att de p?verkas socialt och kunskapsm?ssigt efter att varit placerade i en kommungemensam undervisningsgrupp under en l?ngre tid. Fr?gest?llningarna ?r hur tiden i den s?rskilda undervisningsgruppen p?verkat relationen till andra elever p? skolan samt om eleverna upplevde att det st?d de fick i den s?rskilda undervisningsgruppen var hj?lpsamt f?r l?randet. Genom att anv?nda fenomenografi som metodansats, utforskas elevernas uppfattningar.

Följande examensarbete utreder hur information i ett större intranÀt bör abstraheras i en navigeringsmodell för anvÀndarna av intranÀtet effektivt skall finna eftersökt information.Arbetet har huvudsakligen utförts i form av en fallstudie av befintligt intranÀt samt till viss del Àven i form av litteraturstudier. Fallstudien bestÄr huvudsakligen av en kartlÀggning av intranÀtet, studier av tidigare utredningar av intranÀtet samt till viss del informella samtal.Litteraturstudierna har utmynnat i sammanstÀllandet av ett antal vetenskapliga teorier med relevans för utformning av navigeringsmodeller. De vetenskapliga teorierna jÀmförs sedan mot fallstudien för att pÄvisa resultat av generell natur.Arbetet resulterar i en serie riktlinjer att beakta vid utformande av navigeringsmodeller inom större intranÀt. TillÀmpning av riktlinjerna skall kunna bidra till att navigeringsmodellen i ett intranÀt effektiviseras..

Uppsatsens syfte Àr undersöka hur herrtidningarna Café, Slitz och Moore skildrar maskuliniteter och vidare problematisera dessa. Detta görs med att titta nÀrmare pÄ begrepp som heteronormativitet och maskuliniteter. Uppsatsen bygger pÄ en innehÄllsanalys av tre svenska herrtidningar frÄn Är 2002-2004. Först diskuteras innehÄllsanalys med inriktning pÄ kritisk diskursanalys som metod. Sedan finns en genomgÄng av tidigare feministiska medieanalyser.

SakrÀtten Àr ett rÀttsomrÄde som Àr sparsamt reglerat i svensk lag. Vad som gÀller i de sakrÀttsliga konflikterna Àr huvudsakligen reglerat i praxis och doktrin. NÀr det gÀller aktiebolag som Àr inblandade i sakrÀttsliga konflikter med en kontrahents kontrahent eller med en kontrahents borgenÀrer, Àr rÀttslÀget tÀmligen oklart. I denna uppsats Àmnar jag lÀmna en redogörelse för huruvida jag anser att ett aktiebolags rÀtt att ÄterfÄ egendom pÄ grund av en vÀrdeöverföringsmottagares eller en kontrahents ÄterbÀringsskyldighet bör vara sakrÀttsligt skyddat och dÀrmed om ogiltighet bör ha sakrÀttsliga verkningar. FrÄgan om det finns ett sakrÀttsligt skydd Àr likstÀlld med frÄgorna om det existerar en vindikationsrÀtt eller en separationsrÀtt hos bolaget.

I denna text behandlas tillkomsten av, inspelningen av och efterarbetet av la?tarna Do?dskyss och Min gud min gud varfo?r har du o?verdrivit mig. Under en begra?nsad tidsperiod har jag skrivit och spelat in la?tar till mig sja?lv som artist. En betydande stor del av projektets etapper har enbart kommit att genomfo?ras av mig sja?lv, dock med viss va?gledning fra?n utomsta?ende.

Syftet med detta arbete Àr att försöka förstÄ hur barn och pedagoger upplever förskolans fysiska innemiljö i lek och lÀrande. Fokus har legat pÄ barns- och pedagogers perspektiv utifrÄn genomförda kvalitativa intervjuer pÄ en förskoleavdelning i en kommun i Norrland. Dessa intervjuer har jag sedan tolkat med en livsvÀrldsfenomenologisk ansats och med hermeneutiken som metod. Samtalen med pedagogerna har huvudsakligen handlat om miljöns pedagogiska konsekvenser, medan samtalen med barnen huvudsakligen inriktades pÄ utformningen av miljön. De slutsatser jag tagit genom mitt arbete Àr att barn och pedagoger beskriver sin miljö pÄ samma sÀtt, men uttrycker det pÄ olika sÀtt.

Den fo?religgande uppsatsen syftar till att utforma kontextspecifika idealtyper av socialt handlande i politisk nyhetsrapportering. Fo?r att a?stadkomma detta fo?renas teori och empiri vid utformningen av det metodologiska verktyget. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r uppsatsen a?r Habermas kritik mot teknokratisering av politik i nyhetsrapportering.

Att vara motiverad beskrivs som att ha en drivkraft att göra nÄgonting, antingen genom uppskattning av aktiviteten eller pÄverkan frÄn omgivning. Enligt den sjÀlvbestÀmmande teorin har medarbetare tre grundlÀggande behov; kompetens, sjÀlvstÀndighet och samhörighet som mÄste vara i balans för att medarbetare ska kunna bli motiverade. Medarbetare kan pÄ en arbetsplats vara omotiverade eller motiverad att utföra sina uppgifter. Genom att vara motiverad kan medarbetaren antingen uppleva inre- eller yttre motivation, dÀr den inre motivationen karaktÀriseras av medarbetarens egna inre vilja att engagera sig i arbetsuppgifter. Litteratur av bland annat Vallerand och Houlfort (2003) visar att nÀr ledare pÄverkar medarbetare att uppnÄ mÄl med hjÀlp av yttre motivationskÀllor sÄ som bonus eller tidsfrist upplevs yttre motivation.

Syftet med studien Àr att försöka skapa förstÄelse för vad som motiverar elever i klassrumsarbetet. Som blivande lÀrare kÀnns det vÀsentligt att ta reda pÄ de faktorer som gör en elev motiverad. Metoden pÄ arbetet Àr en kvalitativ studie som genomförts pÄ Ätta stycken elever i Ärskurs sex, som genomgick individuella intervjuer. Studien tar upp motivation, i ett historiskt perspektiv, men Àven dagens aktuella forskning. Betydelsen av inre respektive yttre motivation nÀmns, samt hur motivation skapas.

Syfte:.Syftet med studien a?r att ja?mfo?ra icare tonometri med NCT och se om de tva? metoderna fa?r likva?rdiga resultat. Studien ville a?ven se vilken av metoderna som fo?redras av deltagarna.Metod: 85 personer deltog med medela?lder 27 ± 9,2 a?r. Ma?tningarna utfo?rdes pa? 82 av deltagarna i slumpma?ssig ordning pa? deras ho?gero?gon.

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.