This paper deals with how people use public libraries. An attempt is made to distinguishbetween different user groups on the basis of how they use the library. The roles of thelibrary in relation to its users are also discussed.The paper is based on a user study with the cooperation of 195 users. The user studywas carried out at the Public Library of Alingsås 1994. As material for comparisonsimilar studies from Sweden, but even from Denmark, have been used.

In this Master's thesis we investigate the collection management regarding fiction for adults. The apprehension of fiction has changed over the years. From the beginning it was considered to be mostly educational rather than being the purpose of entertainment. As for today these views are not opposites to each other. Regarding this we discuss the problem concerning terms of quality.

The competition for people´s attention becomes harder and harder. If the libraries want to continue to attract visitors it´s important that their business is promoted. The purpose of this thesis is to in-vestigate how two public libraries work with marketing. The study is based on a marketing model, introduced by Philip Kotler and further developed by Eileen Elliott de Sáez. Kotler believes that marketing is a social process and that everything can be promoted.

The purpose of this study is to investigate librarian?s opinions concerning literature with state supported distribution and how to mediate and market these in the library. The types of mediation and marketing that have been studied are positioning, labeling and oral mediation.The study is qualitative with interviews at seven main public libraries in central Sweden. The respondents of the study were responsible for the literature with state supported distribution within the library.The study is based on a theoretical frame of reference containing theories from Jofrid Karner Smidt, regarding librarian?s mediation in libraries, and François Colbert?s theory on marketing planning for arts and culture.The results of our study showed that librarians have both positive and negative opinions when it comes to the literature with state supported distribution.

This thesis is a study of Futurum.kom´s campaign "Lyssna dig rik". Futurum.kom is a regional marketing project between Länsbibliotek Sydost, Regionbibliotek Kalmar and 25 public libraries in the county of Blekinge, Kalmar and Kronoberg. The aim of the Futurum.kom project is to strengthen the role of the public library in society. "Lyssna dig rik" was a cluster group campaign with the aim of making people know about the possibilities of loaning audiobooks in libraries. The target group was lorry drivers in the age of 30-65 with the possibilities to listen to audiobooks at work.

The starting point for the present study is that the physical environment can enhance the learning processes of children. We want to contribute to more focus being placed on this within library and information sciences. Our main aim is to illustrate how the physical environment can facilitate the learning of children. In order to achieve our aim, we examine a concrete physical environment, namely the children?s department at the main library in Kungsbacka.

Jag har utvärderat Umeåregionens bibliotekssamarbete. Samarbetet innebär att biblioteken i kommunerna Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs har en gemensam bibliotekskatalog och att låntagare har ett lånekort som gäller för hela regionen. Låntagare kan låna och lämna tillbaka media på samtliga bibliotek i regionen.                                                                                          Syftet med utvärderingen är att kartlägga låneflödena mellan biblioteken i regionen för att få kunskap för att utveckla medieförsörjningsstrategier och ?metoder på biblioteken. Utvärderingen innehåller en översiktlig kartläggning av låneströmmarna i hela regionen samt en mer detaljerad kartläggning av låneströmmarna mellan Umeå stadsbibliotek och Ålidhemsbiblioteket (Umeå kommun).

Jag har utvärderat Umeåregionens bibliotekssamarbete. Samarbetet innebär att biblioteken i kommunerna Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs har en gemensam bibliotekskatalog och att låntagare har ett lånekort som gäller för hela regionen. Låntagare kan låna och lämna tillbaka media på samtliga bibliotek i regionen.                                                                                          Syftet med utvärderingen är att kartlägga låneflödena mellan biblioteken i regionen för att få kunskap för att utveckla medieförsörjningsstrategier och ?metoder på biblioteken. Utvärderingen innehåller en översiktlig kartläggning av låneströmmarna i hela regionen samt en mer detaljerad kartläggning av låneströmmarna mellan Umeå stadsbibliotek och Ålidhemsbiblioteket (Umeå kommun).

Varför ökar antalet besök på folkbiblioteken medan antalet lån minskar? Syftet med den här undersökningen är att studera vad besökarna gör på Luleå folkbiblioteks Huvudbibliotek och hur de betraktar sitt bibliotek. Frågeställningarna är: ? Vad gör besökarna på biblioteket förutom att låna böcker, tidningar och AV-medier? ? Hur betraktar besökarna på Luleå folkbibliotek sitt bibliotek? ? Vilka är det som besöker biblioteket? ? Hur är miljön på biblioteket och vilken inverkan har den på biblioteksbesökarna? ? Är biblioteket också en plats som lockar till sig andra besökare än de som söker det som förknippas med biblioteksverksamhet? För att kunna besvara frågeställningarna har en observationsundersökning och en enkätundersökning gjorts. I analysen har några begrepp från Bourdieu använts.

Det finns drygt 300 professionella förlag i Sverige med regelbunden utgivning. I Litteraturutredningen 2012 slås fast att både koncentrationen och integrationen har ökat på den svenska bokmarknaden under de senaste åren och den största aktören på bokmarknaden är Bonnierförlagen. Jättens monopolliknande ställning på bokmarknaden ger emellanåt upphov till en samhällsdebatt. Bonnierkritiker menar att Bonnierförlagens utgivning är begränsad till säkra storsäljare, vilket är ett hot mot mångfald och det fria ordet. Dessutom har Bonnier större möjlighet till marknadsföring jämfört med mindre förlag vilket i förlängningen gör att Bonnierböcker efterfrågas i större utsträckning.Ett intressant spörsmål är varför folkbiblioteken inte är involverade i denna debatt.