I dagens samhÀlle Àr den rÄdande normen baserad pÄ marknadsekonomi. Systemet bygger pÄ att konsumenten vill ha sÄ mycket för sina pengar som möjligt vilket leder till att produktion med hög effektivitet gynnas. I Sverige har vi antagit vissa riktlinjer och regler för att företagens effektivitet och vinstintresse inte skall gÄ ut över miljön eller de anstÀllda. Regleringarnas syfte Àr att ? till sÄ stor utstrÀckning som möjlig ? bidra till att produkter inte framstÀlls under oetiska förhÄllanden för vare sig mÀnniskor eller miljö.

VÀnster-högerskalan har alltid varit nÀra knuten till grundideologierna socialism, liberalism och konservatism. Det Àr ocksÄ ur dessa som vÄra egna svenska partier Àr sprungna. Svensk politik har kÀnnetecknats av konflikter mellan vÀnster- och högerblocket, bland annat plan- mot marknadsekonomi samt offentligt kontra privat Àgande. Socialdemokraterna och VÀnsterpartiet Àr de av vÄra riksdagspartier som bÀst kan beskrivas med begreppet vÀnster. Moderaterna och Kristdemokraterna Àr de av dessa som uttrycket höger bÀst passar in pÄ.

VÀnster-högerskalan har alltid varit nÀra knuten till grundideologierna socialism, liberalism och konservatism. Det Àr ocksÄ ur dessa som vÄra egna svenska partier Àr sprungna. Svensk politik har kÀnnetecknats av konflikter mellan vÀnster- och högerblocket, bland annat plan- mot marknadsekonomi samt offentligt kontra privat Àgande. Socialdemokraterna och VÀnsterpartiet Àr de av vÄra riksdagspartier som bÀst kan beskrivas med begreppet vÀnster. Moderaterna och Kristdemokraterna Àr de av dessa som uttrycket höger bÀst passar in pÄ.

TvÄvÀgshandel dominerar handeln för marknadsekonomier. Uppsatsen undersöker om tvÄ-vÀgshandeln för EU:s transitionsekonomier har ökat under de senaste Ären, till följd av att dessa lÀnder borde kommit ytterligare en bit pÄ vÀg mot att bli marknadsekonomier. Upp-satsen anvÀnder en modell med landspecifika förklaringsfaktorer till tvÄvÀgshandeln mellan Sverige och EU:s transitionsekonomier för fyra industrisektorer. I modellen inkluderas ocksÄ andra transitionsekonomier samt marknadsekonomier i Europa. Förklaringsfaktorer-na Àr skillnad i inkomst/capita samt landstorlek, avstÄnd, medlemskap i en tullunion och gemensam kultur.BerÀkningarna av andelen tvÄvÀgshandel visar att denna generellt har ökat mellan perioder-na 1995-2000 och 2001-2006 för EU:s transitionsekonomier.

Facility management (FM) kan förenklat uppfattas som samordnandet och styrningen av de aktiviteter som stödjer en organisations kÀrnverksamhet. De stora förÀndringar som skett i företagens omvÀrld har bidragit till att öka FM:s betydelse för företag och organisationer. Globaliseringsprocessen, privatiseringen av statliga företag, den teknologiska utvecklingen, företagens fokus pÄ kostnadsreduktion och behov av ökad flexibilitet ses ofta som de huvudsakliga drivkrafterna till utvecklingen av FM och de stödtjÀnster som efterfrÄgas. Polens mycket brokiga historia, 14 Är av marknadsekonomi och en god ekonomisk utveckling gör landet till ett av Europas i dagslÀget mest intressanta och spÀnnande lÀnder. De stödfunktioner som idag efterfrÄgas i Polen kretsar i huvudsak kring kostnadsreducering och inte fokusering pÄ skapande av mervÀrde, vilket Àr fallet i VÀsteuropa.

NÀringsfrihet Àr ett grundlÀggande villkor i ett marknadsekonomiskt system. Att utan restriktioner helt fritt fÄ agera pÄ en marknad resulterar dock ofta i en ineffektiv fördelning av samhÀllsresurser. PÄ grund av detta har merparten av alla lÀnder med en marknadsekonomi utarbetat konkurrensrÀttsliga system.  I Sverige har vi Konkurrenslagen (2008:579, KL) vilken i stor utstrÀckning bygger pÄ EUF-fördragets artikel 101 och 102. I 2 kap. 1§ KL framgÄr att det Àr förbjudet för företag att tillsammans med andra företag upprÀtta avtal, som hindrar, begrÀnsar eller snedvrider konkurrensen pÄ en marknad.

Syfte och frÄgestÀllningar: Studiens syfte Àr att fördjupa den specialpedagogiska diskussionen kring sÀrskiljande undervisningsformer. NÀrmare preciserat Àr syftet med studien att undersöka hur sÀrskiljande lösningar legitimeras i beslutsfattarnas tal samt vilka identiteter deras tal konstruerar. Syftet preciseras i följande frÄgestÀllningar: Vilka identiteter konstrueras/tillskrivs elever i behov av sÀrskilt stöd i beslutsfattarnas tal? Hur legitimerar beslutsfattarna sÀrskiljande lösningar? I vilken mÄn framtrÀder den ideologiska respektive den restaurerande diskursen? Hur samspelar fenomenen styrning-makt-identitet-governmentality?Teoretiska utgÄngspunkter: Studien har sin teoretiska bas inom socialkonstruktionismen och diskursanalysen med utgÄngspunkt i en foucaultiansk diskursteori. Den teoretiska ramen utvidgas med teorier om identitet sÄvÀl som resonemang kring identitet ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

Problembeskrivning: Under Är 2006 förvÀrvade Cevian Capital AB, med dess företrÀdare Christer Gardell och Lars Förberg i spetsen, en aktiepost i det svenska företaget Volvo. Detta skapade starka reaktioner i sÄvÀl det svenska nÀringslivet som hos svenska politiker, vilket kom att avspeglas i media. FarhÄgor vÀcktes om att Cevian Capital AB: s nÀrvaro i Volvo skulle kunna vara menligt för det sistnÀmnda företagets lÄngsiktiga strategiska mÄl. Vidare fruktades att nÀrvaron skulle förorsaka arbetslöshet. Andra bedömare ansÄg dock att förvÀrvet skulle mottagas sÄsom nÄgonting positivt för den svenska kapitalmarknaden.

I detta examensarbete utreds i vilken mÄn det finns möjlighet för en myndighet att vid offentlig upphandling beakta sociala hÀnsyn i form av kollektivavtalsrelaterade villkor. GÀllande rÀtt hÀrleds dels ur regelverkets rÀttspolitiska kontext, och dels mer konkret ur den allmÀnna rÀttsutvecklingen vad gÀller möjligheten att ta icke-ekonomiska hÀnsyn vid offentlig upphandling. Uppsatsen utgÄr frÄn ett svenskt perspektiv, men eftersom EU-rÀtten Àr central för Àmnet ligger stort fokus ocksÄ pÄ denna rÀttsnivÄ. Förhoppningen Àr att eventuella skillnader mellan svensk rÀtt och EU-rÀtt ska framtrÀda, och avslutningsvis redogörs ocksÄ för vilka framtida tendenser och möjligheter som finns. Upphandlingsregelverkets bakomliggande syfte Àr flerdimensionellt.