Sökresultat:
4353 Uppsatser om Hushćllning med resurser - Sida 38 av 291
Platsens vara eller icke vara : En studie av de svenska kommunernas marknadsföringsstrategier
Under hösten 2006 fanns reklam i Stockholms tunnelbana för bland annat Nyköping. Budskapet var att locka invÄnare att flytta dit. Vi tyckte det var spÀnnande att en plats och inte en produkt marknadsfördes. Marknadsföringen av platser har förekommit sedan lÄng tid tillbaka och idag Àr det mÄnga platser som har blivit föremÄl för marknadsföring. En av de mest framstÄende kampanjerna Àr ?I love NY? kampanjen.
OmvÀrldsanalys delight : En studie av hur smÄ till medelstora företag kan fÄ igÄng ett omvÀrldsanalysarbete
Syftet med uppsatsen Àr att kunna erbjuda smÄ till medelstora företag förslag pÄ lÀmpliga modeller och IT-stöd att anvÀnda till omvÀrldsanalys. Genom att föreslÄ modeller och IT-stöd samt hur de anvÀnds kan företag upprÀtta ett omvÀrldsanalysarbete utan att hyra in extern hjÀlp. Större företag har ofta en större budget och Àven resurser som aktivt arbetar med att bevaka omvÀrlden. Den sortens resurser finns inte i mindre företag eftersom kostnaden att hyra in konsulter för hjÀlp med omvÀrldsanalysarbete Àr för hög. Det i kombination med att kunskap saknas om hur ett omvÀrldsanalysarbete kan genomföras resulterar i att det ofta inte blir av.
JÀmstÀlldhet i kommunfullmÀktige i LuleÄ: en studie utifrÄn 3R - Representation, Resurser, Realia
Syftet med uppsatsen Àr att studera kommunfullmÀktige i LuleÄ utifrÄn analysmodellen 3R ? Representation, Resurser och Realia ? för att se huruvida man kan betrakta det som jÀmstÀllt eller inte. Representation ser över den kvantitativa fördelningen mellan kvinnor och mÀn, resurser tittar pÄ hur pengar och tid Àr fördelade mellan könen och realia Àr resultatet av de tvÄ första R:en och visar vilka normer som styr verksamheten. Den feministiska teorin bidrar till att motivera analysen, det kvinnliga deltagandet i politiken motiveras av den norska statsvetaren Helga Hernes med rÀttviseprincipen, att kvinnor Àr en resurs och har andra intressen Àn mÀn som mÄste komma till tals inom politiken. För att fÄ analysmaterial genomförs observationer och enkÀtundersökning inom kommunfullmÀktige i LuleÄ.
Upplevelse?av sm?rta hos patienter i?palliativt?skede : En induktiv litteratur?versikt
Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.
Kunskapen bÀr...
Ur ett sjuksköterskeperspektiv Àr det viktigt att tÀnka pÄ att kraven pÄ HÀlso- och sjukvÄrd blir allt högre i en tid dÄ det finns allt minskade resurser. Det Àr angelÀget att utnyttja alla resurser och pÄ ett optimalt sÀtt. Syftet med denna studie Àr att undersöka vetenskaplig litteratur med avsikt att fÄ ökad kunskap om vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som Àr effektiva för sjuksköterskor att anvÀnda sig för att förebygga tromboflebit hos vuxna patienter med behov av perifer venkateter. I denna litteraturstudie genomfördes sökningar i PubMed, CINAHL och Elin. Inkludering av studier styrdes av i förvÀg uppsatta kriterier och företrÀdesvis eftersöktes studier med kvantitativ metodansats.
Hur implementerar man hÄllbarhetsstrategier i en organisation framgÄngsrikt? : En kvaltativ studie av svenska livsmedelsföretag som lyckats inom hÄllbarhet
Det finns otydligheter rörande hur företag framgÄngsrikt implementerar hÄllbarhetsstrategier i sina organisationer. De svenska livsmedelsföretagen lÀgger ner mest resurser och Àr Àven bÀst pÄ att jobba med hÄllbarhet. Vi undersökte dÀrför hur de svenska livsmedelsföretagen framgÄngsrika inom hÄllbarhet implementerat sin strategi i organisationen. Fyra hÄllbarhetsansvariga pÄ livsmedelsföretagen Arvid Nordquist, Kung Markatta, Santa Maria och Spendrups intervjuades. FrÄgor stÀlldes kring ansvar för formulering och implementering, verktyg som anvÀnts och vad företagen uppfattat som motstÄnd inifrÄn organisationen.
Samverkan mellan skola och polis En kvalitativ intervjustudie av lÀrares och polisers syn pÄ samarbete mellan skola och polis
Studiens huvudsyfte Àr att försöka förstÄ hur lÀrare och poliser ser pÄ en samverkan mellan skola och polis. Jag har i mitt arbete sökt svar pÄ hur man skulle vilja samarbeta, vilka fördelar som finns med ett samarbete samt vad som legitimerar ett samarbete. Studien bygger pÄ intervjuer med nio lÀrare och poliser. Som teoretisk bakgrund till intervjustudien redogör jag för den forskning som finns om ett samarbete mellan skola och polis och ett brottsförebyggande arbete i skolan. Jag presenterar Àven nÄgra teorier om hur barn tar till sig normer och vÀrden, moralutvecklingsteorier.
KarriÀr som styrning : En studie om hur organisationer styr genom att erbjuda karriÀrmöjligheter
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur organisationer styr sina anstÀllda genom att erbjuda medarbetarna en möjlighet till karriÀr inom företaget. Jag har valt att fokusera pÄ anstÀllda frÄn frÀmst tvÄ företag och kan dÀrför inte generalisera mitt resultat.Datainsamlingen skedde via intervjuer, tvÄ stycken face-to-face, tvÄ stycken via telefon samt en intervju genom e-post. TvÄ av intervjupersonerna arbetade pÄ en bank, tvÄ inom en snabbmatskedja och en intervjuperson var egen företagare. Materialet frÄn intervjuerna analyserades utifrÄn Göran Ahrnes begrepp kollektiva resurser, makt och maktrelationen och tillhörighet.I resultatet fann jag ett flertal olika sÀtt som organisationers erbjudanden om karriÀr styr den anstÀllda. Att eventuellt behöva byta bostadsort för att fÄ arbeta pÄ den önskvÀrda positionen var ett krav frÄn organisationerna som framkom under intervjuerna.
Manoritet : En grupp med fÀrre medlemmar och mera makt
I dagens arbetsliv har manliga chefer en o?verordnad sta?llning. Denna o?verordning bottnar dels i att ma?nnens ko?nstillho?righet utgo?r norm i en samha?llelig ko?nsmaktsordning och dels i att chefsbefattningen inneba?r en inflytelserik position. Intresseomra?det fo?r denna studie har varit att utforska manliga chefers tva?faldiga o?verordning na?r de utgo?r minoritet pa? en kvinnodominerad arbetsplats.
Barn gör sÄ gott de kan : Men nÀr de inte kan, hur hjÀlper skolan dem dÄ?
Syftet med denna studie Àr att undersöka om lÀrare ser sig ha det stöd och de resurser som krÀvs för att Ästadkomma en inkluderande skola.Vi vill Àven undersöka synen pÄ inkludering.För att möta elevers olikheter i en skola för alla krÀvs att lÀrare skapar goda relationer till elever och förÀldrar. LÀraren mÄste Àven ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Det Àr ocksÄ viktigt att resurser tillsÀtts. VÄra frÄgestÀllningar har varit vilket stöd lÀrarna fÄr i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvÀrda. Ytterligare en frÄgestÀllning har varit vad skolpersonal har för syn pÄ inkludering. KlasslÀraren och dennes arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd stÄr i fokus för vÄr studie.Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslÀrare, tvÄ skolledare, en specialpedagog och en speciallÀrare pÄ tre grundskolor i Stor-Stockholm.
"Se mig, för hÀr Àr jag" : LÀrares resonemang kring innebörden av begreppet individanpassad undervisning i skolÄr 1
LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, fritidshemmet och förskoleklassen, (Lpo94) Àr tydlig i sin definition att en individanpassad undervisning ska tillÀmpas i skolan och att undervisningen ska utgÄ frÄn den enskilde elevens behov. DÄ forskning pekar pÄ att definitionen och innebörden av begreppet behov inte Àr tydlig fann vi det intressant att undersöka hur lÀrare definierar innebörden av begreppet individanpassad undervisning i Är 1 med sÀrskilt fokus pÄ aspekten elevers behov. För att studera verksamma lÀrares resonemang kring detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjÀlpmedel för att samla in data. Det insamlade materialet har analyserats och dÀrefter diskuterats med referens till forskning inom omrÄdet. Resultatet visar att individanpassad undervisning ses som en förutsÀttningsfrÄga.
Kulturella hemförhÄllanden och dess pÄverkan pÄ betyg
Uppsatsen och undersökning Àr gjord i syfte att kartlÀgga och granska de kulturella hemförhÄllanden som rÄder och nyttjandet av dessa samt hur detta pÄverkar gymnasieelevernas skolprestationer och deras betyg i SamhÀllskunskap A. VÄr undersökning bygger pÄ teorin om att elever med bÀttre kulturella hemförhÄllanden ocksÄ Àr bÀttre rustade för att lyckas i skolan och att detta syns i deras betyg. Med kulturella hemförhÄllanden menar vi bland annat tillgÄng till dagstidning, uppslagsverk och skönlitteratur i hemmet. Vi har Àven valt att inkludera förÀldrauppmuntran i detta begrepp. Vi har genomfört enkÀtundersökningar pÄ 115 elever frÄn tvÄ olika program, Fordonsprogrammet och Naturvetarprogrammet, pÄ SöderslÀttsgymnasiet i Trelleborg under en period pÄ 3 Är.
FörÀndringsprocesser : konstitutionella aspekter pÄ intresseorganisationers anvÀndande av processföring för att pÄverka rÀtten, sÀrskilt om den s.k. TvÄngssteriliseringsprocessen
Syftet med denna studie Àr att undersöka om lÀrare ser sig ha det stöd och de resurser som krÀvs för att Ästadkomma en inkluderande skola.Vi vill Àven undersöka synen pÄ inkludering.För att möta elevers olikheter i en skola för alla krÀvs att lÀrare skapar goda relationer till elever och förÀldrar. LÀraren mÄste Àven ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Det Àr ocksÄ viktigt att resurser tillsÀtts. VÄra frÄgestÀllningar har varit vilket stöd lÀrarna fÄr i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvÀrda. Ytterligare en frÄgestÀllning har varit vad skolpersonal har för syn pÄ inkludering. KlasslÀraren och dennes arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd stÄr i fokus för vÄr studie.Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslÀrare, tvÄ skolledare, en specialpedagog och en speciallÀrare pÄ tre grundskolor i Stor-Stockholm.
Hur klarar ett högteknologiskt företag av konsten att gÄ i takt med marknaden - och samtidigt ligga ett steg före?
Telecom, Internet och TrÄdlös datakommunikation utgör tillsammans en ny nisch; mobilt bredband/3G. Mobilt bredband Àr förknippat med osÀkerhetsfaktorer, vilka frÀmst kretsar kring marknadens utveckling. I syfte att utveckla konkurrensfördelar via produkterna/tjÀnsterna inom 3G, krÀvs integration mellan branscherna och det stÀlls nya krav pÄ högteknologiska företags resurser och management. Syftet Àr att identifiera och analysera processer som generar kunskap för att utveckla konkurrensfördelar. ForskningsfrÄgorna lyder som följer; Hur kan man identifiera de aktiviteter och analysera de processer som generar kunskap för att utveckla konkurrensfördelar? Hur kan man tydliggöra processerna dÀr kunskap skapas, sprids, överförs för att utveckla konkurrensfördelar och nÄ framgÄng, ur ett intra- och interorganisatoriskt perspektiv? Hur kan ett företags materiella och immateriella resurser samverka för att utveckla konkurrensfördelar? Studien bedrevs via kvalitativ metod med abduktivt angreppssÀtt.
Dynamiska resurser pÄ Geodataportalen : teori och praktik
Geodata finns idag tillgÀngligt via geodataportaler runt om i vÀrlden. PÄ dessa geodataportaler beskrivs datamÀngder och tjÀnster som kommer frÄn olika myndigheter. Geodatasamverkan har uttryckt intresse för att kunna beskriva realtidsresurser pÄ dessa portaler med hjÀlp av metadata. UtifrÄn ett samarbete mellan SMHI och LantmÀteriet har denna studie tagits fram dÀr en dynamisk realtidsresurs frÄn SMHI testas beskrivas med Geodataportalens nuvarande struktur. Befintlig litteratur har undersökts för att presentera en bakgrund.