Sök:

Sökresultat:

249 Uppsatser om Huset vid moskén - Sida 11 av 17

Arkitekten Bernt Nyberg och modernismen : en studie av konst- och musikvetenskapsinstitutionens byggnad "Josephson" vid Lunds universitet

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva en av arkitekten Bernt Nybergs byggnader. Han utbildades pÄ KTH och examinerades Är 1952. Den utbildning som bedrevs pÄ KTH vid den tiden var prÀglad av modernismen. Bernt Nyberg visade redan under utbildningstiden ett stort intresse för tidigare arkitekturstilar och isynnerhet för klassicismen. Hans intresse för utprÀglad ordning tog sig uttryck i byggnader som kan hÀrledas till de geometriska grundformerna.I "Josephson" har han anvÀnt sig av kvadraten och kuben som utgÄngspunkt för rumsmodulens utformning.

En 70-talstrÀdgÄrd idag : att gestalta en trÀdgÄrd för museibesökare

Jamtli, friluftsmuseet i Östersund ska utveckla ett nytt omrĂ„de som ska spegla det moderna samhĂ€llet, i form av ett 70-talsomrĂ„de. Mitt intresse för historiska trĂ€dgĂ„rdar gjorde att jag för mitt examensarbete har valt att göra ett förslag till Jamtlis 70-talsomrĂ„des villatrĂ€dgĂ„rd. Mitt syfte med arbetet Ă€r att utforma ett förslag som ska passa ihop med huset, den tĂ€nkta familjen samt Ă„terge och förmedla den historiska kĂ€nslan till museets besökare.Jag har för att kunna utforma detta förslag studerat vad som kĂ€nnetecknar 70-talstrĂ€dgĂ„rdar bĂ„de genom litteratur och fĂ€ltstudier. Jag har tagit hĂ€nsyn till platsens förutsĂ€ttningar och bestĂ€llarens önskemĂ„l.70-talets trĂ€dgĂ„rd kĂ€nnetecknades bl. a.

Fuktstudie om uteluftsventilerade vindar med berÀkningsprogrammet Simple Cold Attic Model frÄn Annex 55

Fuktskador pÄ uteluftsventilerade vindar Àr ett ökat problem, i det mer miljömedvetna Sverige. Genom tjockare vindsbjÀlklagsisolering minskar bÄde energiförlusten genom bjÀlklaget och uppvÀrmningsbehovet i huset, men hur mÄnga funderar pÄ vad som hÀnder med det förÀndrade klimatet pÄ vinden och hur det kan pÄverka fuktförhÄllandena i utsatta delar av konstruktionen.Studier frÄn Chalmers Tekniska Högskola har framstÀllt ett fuktberÀkningsprogram för uteluftsventilerade vindar vid namn Simple Cold Attic Model. Programmets funktion och potential har prövats i denna rapport genom en berÀkningsanalys av en uteluftsventilerad vindskonstruktion. Försök till att förbÀttra fuktsÀkerheten i konstruktionen har utförts och redovisas i rapporten. Studien har pÄvisat att den studerade konstruktionen inte Àr fuktsÀker om den uppförs i StockholmsomrÄdet. Det visades Àven att aktiva val i konstruktionen kan förebygga fuktskador. Studien har pÄvisat vikten av inte berÀkna med medelÄr för klimat och hur det pÄverkar berÀkningsresultatet av mögeltillvÀxt.

Utformning av en nutida allmogetrÀdgÄrd- ett designförslag inspirerat av den skÄnska allmogetrÀdgÄrden

Buxbomskantade rabatter, raka gÄngar, symmetri, snirkliga gÄngar och oregelbundenhet det finns mÄnga saker som kÀnns typiska för en allmogetrÀdgÄrd. Formerna som Àr lÄnade frÄn antikens vattentrÀdgÄrdar, renÀssansens stiltrÀdgÄrdaroch medeltida klostertrÀdgÄrdar skapar tillsammans en trÀdgÄrd med plats för allmogens nyttovÀxter tillsammans med fÀrgglada rabatter. De skÄnska allmogetrÀdgÄrdarna med sin karakteristiska utformning hade sin storhetstid under1800-talet till tidig början av 1900-talet. Efter reformationen hade de skÄnska bönderna fÄtt nya möjligheter till en egen trÀdgÄrd. I samband med 1800-talets ?vÀxtboom? i Europa och Sverige förmedlades allt mer vÀxter och kunskap om dessa Àven till de lÀgre samhÀllsklasserna, vilket gjorde att bönderna kunde skapa sina egna prunkande rabatter med blomning frÄn vÄr till höst.

Opera i Stockholm, StadsgÄrdskajen

Ett operahus pÄ StadsgÄrdskajen, vÀster om FÄfÀngan. Placeringen Àr vald för att försöka ta tillvara pÄ mÄnga av platsens kvalitéer och koppla byggnaden bÄde till staden och till vattnet. Detta görs genom scenernas vinkelrÀta relation till varandra dÀr den lilla scenen lÀgger sig i fonden av Folkungagatan medan den stora vÀnder sig mot vattnet. Symbolen skapas med hjÀlp av de utkragande salongerna som. KlÀdda i ett stÄlnÀt av zink uppfattas de som slutna frÄn utsidan medan man frÄn insidan ser igenom och ges utblickar mot Stockholm och och dess natur.

Badhus

Ett nytt badhus i VÀstertorp, belÀget i den bortglömda, av E4:an dammiga, Mellanbergsparken dit folk kan gÄ för att bada. Det behövs inga fler simhallar i Stockholm, men ett nytt sorts badhus dit alla olika mÀnniskor av alla Äldrar kan komma och bada i en starkt arkitektonisk miljö - det fattas idag. DÀrför har jag fokuserat pÄ att gestalta starka rumsligheter dÀr vattnet fÄr stÄ i fokus och förstÀrka upplevelsen av rummet. Genom badhuset finns tre olika steg pÄ skalan i material och badupplevelser som gÄr frÄn asfalt till skog, frÄn slutet till öppet. LÀngst ut mot skogen finns en badsal pÄ 24 x 84 meter dÀr en pelarskog av tegelpelare möter vattenytan.

Tanke och handling - hur vÀl stÀmmer de överens?: En jÀmförelse av pedagogers formulerings ? och realiseringsarena med fokus pÄ inkludering av alla förskolebarn

Syftet med denna studie Àr att fÄ och skapa förstÄelse för hur förskollÀrare och förskolechefer skapar villkor för inkludering och Àven hur förskollÀrare konkret arbetar för att inkludera alla barn i förskolan. För att uppnÄ detta har syftet brutits ner i tre frÄgestÀllningar. Dessa behandlar hur förskollÀrare och förskolechefer beskriver organiseringen för att inkludera alla barn, vi benÀmner detta som formuleringsarenan. Hur förskollÀrarna konkret arbetar för inkludering pÄ individ- och gruppnivÄ, vilket vi benÀmner som realiseringsarenan. Slutligen gör vi en jÀmförelse mellan de tvÄ arenorna.

VĂ€rme & El med Stirlingmotor

En billig och robust motor av stirlingtyp har konstruerats för anvÀndning i villor. Som energikÀlla anvÀnds de heta rökgaserna frÄn förbrÀnningen i husets panna. Motorn driver en generator i permanent drift under den kalla delen av Äret dÄ vÀrme- och energiförbrukningen Àr som störst i vÄrt land. Under den varma Ärstiden finns den tillgÀnglig som reservkraftverk. Tanken Àr att stirlingmotorns vÀrmare ska placeras i en villapanna för att ta till vara exergipotentialen hos dess höga temperatur.

Mini house : ett modernt friggebodskoncept

Mitt magistersarbete ?Mini House? Àr ett projekt som omfattar undersökning, formgivning, utveckling och paketering av en samtida svensk stuga inom kontexten för den svenska Plan- och bygglagen. Jag har gett projektet en engelsk titel dÄ jag vill att det ska kunna ha relevans och ett potentiellt liv utanför den primÀra svenska kontexten.De s.k. Friggebodsreglerna tillÄter en markÀgare att bygglovsfritt uppföra ytterligare en stuga pÄ maximalt tio kvadratmeter pÄ bebyggd tomt. Ett förslag att utöka den tillÄtna ytan till femton kvadratmeter har lagts fram och skall fastslÄs i början av Är 2008.En marknad för ?friggebodar? skapades snabbt efter att Friggebodsreglerna introducerades 1987, vilken inte har förÀndrats mÀrkbart under dessa 20 Är vad gÀller byggmaterial, huskvalitet eller utseende och kÀnsla.

Elefantupploppet i SkÀnninge : om hÀndelserna pÄ OlofsmÀsso första marknadsdag den 11 augusti 1806

Den 11 augusti 1806 i SkÀnninge, pÄ OlofsmÀssomarknadens första dag, öppnade den preussiske medborgaren Jean Baptiste Gautier dörrarna till stadens rÄdhus för att visa upp en elefant mot betalning. Vid middagstid utbröt slagsmÄl mellan den marknadsbesökande allmogen och representanter för stadens styrande, inne i rÄdhuset och pÄ torget utanför. Under tumultet barrikaderade sig SkÀnninges borgmÀstare och andra stÄndspersoner i rÄdhuset och marknadsbesökarna pÄ torget utanför kastade sten mot fönstren. De instÀngda personerna tillÀts inte lÀmna byggnaden förrÀn komminister Sundelius frÄn Heda gripit in och dÀmpat de spÀnda stÀmningarna pÄ torget nÄgot. NÀr de instÀngda slÀppts ut höll allmogen huset i besittning under Äterstoden av staden och beskÄdade elefanten utan betalning.Under dagen spreds uppgifter om att upploppsmakarna trakasserat stÄndspersoner och hotat att brÀnna ned staden om det bleve rÀttsliga pÄföljder för vÄldsamheterna.

Analys av Termodeck som ett uppvÀrmningssystem : En jÀmförelse mellan uppmÀtt och simulerat vÀrde samt analys om skillnaden för husets energianvÀndning

Ett passivhus Àr byggt av stomentreprenör företaget StrÀngbetong i Vara med ventilation och uppvÀrmning i samma system som kallas för Termodeck. UppvÀrmningen sker genom att tilluft frÄn ett FTX-aggregat förs igenom hÄldÀcksbjÀlklag som vÀrmer upp bjÀlklaget. Med det erhÄlls ett ?vÀrmegolv och vÀrmetak?. För ett sÄdant system behövs en byggnad med tung betongstomme.Energibalans berÀkning har gjorts med IDA program och schablon vÀrden frÄn olika kravspecifikationer som visar simulerade vÀrden.

Sonen, dottern, barnbarnet, mÀklaren och köparna : Fotografiet, tiden och förÀndringen

Undersökningen söker svar pÄ om vi genom fotografiska bilder kan se nÄgot, som vi utan bilderna inte kan se. Genom en visuell undersökning av ett hems förÀndring söker jag finna svar pÄ tankar och frÄgor. UtifrÄn ett bildpedagogiskt perspektiv syftar undersökningen till att skapa ökad förstÄelse för möten med bilder. Vi möter dagligen fotografiska bilder, de Àr en del av vÄr vardag. I det specifika objekt undersökningen förhÄller sig till har den tidigare Àgaren nyligen avlidit och de nya Àgarna befinner sig i början av en renovering.

Uppföljning av idrifttagning och energiprestanda för tvÄ egenvÀrmehus i Hammarby Sjöstad

Numera lÀggs alltmer resurser frÄn bÄde privata och offentliga aktörer pÄ byggandet av energieffektivabyggnader. Denna satsning har bland annat att göra med EU:s krav pÄ att alla Àgda hus som byggs efter2020 ska vara nÀra nollenergihus, men ocksÄ med Boverkets krav vilka gÀller specifikt för Sverige. EnligtBoverket fÄr inte hus som byggs till och med 31:a december 2011 i Stockholm dra mer Àn 55 kWh/m2Atemp över ett Är ifall det vÀrms upp med el, och 110 kWh/m2 Atemp över ett Är ifall det vÀrms upp pÄ annatsÀtt. UtifrÄn dessa hÄrdare krav har energiberÀkningarnas betydelse ökat avsevÀrt dÄ det oftast krÀvsuppvisande av en preliminÀr sÄdan innan exploateringsavtal tecknas.  Ett kvarter bestÄende av tvÄ huskroppar i Hammarby Sjöstad har undersökts dÄ deras energianvÀndningligger över den berÀknade. MÄlet med studien har varit att ta reda pÄ vad som orsakat differensen mellanuppmÀtt normalÄrskorrigerad energianvÀndning och berÀknad energianvÀndning och att undersöka vilkendriftoptimering som kan göras för att minska differensen.

Konststycket

Projektets utgÄngspunkt Àr ett nytt konstmuseum i Uppsala, i omrÄdet bakom Uppsala centralstation, som nyligen genomgÄtt ett ansiktslyft.Museets lÄngsmala karaktÀr har hÀmtats frÄn det intilliggande godsmagasinet och frÄn tomtens form. Genom byggnaden har ett diagonalt strÄk öppnats, för att ge möjlighet Ät fotgÀngare att passera genom byggnaden och för att skapa liv och rörelse pÄ platsen.Genom fönstren i passagen kan förbipasserande fÄ en skymt av vad som hÀnder inuti muséet. I passagen ligger museets entré, den pedagogiska verksamheten och ett kafé för allmÀnheten.Museets fasad Àr inspirerad av den arabiska mashrabiyan. Byggnaden har fönster lÀngs hela fasaden, som i sin tur Àr tÀckta av skÀrmar tillverkade av strÀckmetall. Ljuset tillÄts komma in i byggnaden samtidigt som strÀckmetallen tÀcker fasaden och bevarar nÄgot av museets hemligheter för förbipasserande.Museets inre vÀggar bestÄr av massiva betongskivor, placerade i ett rutnÀt som fÄtt sin riktning av passagen genom huset.

Lappa ett hÄl för en bÀttre vÀrld : En designpedagogisk undersökning om handarbete som metod för diskussion om hÄllbar utveckling

Undersökningen söker svar pÄ om vi genom fotografiska bilder kan se nÄgot, som vi utan bilderna inte kan se. Genom en visuell undersökning av ett hems förÀndring söker jag finna svar pÄ tankar och frÄgor. UtifrÄn ett bildpedagogiskt perspektiv syftar undersökningen till att skapa ökad förstÄelse för möten med bilder. Vi möter dagligen fotografiska bilder, de Àr en del av vÄr vardag. I det specifika objekt undersökningen förhÄller sig till har den tidigare Àgaren nyligen avlidit och de nya Àgarna befinner sig i början av en renovering.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->