Sökresultat:
249 Uppsatser om Huset vid moskén - Sida 12 av 17
TrÀdgÄrden vid Lillie Landgrens TorshÀll - hur kan den Äterskapas för framtiden?
Ă
r 1904 inköpte den dÄ 28-Äriga Lillie Landgren ett högt belÀget fÀbodstÀlle i byn Tibble, Leksand. PÄ platsen, som kom att kallas TorshÀll, anlade hon en omfattande trÀdgÄrds-anlÀggning för odling av frukttrÀd, bÀrbuskar, grönsaker och blommor. TvÄ Är senare startade hon en trÀdgÄrdsskola för kvinnor pÄ platsen. Skolan drevs dÀrefter under mÄnga Är i samarbete med Kopparbergs lÀns landsting. TorshÀll har sedan Lillie Landgren sÄlde anlÀggningen vid mitten av 1940-talet varit i privat Àgo.
Eget hus Àr en dröm, lÀgenhet Àr som ett fÀngelse. : En marknadsundersökning om den framtida bostadsmarknaden i UmeÄ.
SammanfattningTitel: ?Eget hus Ă€r en dröm, lĂ€genhet Ă€r som ett fĂ€ngelse? En marknadsundersökningom den framtida bostadsmarknaden i UmeĂ„.Problem: Hur vill umeĂ„bor att hus skall se ut i framtiden och vad pĂ„verkar preferensernaoch planerna inför dessa köp?Syfte: Ăvergripande avser vi att diskutera hur hushĂ„llens preferenser av bostĂ€der ser utoch vilka faktorer som pĂ„verkar dessa. Genom att undersöka vad som pĂ„verkarpreferenserna kan vi lĂ€mna rekommendationer till framtida producenter av husom hur de skall locka nya kunder. FrĂ„n detta vill vi ocksĂ„ utvecklarekommendationer om hur producenterna bör utforma hus till UmeĂ„ omrĂ„detoch var dessa bostĂ€der skall ligga.Teori: Teorierna i denna kandidatuppsats behandlar konsumentbeteende ochmikroekonomiska faktorer och hur dessa pĂ„verkar konsumenter i derasköpebeslut.Metod: Vi har genomfört en kvantitativ undersökning med hjĂ€lp av en enkĂ€tstudie av100 stycken i UmeĂ„ Kommuns tomtkö. I uppsatsen har vi tillĂ€mpat ettpositivistiskt synsĂ€tt.Resultat: Det som vi som författare har fĂ„tt lĂ€ra oss i denna undersökning Ă€r att trots attmĂ€nniskor stĂ„r i UmeĂ„s tomtkö sĂ„ Ă€r deras bild av att skaffa hus fortfarandevĂ€ldigt romantiserad och de vill gĂ€rna ha allt Ă€ven om det inte alltid Ă€r sĂ„realistisk.
Kulturkrock : en studie om den estetiskt tilltalande utformningen av byggnader som konstverk och kulturell planering
Bakgrunden till denna uppsats grundas i ett egenintresse i förvandlingen av stationshuset i Vara. Sedan jag genom mina förÀldrar som bor kvar i orten, pÄ tidig vÄr 2010 fick reda pÄ att huset skulle bli korallrött har detta numer blÄa konstverk retat mig. Detta kandidatarbete har gett mig möjligheten att pÄ ett vetenskaplig sÀtt utröna bakomliggande orsaker till stationshusets förvandling till det Vara kallar, Sveriges största konstverk. Syftet med denna uppsats Àr att utreda hur den estetiskt tilltalande utformningen av byggnader vilka klassas som konstverk bör regleras enligt Plan- och Bygglagen och vilken roll kulturell planering spelar i den estetiskt tilltalande utformningen av den offentliga miljön. Genom tvÄ olika typer av fallstudier har tre olika konstverksprojekt studerats och analyserats utifrÄn inventeringar, observationer, intervjuer och innehÄllsanalys om bland annat begreppen byggnad, estetik och konstverk.
Dimensionering, styrstrategier och utfall av vÀrmepumpar i smÄ bostadshus med stor termisk massa
En byggnad med hög termisk massa kan lagra vÀrme i byggstommen som senare avges tillbaka till boendemiljön nÀr temperaturen sjunker. Detta har en dÀmpande effekt pÄ temperaturvariationer, vilket minskar uppvÀrmningssystemets toppbelastningar. Simuleringar har gjorts för att undersöka den termiska massans effekt pÄ uppvÀrmningsbehovet för en rad olika varianter pÄ ett smÄhus med varierande termisk massa och isolering. Termiska massan resulterade i att byggnadernas energibehov minskade med strax över 1 %. Effektbesparing Àr nÄgot högre, omkring 5 %.Med en timbaserat elprissÀttning finns möjligheten att minska uppvÀrmningskostnaderna genom att undvika att vÀrma bostaden nÀr elpriset Àr som högst.
Kan fogen bli bÀttre Fogar i Industriellt byggande
Fogar i industriellt byggande tar allt mer plats och det diskuteras idag omfogar pÄ annorlunda sÀtt i jmf. med innan nÀr man inte visste vilken betydelse de hade i hela konstruktionen.Idag tar man hÀnsyn till personer som bor i sjÀlva huset och derashÀlsotillstÄnd, eftersom det Àr lika viktigt att vi mÄr bra i vÄra hus som att konstruktionen hÄller lÀngre och det Àr allra viktigast att vi försöker undvika att anvÀnda miljöskadliga material som pÄverkar vÄr hÀlsa och nÀr det gÀller fogar att vi undviker PCB som Àr cancer framkallande. Mer om PCB, bifogar vi i Bilaga 1.Tekniken utvecklas fort och vi mÄste anpassa oss till dagens utveckling pÄvarje omrÄde, IT, bilindustri, byggindustri som strÀvar mot industriellt byggande men för att lyckas mÄste vi ta hÀnsyn till allt som ingÄr i byggkonstruktionen, bland annat fogar som vi valde som tema att fördjupa oss i vÄrt magisterarbete.Vi har undersökt fogar angÄende? var de förekommer? hur de uppför sig vid olika klimatförÀndringar? hur de anpassar sig till andra materials förÀndringar (krympningar)? vilken roll spelar anslutningar (betongelement) till rörelser som uppstÄr i fogar? vilka material anvÀnds? skador som uppstÄr? var felet upptrÀder oftastGenom dessa undersökningar har vi försökt förklara problematiken somuppstÄr och ÄtgÀrder som Àr nödvÀndiga att göra.Slutligen försöker vi peka pÄ, vad det Àr som man nÀrmare skall studera, nÀrdet gÀller fogar för att undvika sprickbildningar och materialbrott i anslutande byggkomponenter. Vi vill ocksÄ visa pÄ vilket vÀrde ?en god kommunikation? mellan inblandade parter har.Eftersom vÄra studier har visat behov av kunskapslyft i fogteknik, bifogar viett teknikkapitel om fogar i Bilaga2..
Svensk fotboll : En nationalekonomisk studie om externa parametrars inverkan pÄ slutplacering i Allsvenskan 1994-2010.
Kompetens inom informationsteknologi Àr nÄgonting som Àr av stor vikt i bibliotekarieyrket. Kunskapen Àr till stor del beroende av hur information om mindre och kontinuerliga uppdateringar och förÀndringar inom hÄrdvara och mjukvara nÄrpersonal i informationsdisk. Den hÀr utvÀrderingen har utgÄtt frÄn tre huvudsakliga frÄgestÀllningar: [1] Hur nÄr information om uppdateringar i mjukvara personalen i informationsdisken? [2] Hur nÄr information om uppdateringar i hÄrdvara personalen i informationsdisken? [3] Hur ser personalen i informationsdisken och de ansvariga pÄdessa tillvÀgagÄngssÀtt och kan förbÀttringar göras? Intervjuer har gjorts med tre bibliotekarier och tre ansvariga inom IT-omrÄdet.UtvÀrderingen visar att samtliga intervjuade bibliotekarier efterfrÄgar mer information kring förÀndringar i IT. En del i detta Àr ett behov av att ha tillgÄng till en IT-tekniker i huset i högre grad Àn vad som erbjuds för nÀrvarande.
Utformning av en ny verkstadslayout pÄ Olaer AB
Olaer Àr ett bolag som utvecklar, tillverkar och marknadsför oljekylarsystem. Bolaget startades 1957 i Frankrike med engelska finansiÀrer. Sedan starten 1957 har företaget blivit en global koncern. Idag Àr företaget representerat i fem kontinenter. Deras kylarsystem Àr applicerade i fyra olika branscher, industri, anlÀggning- och jordbruksmaskiner, energi och, olja och gas.
Produktivitetsanalys: Setra TrÀvaror AB Heby SÄgverk
Detta examensarbete berör vÀrme och ventilation inom arkitekturen. Examensarbetet kommer att visa hur vÀrme- och ventilationssystemen sett ut och utvecklats med tidens gÄng. Med hjÀlp utav framtagen information kommer tre koncept att skapas som resultat av att ha kombinerat olika konceptframtagningsmetoder. MÄlet Àr att komma fram till en slutsats om hur det optimala huset bör se ut för att vÀrme- och ventilationssystemet ska vara lÀtt att underhÄlla och anvÀnda samt vara sÄ pass energieffektivt som möjligt samtidigt som det fullgör sitt syfte. För att fÄ ett bra resultat sÄ uppmÀrksammas alla möjliga faktorer som pÄ större eller mindre skala har inverkan pÄ systemen.
BensinefterfrÄgan, skatt och koldioxidutslÀpp : En ekonometrisk studie av privat efterfrÄgan pÄ bensin i Sverigen för Ären 1960-2010
Kompetens inom informationsteknologi Àr nÄgonting som Àr av stor vikt i bibliotekarieyrket. Kunskapen Àr till stor del beroende av hur information om mindre och kontinuerliga uppdateringar och förÀndringar inom hÄrdvara och mjukvara nÄrpersonal i informationsdisk. Den hÀr utvÀrderingen har utgÄtt frÄn tre huvudsakliga frÄgestÀllningar: [1] Hur nÄr information om uppdateringar i mjukvara personalen i informationsdisken? [2] Hur nÄr information om uppdateringar i hÄrdvara personalen i informationsdisken? [3] Hur ser personalen i informationsdisken och de ansvariga pÄdessa tillvÀgagÄngssÀtt och kan förbÀttringar göras? Intervjuer har gjorts med tre bibliotekarier och tre ansvariga inom IT-omrÄdet.UtvÀrderingen visar att samtliga intervjuade bibliotekarier efterfrÄgar mer information kring förÀndringar i IT. En del i detta Àr ett behov av att ha tillgÄng till en IT-tekniker i huset i högre grad Àn vad som erbjuds för nÀrvarande.
En hÄrd- och mjukvaras vÀg frÄn beslut till informationsdisk : en utvÀrdering vid Stadsbiblioteket i UmeÄ
Kompetens inom informationsteknologi Àr nÄgonting som Àr av stor vikt i bibliotekarieyrket. Kunskapen Àr till stor del beroende av hur information om mindre och kontinuerliga uppdateringar och förÀndringar inom hÄrdvara och mjukvara nÄrpersonal i informationsdisk. Den hÀr utvÀrderingen har utgÄtt frÄn tre huvudsakliga frÄgestÀllningar: [1] Hur nÄr information om uppdateringar i mjukvara personalen i informationsdisken? [2] Hur nÄr information om uppdateringar i hÄrdvara personalen i informationsdisken? [3] Hur ser personalen i informationsdisken och de ansvariga pÄdessa tillvÀgagÄngssÀtt och kan förbÀttringar göras? Intervjuer har gjorts med tre bibliotekarier och tre ansvariga inom IT-omrÄdet.UtvÀrderingen visar att samtliga intervjuade bibliotekarier efterfrÄgar mer information kring förÀndringar i IT. En del i detta Àr ett behov av att ha tillgÄng till en IT-tekniker i huset i högre grad Àn vad som erbjuds för nÀrvarande.
Modulbyggnation av bostadshus : en jÀmförande studie
De traditionella produktionsmetoderna av bostadshus leder ofta till fel och kvalitetsproblem iform av t ex fukt- och mögelskador som bland annat orsakas av byggfukt. Ett sÀtt att kommaÄt dessa problem kan vara att industrialisera byggprocessen. Syftet med föreliggande studie Àratt ge svar pÄ vilka för- och nackdelar det finns med att industrialisera produktionen avsmÄhus. Metoden som har anvÀnts för studien Àr intervjuer med öppna frÄgor till sammanlagttre företag inom hustillverkning med volymelement. Datainsamling har skett genom enlitteraturstudie som har pÄgÄtt under större delen av arbetet.Industrialiseringen av bostadsbyggandet Àr inget nytt fenomen utan har skett successivt underhela 1900-talet och har sin början redan under slutet av 1700-talet.
Kulturkrock - en studie om den estetiskt tilltalande utformningen av byggnader som konstverk och kulturell planering
Bakgrunden till denna uppsats grundas i ett egenintresse i förvandlingen av
stationshuset i Vara. Sedan jag genom mina förÀldrar som bor kvar i orten,
pÄ tidig vÄr 2010 fick reda pÄ att huset skulle bli korallrött har detta numer
blÄa konstverk retat mig. Detta kandidatarbete har gett mig möjligheten att
pÄ ett vetenskaplig sÀtt utröna bakomliggande orsaker till stationshusets
förvandling till det Vara kallar, Sveriges största konstverk.
Syftet med denna uppsats Àr att utreda hur den estetiskt tilltalande
utformningen av byggnader vilka klassas som konstverk bör regleras enligt Plan-
och Bygglagen och vilken roll kulturell planering spelar i den estetiskt
tilltalande utformningen av den offentliga miljön.
Genom tvÄ olika typer av fallstudier har tre olika konstverksprojekt studerats
och analyserats utifrÄn
inventeringar, observationer, intervjuer och innehÄllsanalys om bland annat
begreppen byggnad, estetik och konstverk. Problematiken i lagtextens definition
av vad som Àr estetiskt tilltalande beror mestadels pÄ att det Àr ett mycket
svÄrdefinierat begrepp till skillnad frÄn vad en byggnad
och ett konstverk Àr.
Fröknarna Peterssons trÀdgÄrd : en oas vid Gullmarsfjordens strand
Vid Gullmarsfjordens strand, utanför Lysekil, ligger Holma gÄrd. Ett stycke frÄn gÄrden ligger ett hus med en trÀdgÄrd. Fram till 1960 bodde tvÄ systrar Anna och Fanny Pettersson hÀr. Systrarna var mycket intresserade av trÀdgÄrd och hade sjÀlva en trÀdgÄrd full av frukttrÀd som plommon, pÀron, Àpple och persika. HÀr fanns bÀrbuskar av alla de slag och Àven, för denna klimatzon, det lite ovanligare valnötstrÀdet och fikontrÀdet.
VĂ€rme- och ventilationssystem: Den historiska utvecklingen och det arkitektoniska samspelet
Detta examensarbete berör vÀrme och ventilation inom arkitekturen. Examensarbetet kommer att visa hur vÀrme- och ventilationssystemen sett ut och utvecklats med tidens gÄng. Med hjÀlp utav framtagen information kommer tre koncept att skapas som resultat av att ha kombinerat olika konceptframtagningsmetoder. MÄlet Àr att komma fram till en slutsats om hur det optimala huset bör se ut för att vÀrme- och ventilationssystemet ska vara lÀtt att underhÄlla och anvÀnda samt vara sÄ pass energieffektivt som möjligt samtidigt som det fullgör sitt syfte. För att fÄ ett bra resultat sÄ uppmÀrksammas alla möjliga faktorer som pÄ större eller mindre skala har inverkan pÄ systemen.
Konstruktion av bottenlocket till kalottventil PN25 DN500
Av vÄr uppdragsgivare SOMAS i SÀffle har vi fÄtt uppgiften att konstruera ett bottenlock till kalottventil DN500 PN25. VÄrt mÄl med arbetet Àr att minimera vikt och bearbetnings kostnad för locket. Materialet bestÄr av CF8M enligt Amerikansk standard.[2] Locket ska godkÀnnas enligt SS-EN 13445-3:2002.[1] För FEM-analys anvÀnds bilaga C design by analysis. [1]Locket ska analyseras i 3 lastfall. TÀthetsprovning av sÀtet, pÄverkar locket med en radiallastTryckprovning, pÄverkar locket med en övertryckslastDrift baklÀnges, bÄde radiallast och inre övertryck Med utgÄngspunkt frÄn kalottventil DN500 PN10, som har identisk axel och kalott, analyserades locket till DN500 PN10 i Abaqus med övertrycket 25bar. DÀr locket inte uppfyllde kraven sattes stödfjÀdrar för att styva upp locket.