BÄde Lpfö 98 och Lpo 94 indikerar tydligt att musik och rörelse bör vara en del av den pedagogiska verksamheten bÄde pÄ förskolan och i skolan, Àven utöver sjÀlva musikÀmnet. Denna uppsats vill undersöka hur pedagoger pÄ förskola och i tidig grundskola anvÀnder musik och rörelse som redskap i den pedagogiska verksamheten, utöver den renodlade musikundervisningen, samt hur de tÀnker kring detta. Vad hÀnder nÀr barnen gÄr frÄn förskolan till skolan?I litteratur- och teorikapitlet görs en jÀmförelse mellan Lpfö 98 och Lpo 94. DÀr finns Àven en kort genomgÄng av musikens och rörelsens betydelse för barnets utveckling.

Denna uppsats avser att analysera pÄ vilket sÀtt som den svenska skolan har framstÀllts som en jÀmlik och rÀttvis institution. FrÄgestÀllningen har varit att undersöka vilken diskurs som synliggjorts i det empiriska underlaget, samt pÄ vilket sÀtt denna diskurs pÄverkar klassreproduktionen i den svenska skolan.Det empiriska urvalet för studien utgörs av den nuvarande regeringen ?Allians för Sveriges? utbildningspolitiska valmanifest Mer kunskap ? en modern utbildningspolitik (2006). Detta material bearbetades utifrÄn ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv, för att pÄ sÄ sÀtt synliggöra pÄ vilket sÀtt bilden av den svenska skolan har producerats.Studiens resultat visade pÄ att i framstÀllning av den svenska skolan sÄ framtrÀdde en mix av tvÄ olika diskursordningar; dels en mer traditionell skoldiskurs, dels en nyliberal skoldiskurs. Detta kan sÄledes ses som ett tecken pÄ att skildringen av den svenska skolan har tagit en ny form, den nyliberala diskursen i samhÀllet har kommit att nÄ Àven skolans domÀn.

Bakgrunden till detta arbete Àr en ökad medvetenhet bland bÄde förskollÀrare och fritidspedagoger om att mobbning i skolan allvarligt kan pÄverka elevernas situation i skolan. Syftet med mitt arbete var att studera pedagogers upplevelse av hur skolan förebygger och hanterar mobbning. Dessutom försökte jag ge en översikt över vad som Àr kÀnt om mobbning, och om olika sÀtt att hantera mobbning. För att kunna skapa effektiva strategier för att hantera mobbning mÄste vi förstÄ vilken typ av mobbning som finns och dess effekter pÄ skolmiljön.  Jag har valt att behandla befintlig litteratur som handlar mobbning och gjort intervjuer med fyra fritidspedagoger för att fÄ en bild av strategier man kan anvÀnda sig av för att hantera mobbning. Resultaten ger en överblick över skolbaserade strategier och den sociala dynamiken som finns inom skolan.

Hur ser lÀrare och skolledare pÄ de sÀrbegÄvade eleverna och hur beskrivs dessa elever i skolan? Fyra skolors syn pÄ sÀrbegÄvade elever. Med sÀrbegÄvad menar vi de högpresterande elever i skolan, som har en extra begÄvning i ett eller flera Àmnen. Vi utgick ifrÄn skolledares och lÀrares syn pÄ dessa elever. VÄrt resultat visade att alla intervjupersoner ansÄg att alla elever i skolan har nÄgon form av begÄvning.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att belysa hur undervisningen i skolan utformas sÄ att elever fÄr kunskap om hÄllbar utveckling och att arbetet mot en hÄllbar utveckling blir en integrerad del av skolan och elevernas handlingar i vardagen. Ett annat syfte Àr att konkretisera hur undervisningen i skolan utformas sÄ att arbetet mot en hÄllbar utveckling skapar möjlighet för eleverna att fÄ nya insikter om hur de praktiskt kan agera och göra miljömÀssiga val. Den metod vi har anvÀnt Àr en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Resultatet av arbetet Àr att det finns olika arbetsmetoder för att nÄ en mer hÄllbar utveckling och att skolor och lÀrare kommit olika lÄngt i undervisningen. FörhÄllningssÀttet till miljön och hÄllbar utveckling Àr nÄgot som genomsyrar hela skolan för att ge en helhetsbild för eleverna..

I denna litteraturöversikt görs en utvÀrdering av skillnader mellan benigna och maligna tumörer med avseende pÄ genförÀndringar och ifall dessa skillnader skulle kunna anvÀndas diagnostiskt. FÄ jÀmförande studier har gjorts mellan benigna och maligna tumörer pÄ gennivÄ men de som gjorts visar pÄ att det kan finnas vissa gener som skulle kunna skilja dem Ät. Tumör-suppressorgenen p53 verkar vara förÀndrad i flertalet maligna tumörer men inte i motsvarande benigna former. I vissa tumörformer verkar förÀndringar pÄ p53-genen dock inte vara nödvÀndigt för att en malign tumör ska utvecklas. FHIT-genen Àr en misstÀnkt tumör- suppressorgen som verkar förÀndras tidigt i tumörutvecklingen och dÀrmed lÀmpar sig dÄligt för att skilja benigna tumörer frÄn maligna.

I denna studie har jag valt att fokusera pÄ mobbning i skolan, hur personalen i skolan arbetar med att förebygga och stoppa mobbning samt vilka verktyg de anvÀnder sig av. Mobbning Àr en traumatisk upplevelse. Vi kan ta del av historier om barn som Àr mobbade, eller varit utsatta för det i exempelvis radio, tv och i sjÀlvbiografier. Ibland fÄr vi höra om barn som inte fÄr den hjÀlp de ha rÀtt till. Skolan och vuxna sviker dem nÀr de behövs som mest.

Syftet med vÄr uppsats Àr att ÄskÄdliggöra hur ett antal lÀrare ser pÄ musikens roll i skolan. Arbetet bygger pÄ litteraturstudier och kvalitativa intervjuer i tvÄ F ? 2 klasser. Vi visar hur lÀrarna anvÀnder sig av musik i sin undervisning och hur de ser pÄ musik i skolan. VÄr undersökning visar att musikundervisningens huvuduppgift Àr att eleverna skall kÀnna glÀdje och gemenskap.

Syftet med denna studie var att undersöka sprÄkstimulering i hemmet och i skolan för att se om det fanns nÄgon obalans. Materialet som anvÀndes i studien för att belysa undersökningsfrÄgan bestod av enkÀter. Studiens informanter bestod av förÀldrar i tvÄsprÄkiga familjer med elever i Ärskurs ett och barnens lÀrare. Resultatet visade att svenska Àr det sprÄk som anvÀnds mest bÄde hemma och i skolan. Vidare visade resultat att sprÄkstimulering pÄ finska inte förekom alls i skolan..

Syfte och frÄgestÀllningI hur stor utstrÀckning anvÀnds tÀvlingspraktiken i Idrott och HÀlsa, och hur pÄverkar detta Àmnets karaktÀr?Jag ska i min undersökning försöka se hur elever i skolan upplever tÀvlingar under idrotten i skolan. Jag kommer att anvÀnda mig av Lars-Magnus Engströms (2002) teori om idrottens praktiker och logiker, vilka redogörs nÀrmare för under punkten Teoretiskt perspektiv. Jag vill finna de kÀnslor och tankar som uppstÄr dÄ eleverna försÀtts i den s.k. tÀvlingspraktiken, dÀr aktiviteten i sig handlar om jÀmförande.

SammanfattningJag valde att göra den hÀr undersökningen dÄ jag ofta undrar över varför det verkar sÄ svÄrt för eleverna att nÄ mÄlen i naturorienterande Àmnen och varför de kan tycka att nÄgot som Àr sÄ intressant för mig kan vara sÄ trÄkigt och svÄrt för dem.Metoden jag anvÀnt mig av Àr att jag utformat ett test utifrÄn uppnÄendemÄlen Är 9. Detta har jag sedan genomfört med alla elever i Ärskullen i Karlskoga. Resultaten har jag sedan sammanstÀllt och jÀmfört mot mÄl och betyg.Resultatet visar för mig att det finns ganska stora brister och ganska stor avvikelse frÄn givna betyg. Det Àr betydligt större andel elever som inte nÄr mÄlen enligt min undersökning Àn vad betygen visar.Slutsatsen jag drar av detta Àr att det utifrÄn uppstÀllda mÄl och med stöd av den forskning som finns mÄste satsas hÄrdare pÄ naturorienterande Àmnen i skolan om vi i Sverige ska kunna fortsÀtta att hÄlla en hög internationell nivÄ inom naturvetenskapen..

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur engelskundervisningen bedrivs i den svenska skolan, speciellt den riktad mot elever med invandrarbakgrund. Jag vill dels veta vilka sÀrskilda behov dessa elever har, och dels om det faktiskt finns nÄgon skillnad mellan undervisning riktad mot elever med invandrar bakgrund jÀmfört med den riktad till övervÀgande svenska elever. För att fÄ reda pÄ detta har jag djupintervjuat fem lÀrare som alla arbetar pÄ olika stadium inom den svenska skolan.I mitt litteraturavsnitt gÄr jag dels igenom styrdokumenten för att veta vilka riktlinjer lÀrare mÄste arbeta efter, men jag gÄr ocksÄ igenom statistik över studieresultat samt vad som pÄgÄr i den aktuella debatten. Resultatet av min undersökning visar pÄ att behoven verkar skilja sig en del mellan elever med invandrarbakgrund och svenskfödda elever, men de flesta problem i klassrummet uppfattas av lÀrarna som jag intervjuat som sociala mer Àn pedagogiska. Respondenterna uttrycker ett behov av mer tid och mer hjÀlp speciellt till elever som har svag svenska. Undervisningen skiljer sig inte mycket frÄn den som riktas till klasser med övervÀgande elever med svensk bakgrund, och nÀr den skiljer sig handlar det oftast om nivÄgrupperingar mellan hög- och lÄgpresterande elever. Metodiken handlar frÀmst om de riktlinjer om individualsiering som finns i styrdokumenten..

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur vÀl inarbetad skolansantimobbningsprogram var hos eleverna. Studien som gjordes var av enkvantitativ ansats dÀr en enkÀtundersökning hos elever i Ärskurs nio genomfördesför att besvara studiens frÄgestÀllningar. Resultatet visade att majoriteten aveleverna i Ärskurs nio inte kÀnde sig bekanta med skolans Trygghetsgrupp. MÄngahade heller inte koll pÄ vilka som tillhörde Trygghetsgruppen och visste alltsÄ intevilka de skulle vÀnda sig till nÀr mobbningen intrÀffade. Resultatet pÄvisade Àvenatt elever som utsatts för mobbning inte haft kunskap om Trygghetsgruppensarbete.

Syftet med detta arbete var att fÄ kunskap om vad nÄgra elever i Är 9 anser motiverar dem i skolarbetet och vad som fÄr dem att anstrÀnga sig och göra sitt bÀsta i skolan samt att försöka ta reda pÄ om det verkar finnas nÄgra skillnader i uppfattningar om motivation mellan elever med höga betyg och elever med lÄga betyg. Som undersökningsmetod anvÀndes kvalitativa intervjuer med nio elever i Är 9, varav fem med höga betyg och fyra med lÄga betyg. Resultaten visar att elevernas motivation pÄverkas av flera faktorer. Eleverna drivs av bÄde yttre motivation i form av betyg och inre motivation dÀr kÀnslan av att lyckas och förstÄ Àr viktig liksom att det man arbetar med kÀnns meningsfullt och intressant. LÀraren har ocksÄ en stor betydelse för elevernas motivation.

För att skolan ska kunna ge eleverna en bra lÀrandemiljö krÀvs det att det finns ett samarbete med vÄrdnadshavarna. Hur kan vi som fritidspedagoger och slöjdlÀrare samverka för att möj-liggöra lÀrande för elever i behov av sÀrskilt stöd? Det Àr denna samverkan vi valt att analyse-ra och frÀmst dÄ utvecklingen av denna. Vi undersökte ett antal vÄrdnadshavares, fritidspeda- gogers och lÀrares uppfattning av hur samverkan fungerat utifrÄn deras roll, att kunna se den enskilda individen i ett sammanhang och kunna förstÄ, möta, bemöta och stödja och hur det har kunnat gagna den enskilde eleven. Kvalitativa intervjuer genomfördes med totalt nio indi-vider.