Syftet med vårt arbete är att ta reda på hur nyanlända elever upplever mötet med den svenska skolan. Hur upplever de lärarna, skolsystemet, kamraterna och det nya samhället? Mycket spelar in när man är ny i ett land. För många av dessa elever har livet vänds upp och ner. De har kommit långt bort från det de kände till, och nu kommit till något helt nytt som de aldrig tidigare mött.

Sammandrag I detta examensarbete har vi gjort en jämförelse mellan två skolor. Den ena är en etniskt mångkulturell skola vilket innebär att övervägande del av eleverna har annat modersmål än svenska. Den andra skolan har enbart elever med svenska som modersmål. Vi har fokuserat på hur pedagoger arbetar med att främja elevernas förståelse för det mångkulturella samhället. Vi har tagit reda på hur de använder värdegrunden utifrån ett etniskt perspektiv framför allt i svenskämnet.

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att genom att analysera r?ttsfall unders?ka vilka huvudsakliga faktorer som p?verkar revisorer och redovisningskonsulters ben?genhet att anm?la misst?nkt penningtv?tt. Fr?gest?llning: Vilka faktorer ligger fr?mst bakom en revisor/ redovisningskonsults ben?genhet att anm?la misst?nkt penningtv?tt? Metod: Kvalitativ metod. Dokumentanalys. Slutsats: Sammanfattningsvis visar den h?r studien att de fr?msta faktorer som p?verkar en revisor eller redovisningskonsults ben?genhet att anm?la misst?nkt penningtv?tt fr?mst beror p? kundrelationer samt erfarenhet..

I skolans styrdokument står att skolan ska gestalta och förmedla jämställdhet, attundervisningen ska ha ett jämställdhetsperspektiv, att killar och tjejer ska ha sammamöjligheter och rättigheter i skolan, att det hör till skolans uppdrag att uppmuntraelever att våga bryta könsnormer samt att det är förbjudet att elever diskrimineras pågrund av kön i skolan. Därför är syftet med denna studie att undersöka tjejers ochkillars upplevelser av huruvida gymnasieskolan uppfyller styrdokumentensföreskrifter: huruvida de upplever att skolan är jämställd. Studiens resultat tyder på attkillar upplever att skolan är jämställd i större utsträckning än tjejer. Detta eftersom enstörre del av killarna än tjejerna upplever att lärare talar likadant till killar och tjejer,att lärare tillåter killar och tjejer talar lika mycket i klassrummet, att tjejer och killarhar lika stor möjlighet att få höga betyg, att jämställdhet ingår i undervisningen samtatt risken att bli diskriminerad och kränkt inte finns. Dessutom har killarna i störreutsträckning än tjejerna svarat ja på frågan om de anser att skolan är jämställd.Således upplever tjejerna i mindre utsträckning att skolan är jämställd.

Barn av idag möter flera roller som kanske inte fanns i vår barndom. Könsroller som verkar enligt tradition ställas emot de könsroller som utvecklats och vuxit fram i vårt samhälle. Att de som arbetar med barn, i förskolan eller skolan, tänker på vår förhållning till genus, och konstruerandet av kön i förskolan är för mig väldigt viktigt. Därför har jag valt att se på en del inom förskoleverksamheten som sällan, om någonsin, tas upp i dessa diskussioner. Barnböcker är något som många barn kommer i kontakt med och dessa har jag analyserat ur ett genusperspektiv för att utläsa vilka könsroller som representeras i barnlitteraturen.

Syftet med studien är att undersöka kommunala skolpolitikers uppfattning om musikämnets betydelse i grundskolan. Studien har sin fokus på de första åren i grundskolan. Utifrån syftet har följande frågor ställts till fem olika respondenter i två kommuner. Vilken uppfattning har kommunala skolpolitiker om musikundervisningens främsta uppgift i skolan? Hur arbetar kommunen för att grundskolan ska nå läroplanens mål i musikämnet? Kvalitativa intervjuer har använts intervjutillfällena.Studien visar att de Kommunpolitiker som medverkat i undersökningen inte uppfattar musikämnet i skolan som ett svagt obetydligt ämne för eleverna.

Arbetet beskriver den mediebild som finns av den svenska skolan. Det presenterar även teorier som visar att media vinklar sina rapporteringar. Begreppet respekt definieras i syftet att få en klarare bild av vad det innebär. Dion Sommers och Jesper Juul & Helle Jensens teorier användas för att analysera vårt empiriska material. Deras teorier säger bl.a.

Vi har undersökt hur elevers frukost-, lunch-, sömnvanor påverkar inlärningen i skolan. Undersökningen är gjord bland barn i åldern åtta till nio år. Resultatet av studien visar att både kost och sömnvanor påverkar elevers inlärning. En bra frukost, lunch och tillräckligt med sömn gör att eleverna orkar hänga med i skolan vilket främjar inlärningen. Vår studie visar att de elever som slarvat med frukost och lunch samt sovit lite tappar lättare fokus på skolarbetet, kan inte sitta still och lyssna på lärarens instruktioner..

Internationell och svensk forskning visar att mobbningen har ökat i skolan de senaste åren. Man har arbetat aktivt i Sverige för att förebygga mobbning men det tycks inte ske någon större förändring.   Syftet med vårt examensarbete är att undersöka pedagogernas uppfattningar om mobbning och kränkning samt deras mobbningsförebyggande strategier och metoder. Vi har ett intresse av att studera mobbning. För att fånga det vi eftersöker i syfte och frågeställningar använder vi en kvalitativ metod i form av intervjuer med nio F ? 6 lärare anställda på fyra olika skolor i vår kommun.   Resultatet av denna undersökning visar att alla respondenter tycker att mobbning är ett stort problem med tanke på de men som blir kvar hos de mobbade.

I Sverige finns en skollag som ska garantera alla elever likva?rdig utbildning oavsett social bakgrund men a?nda? pa?visar statistik fra?n Skolverket att utbildningsniva?n verkar ga? i arv. Detta bekra?ftas a?ven i tidigare studier av Mikael Palme som visade att elever fra?n den o?vre medelklassen, vars fo?ra?ldrar hade eftergymnasial utbildning, hade blivit utrustade med kunskaper i hemmiljo?n som sedan premierades i skolan, vilket ledde till att de bland annat uppfattades som bega?vade av la?rare. Studien syftar till att studera om vilka faktorer som pa?verkar elevers skolprestationer och pa? vilket sa?tt fo?ra?ldrars utbildningsniva? inverkar pa? elevers betyg. Vidare syftar underso?kningen till att fa? en uppfattning om elevers syn pa? utbildning och hur de ta?nker kring sin skolga?ng.

Det här arbetet beskriver utifrån intervjuer och litteratur fritidspedagogens uppgift i skolan. Jag beskriver enbart från fritidspedagogens synvinkel. I historiedelen tar jag upp hur yrket uppkom och hur det sett ut fram till idag. I litteraturgenomgången beskriver jag hur yrket ser ut idag och i resultatdelen beskriver jag hur de fritidspedagoger jag intervjuat ser på sitt arbete. Mitt syfte med undersökningen är att få kunskap om fritidspedagogens kompetens och arbete i skolan för att kunna bedriva en så framgångsrik samverkan som möjligt i min kommande lärarkarriär.

Syftet med denna studie är att förstå fyra gymnasieelevers attityder till närvaro och frånvaro i skolan och vad dessa attityder grundar sig i. Studien handlar om både närvaro och frånvaro som fenomen och tar reda på varför eleverna kommer till skolan och varför de inte kommer till skolan. En kvalitativ intervjustudie har gjorts, bestående av fyra elevintervjuer från fyra olika gymnasieprogram. Intervjuerna har tolkats med hermeneutisk ansats och analyserats med motivationspsykologiska perspektiv.I intervjusvaren urskiljs återkommande teman som har att göra med elevernas attityder till närvaro och frånvaro. Några exempel på sådana teman är: kompisar i och utanför skolan, familjen, skolans värde för eleven, skolans innehåll, skolkulturen och framtidsplaner.Resultatet visar bl.a.

Enligt den svenska skollagen (SFS 2010:800) har elever i skolan rätt till näringsriktiga skolmåltider. I lagtexten saknas förklaring om vad den näringsriktiga måltiden innebär, men regeringen hänvisar till de svenska näringsrekommendationerna som utgångspunkt. Syftet med denna rapport var att undersöka skolors tillvägagångssätt för att servera en näringsriktig måltid i skolan. Den kvalitativa intervjun användes som metod för att under-söka detta i fem skolor belägna i Uppsala kommun. Livsmedelsverket har skapat en vägledning, ?Bra mat i skolan?, som ger rekommendat-ioner för skolmaten baserat på de svenska och nordiska näringsrekommendationerna.

Hur används datorn som ett hjälpmedel i skolan??Enkätundersökning om hur datorn tillämpas och används av elever och pedagoger i undervisningen.Författare: Feria Latifi NasufiJuliana MousawiAbstract Syftet med arbetet är att undersöka hur datorn används som ett hjälpmedel i undervisningen i grundskolan för elever i årskurs 2-6. Samt hur pedagogerna förhåller sig till datorn som ett hjälpmedel. Huvudinnehållet i arbetet är hur datorn används i skolan som ett hjälpmedel i ett undervisningssyfte för både pedagoger och elever samt vilka för och nackdelar datorn har i undervisningen. Vår undersökning bygger på två enkätundersökningar, en med eleverna samt en med pedagogerna.

Vårt syfte med studien var att få en uppfattning från fritidspedagoger om hur de upplever sin yrkesroll i skolan och vilka arbetsuppgifter de har utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer så fick vi fram hur ett antal fritidspedagoger uppfattar detta fenomen. Vår sammanfattade uppfattning är att fritidspedagoger har en väldigt varierande yrkesroll i skolan. Allt från att vara rastvakt till att undervisa i ett praktiskt ämne. De har en större förmåga att se hela barnet och deras skoldag medan klasslärare lägger mer fokus på den teoretiska biten och vad barnen ska lära sig.