Detta arbete har syftat till utveckla ett feminint, ungt och individuellt perspektiv pÄ nio gymnasieflickors egna uppfattningar om och förstÄelse av en populÀrkulturell text, som de gavs tillfÀlle att i en gruppintervju beskriva med egna ord. Flera elever uttryckte synpunkter som i hög grad förde tankarna till ett postmodernt tÀnkande, fokuserat pÄ individens önskningar och drömmar. En del elever tyckte att filmen tog upp kvinnofrÄgan anno 2009, dvs. att den fokuserade pÄ kvinnans fria val att leva singelliv och rÀtt till ?manliga sexualvanor?, pÄ hennes rÀtt till kvinnliga gemenskaper och genom dessa rÀtten till ett inbyggt bekrÀftelsesystem, pÄ hennes rÀtt att vara kvinnlig i kombination med att ha en karriÀr och pÄ Äldersfixeringen i dagens samhÀlle.

I takt med samhÀllets utveckling blir vi allt mer jÀmstÀllda och i samband med jÀmstÀlldhetens framsteg blir arbetsplatserna allt mer jÀmlika. Det som en gÄng i tiden var kvinnogöra Àr idag nÄgot bÄde mÀn och kvinnor kan utföra och vice versa. I dagens verksamheter börjar dÀrför Àven den hierarkiska ordningen förÀndras. Ledarskapspositionerna fylls alltmer av kvinnor och en ledare Àr idag enbart en ledare och inte som den en gÄng var, en man.Vi har sedan lÀnge tillbaka fÄtt lÀra oss skillnader mellan genus. En pojke leker med bilar och flickan leker med dockor.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att kartlÀgga svenska kvinnliga elithockeyspelares bakgrund och söka idrottsliga framgÄngsfaktorer i spelarnas uppvÀxt. FrÄgestÀllningar: Hur kom spelarna i kontakt med ishockeyn? Vad fÄr spelarna att vÀlja ishockey som idrott? Hur mÄnga timmar lek/trÀning har spelarna lagt ner? Vilka personer har haft störst inflytande pÄ spelarna? Hur lÄngt hade spelarna till en isyta? NÀr under Äret var spelarna födda? NÀr började spelarna specialisera sig mot ishockeyn?MetodInsamlingsmetoden i denna studie var en kvantitativ enkÀtstudie pÄ kvinnliga landslagsspelare i ishockey. Fyra manliga elithockeyspelare valdes ut som pilotpersoner för studiens enkÀt och sedan deltog 18 spelare av de 33 som ingick i urvalet i studien. Den yngste spelaren i denna studie var 18 Är gammal och den Àldste spelaren var 34 Är.

IT (Informationsteknik) och IKT (Informations- och kommunikationsteknik) har haft en snabb utveckling de senaste tjugo Ären och det har skett stora förÀndringar i samhÀllet. De stora förÀndringarna sÀtter krav pÄ förskola och skola vars uppgift Àr att förbereda barn och ungdomar inför deras kommande arbetsliv dÀr det garanterat kommer att komma i kontakt med den nya tekniken.Det frÀmsta syftet med denna studie var bland annat att se vad nÄgra pedagoger hade för attityder till IKT i förskolan. En kvantitativ metod har anvÀnds eftersom den ger möjlighet att kunna samla in ett större antal fakta för att sedan kunna analysera och finna mönster. För att fÄ en djupare förstÄelse för de olika Äsikter pedagoger har för IKT i förskolan och hur de arbetar har Àven kvalitativ metod anvÀnts dÄ det Àr enklare att tolka och förstÄ det resultat som framkommer.Resultatet visar att det finns en viss oro hos pedagogerna för att datorn ska ta för mycket tid och att de andra aktiviteterna som till exempel fysiska aktiviteter och utevistelse ska bli Äsidosatta. Men pedagogerna anser Àven att datorn Àr ett bra komplement och hjÀlp till barnens matte, lÀs- och skrivinlÀrning.

Sammanfattning Under senare Är har damishockey vÀxt i Sverige och övriga vÀrlden och trÀnare behöver nu börja reflektera över trÀningsprogram som kvinnliga ishockeyspelare Àr i behov av. En förutsÀttning för bra skridskoÄkning Àr en vÀl uppbyggd grundstyrka i framförallt bÄl och ben. MÄnga barn och tonÄringar styrketrÀnar för att öka sina idrottsprestationer. Det har lÀnge sagts vara direkt olÀmpligt för barn och ungdomar att styrketrÀna men mer aktuella studier har dock bevisat motsatsen och sÀger att styrketrÀning för yngre inte Àr sÄ riskfyllt och att styrkeökningar Àr möjliga under tonÄren. Syftet med studien i denna rapport var att utforma och genomföra ett styrketrÀningsprogram för kvinnliga ishockeyspelare med avsikt att stÀrka bÄl och benmuskulatur.

Enligt Blekinge Polismyndighets mÄngfalds- och likabehandlingsplan Àr rekrytering av fler kvinnor till chefsfunktioner ett av mÄlen för ökad jÀmstÀlldhet. En ÄtgÀrd som vidtagits för att uppnÄ mÄlsÀttningen inom myndigheten Àr Kvinnligt nÀtverk. I 10 Är har nÀtverket bedrivits men Blekinge Polismyndighet har fortfarande det lÀgsta antalet kvinnliga chefer i landet. Vilken betydelse har Kvinnligt nÀtverk pÄ individ- och organisationsnivÄ? Tidigare forskning pekar pÄ flera olika faktorer till att kvinnor inte avancerar i samma utstrÀckning som mÀn.

Med denna uppsats Àmnar jag att designa fiktiva stammars utseende genom att basera deras utseende pÄ existerande stammars visuella attribut och kulturer, genom en analys. Verket bestÄr av en serie bilder som innehÄller karaktÀrsdesigner till det fiktiva spelet ?Feral?. Texten inleds med idén bakom verket och tankar om hur olika mÀnniskor relaterar till klÀder. Efter det sÄ tas syftet och de mÄl som har definierats upp.

Syftet med denna uppsats Àr att utreda om svenska, manliga fotbollskommentatorer gör nÄgon skillnad i hur de omtalar kvinnliga respektive manliga fotbollsspelare vid misstag. Materialet i undersökningen Àr frÄn SVT:s sÀndningar av fotbollsturneringen i OS i London 2012, och bestÄr av tre herrmatcher och tre dammatcher. I och med att materialet Àr sÀndningar av SVT bestÄr materialet av bÄde rörlig bild och ljud. Syftet uppnÄs genom att fotbollsspelares misstag och kommentatorers kommentarer kategoriseras för att fÄ en objektiv och enhetlig undersökning, sÄ att dessa sedan kan analyseras för att utmynna i rÀknebara resultat. Metoden Àr alltsÄ en kvalitativ kategorisering av bÄde fotbollstekniska aspekter och kommentatorers uttalanden, för att följas av en kvantitativ analys.

Bakgrund: Törnrosa lanserades 1959 och Àr en Disneyfilm som blivit hÄrt kritiserad för stereotypa karaktÀrsframstÀllningar. 2014 lanserades Maleficent som baseras pÄ samma berÀttelse. Den tidigare forskningen pekar pÄ att kvinnliga karaktÀrer i tidiga Disneyfilmer har framstÀllts som passiva och svaga i olika former vilket ocksÄ den feministiska arenan stÀller sig kritiskt till, dÄ pojkar uppmuntras till det motsatta. LikasÄ hur förhÄllningen mellan god och ond framstÀlls, i förhÄllande till svag och stark samt det kvinnliga sökandet efter en man. PopulÀrkulturen följer samhÀllsutvecklingen och Äterspeglar denna och feminismen Àr en del av denna samhÀllsutveckling.

Syftet med föreliggande studie var att ge en djupare förstÄelse för nÄgra unga kvinnors syn pÄ könsroller och könsskillnader i relation till sin egen sjÀlvbild, i dagens samhÀlle. De frÄgestÀllningar studien baserats pÄ var: Hur uppfattade de unga kvinnorna könsskillnader och könsroller i samhÀllet? PÄ vilket sÀtt har de tagit till sig dessa i sin egen könsroll? Hur sÄg kvinnorna pÄ sina framtida möjligheter som ung kvinna idag? Teoretiskt utgick studien frÀmst frÄn ett socialpsykologiskt perspektiv och forskning om utveckling av sjÀlvbilden, men Àven utvecklingspsykologisk och kognitiv forskning till viss del. Det metodologiska angreppssÀtt som anvÀndes var en semistrukturerad intervjumetod. Intervjuernas lÀngd varierade mellan25 ? 45 minuter och urvalet bestod av fyra kvinnliga studenter.

SyfteStudiens syfte var att undersöka hur elever, med upprÀttade ÄtgÀrdsprogram, sÀger sig uppleva sin situation i skolan, avseende bemötande, delaktighet och ÄtgÀrdsprogrammets betydelse för studierna. Ambitionen var dessutom att titta pÄ om eventuella skillnader finns, sett ur ett genusperspektiv.TillvÀgagÄngssÀttEn kvalitativ metod i form av intervjuer anvÀndes, för att fÄ en bild av elevernas subjektiva upplevelser. Totalt intervjuades sex elever, tre kvinnliga och tre manliga, pÄ de nationella programmen pÄ en gymnasieskola i en vÀstsvensk kommun.För att kunna diskutera och jÀmföra de resultat som undersökningen gett, har litteraturstudier och tidigare forskning varit en betydelsefull del arbetet.Resultat och slutsatserDet har inte varit möjligt att generalisera resultatet av denna begrÀnsade undersökning. Resultatet har dock gett upphov till en del funderingar angÄende specialpedagogiska insatser i allmÀnhet och i arbete med ÄtgÀrdsprogram i synnerhet.Majoriteten av eleverna i undersökningen ansÄg sig ha blivit vÀl bemötta och har varit delaktiga i utformningen av sina ÄtgÀrdsprogram. Bemötandet Àr en betydelsefull grundpelare i ett effektivt samspel, och arbetet med intervjuerna har ytterligare betonat denna aspekt.Resultaten avseende delaktighet har inte sammanfallit med tidigare studier, gÀllande grundskolan och gymnasiets IV-program.

JĂ€mstĂ€lldheten mellan mĂ€n och kvinnor har idag kommit en lĂ„ng bit pĂ„ vĂ€gen iSverige och i vĂ€stvĂ€rlden. Trots detta förvĂ€ntas kvinnor fortfarande kompromissa i sinanstĂ€llning och uppoffra delar av sin karriĂ€r om de vĂ€ljer att skaffa barn. Även eftermĂ„nga Ă„rs arbete med att skapa en jĂ€mstĂ€lld arbetsmarknad mellan mĂ€n och kvinnor,finns det stora skillnader könen emellan nĂ€r det gĂ€ller lön, karriĂ€rmöjligheter ochojĂ€mn fördelning av förĂ€ldraledighet. Under Ă„r 2009 ska kvinnor i Sverige ha tjĂ€nat82,2 procent av det som mĂ€nnen tjĂ€nade, samtidigt som de tog ut mer Ă€n trefjĂ€rdedelar av förĂ€ldraledigheten.Med hjĂ€lp av tidigare forskning samt resultat ifrĂ„n genomförda fokusgruppsintervjuerville vi fĂ„ en uppfattning av hur unga kvinnor som studerar eller har studerat ser pĂ„framtiden; mĂ„nga gĂ„nger Ă€r det svĂ„rhanterligt för kvinnor att lyckas i karriĂ€ren ochsamtidigt ha ett rikt och givande familjeliv. VĂ„r frĂ„gestĂ€llning lyder ?Hur resonerarden nya generationen vĂ€lutbildade kvinnliga arbetstagare kring kombinationenkarriĂ€r och familjeliv??.

Det hÀr arbetets slutgiltiga uppgift har varit att skapa ett första utkast till enövergripande plan för en jÀmn fördelning av spelmoment för spelet Testament, ett spel som utvecklas för Svenska Kyrkan med syfte att anvÀndas inom konfirmandundervisning. Med spelmoment menas exempelvis story, miljö, utrustning och liknande.Arbetet ger inledningsvis en kort översikt över hur leveldesignen inom dataspel har utvecklats och gÄr dÀrefter in pÄ det mer specifika omrÄdet gameplay progression, utvecklat av Mike Lopez, som ger en översyn över vad som krÀvs för att skapa ett spel med en jÀmn fördelning av spelmoment.DÀrefter anvÀnds denna metod för att analysera det redan befintliga spelet The Legend of Zelda: Twilight Princess, för att testa Lopez metod, innan arbetet med att skapa en egen plan tar vid.Resultatet av uppsatsen har nÄtt mÄlet med en övergripande plan för en jÀmnfördelning av spelmoment för spelet Testament, en plan som dock kommer att behöva ses över och omarbetas under det att utvecklingen av det faktiska spelet tar vid, men som ger en bra överblick över vilka delar som fungerar vÀl och vilka som kan behöva extra arbete i den stundande utvecklingen..

Syftet Àr att undersöka hur kampen för allmÀn och lika röstrÀtt framstÀllts i svenska lÀroböcker frÄn början av 1900-talet fram till idag. Med hjÀlp av lÀroboksanalys har nio stycken lÀroböcker granskats. Denna analys gjordes för att se om det gick att urskilja nÄgon förÀndring hur lÀroboksförfattare under 1900-talet har behandlat vÀgen till kvinnlig röstrÀtt och om nÄgra av de utvalda böckerna har förmedlat ett genus- och jÀmstÀlldhetsbegrepp. Resultatet av lÀroboksanalysen har visat att lÀroböcker framstÀller den kvinnliga röstrÀtten som nÄgot positivt, dÄ det medför till ?Àntligen demokrati i Sverige?, dock förmedlar inga av lÀroboksförfattare vad som hÀnder efter röstrÀtten.

Syfte: Studien Àmnar utforska pÄ vilket sÀtt framstÀllningen av herr- respektive damfotboll skiljer sig i dagstidningar. SÀrskild vikt lÀggs pÄ att undersöka om herrfotbollen framstÀlls som normen och damfotbollen som en avvikelse.Teori: De teorier som ligger till grund för den hÀr studien Àr fyra till antalet. Den första, representation, förklarar hur allt runtomkring oss i sjÀlva verket Àr sociala konstruktioner. Den andra, könskonstruktion, reflekterar kring begreppen maskulinitet och femininitet samt dess inkluderade maktaspekt. Den tredje, stereotypisering, handlar om hur vissa mÀnniskor riskerar reduceras genom medierade framstÀllningar.